Vårt svar:

Nej. Så som debatten har sett ut kan inte opinionssiffrorna utgöra ett argument för att gå med i Nato. Opinionen under våren 2022 gick snabbt från ett väldigt tydligt nej till ett ja. Då svängningen i opinionen och den ensidiga debatten gick väldigt fort anser vi att människor i allmänhet inte har fått tillräcklig kunskap om Nato för att kunna bilda sig en uppfattning och ge ett informerat svar. Mediedebatt och rapportering gav också mer utrymme till Natoförespråkare än kritiska röster och kritiska röster möts av mer kritik och personliga påhopp. En folkomröstning hade kunnat skapa utrymme att diskutera frågan som behövs för att det svenska folket ska kunna bilda sig en informerad uppfattning om frågan. 

Opinionssiffror är ett bra sätt att läsa av allmänheten i olika frågor men de kan inte ersätta en folkomröstning. Erfarenheten av opinionssiffror inför val och att de ofta skiljer sig från de faktiska valresultatet är ett exempel. Vi ser också att opinionssiffror kan ge otydliga eller motsägande svar. I januari 2023 gjorde DN/IPSOS en undersökning om stödet för Nato. Medan ja-sidan var 60% och nej 19 % så visade undersökningen också att en majoritet, 79%, ansåg att Sverige inte borde ge vika för Turkiets krav för att godkänna Sverige som Natomedlem. Två svar som motsäger varandra. 

Under flera år har Olof Palme International Center också låtit göra en årlig Sifo-undersökning om det svenska folkets inställning till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Oavsett partitillhörighet har denna undersökning flera år i rad visat att den svenska befolkningen vill att Sverige ska ansluta sig till konventionen. I flera år har runt 80% tyckt att Sverige ska skriva på konventionen. Detta visar att opinionen mot kärnvapen är stor i Sverige och bör tas i beaktning när vi diskuterar opinion för kärnvapenalliansen Nato. (se fråga 12-15 för mer om Natos kärnvapenpolitik).