EFFEKTRAPPORT 2020

Inledning 

Giva Sverige som Svenska Freds är medlem i, har tagit fram en kvalitetskod för svenska insamlingsorganisationer. Kvalitetskoden ställer bland annat krav på att varje medlemsorganisation årligen ska upprätta en effektrapport. Effektrapportens syfte är att för givare, allmänheten och andra intressenter visa vilken nytta organisationen gör. I vår effektrapport för kalenderåret 2020 lyfter vi fram Svenska Freds vision och våra resultat, men också vilka strategier, resurser och arbetssätt vi använder för att nå och följa upp våra mål. 

 

Vad Svenska Freds vill uppnå 

Svenska Freds är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som verkar för mänsklig säkerhet och global nedrustning. Vår vision är hållbar fred i världen. 

Svenska Freds är Sveriges största och världens äldsta ännu aktiva fredsförening. Vi är övertygade om att hållbar fred bäst kan åstadkommas utan användning av väpnat våld och vi utgår ifrån att människor kan och vill leva i fred. Med stöd av våra analyser och argument verkar vi för att förändra normer, attityder och politik. Vi använder opinionsbildning och påverkansarbete som verktyg gentemot beslutsfattare och makthavare för att bekämpa grundorsaker till väpnade konflikter och för att åstadkomma strukturell förändring. 

Svenska Freds arbetar genom riksorganisation, lokalföreningar, grupper, nätverk samt enskilda medlemmar i samverkan. Genom att ge människor möjlighet att organisera och engagera sig för att påverka politiska processer, bidrar Svenska Freds till att stärka demokratin. Vi ökar vårt genomslag för de förslag vi driver genom att verka så väl lokalt som globalt genom att vara del av den globala fredsrörelsen och ingå i internationell kampanjer och koalitioner av organisationer, aktivister, forskare och andra som delar vår övertygelse. 

 

Verksamhetsområden 

Svenska Freds arbetar utifrån tre övergripande verksamhetsområden som denna effektrapport redogör för mål, resultat och aktiviteter inom: 

Nedrustning – Svenska Freds verkar för svensk och global nedrustning, bland annat med sikte på att svensk vapenförsäljning till krigförande stater, icke-demokratier och stater som grovt kränker mänskliga rättigheter upphör. Svenska Freds verkar också för en aktiv svensk nedrustningspolitik, ett förbud mot kärnvapen och helt autonoma vapen. 

Fredsbyggande – För hållbar fred krävs en omfattande satsning på fredlig konflikthantering, och att insatser såsom diplomati, medling, fattigdomsbekämpning och stöd till civilsamhället prioriteras framför militära lösningar. Svenska Freds verkar för en bredare säkerhetspolitisk ansats som utgår från mänsklig säkerhet, där ickevåldsliga och förebyggande metoder prioriteras för en hållbar fred. 

Svenska Freds som organisation – En aktiv och inkluderande medlemsrörelse med många engagerade ger legitimitet, kapacitet och resurser till att åstadkomma förändring och få gehör för de frågor Svenska Freds driver. Svenska Freds är en påverkans- och kampanjorganisation med stark samverkan mellan riksförening, enskilda medlemmar, lokalföreningar, grupper och sympatisörer som vill engagera sig i våra frågor och kampanjer. 

 

Svenska Freds organisatoriska sammanhang 

Svenska Freds arbetar utifrån övertygelsen att samarbeten ger bättre möjligheter att uppmärksamma allmänheten och beslutsfattare på vikten av att arbeta förebyggande mot krig och konflikter och sätta fokus på fredsarbete istället för ökad militarisering. Varje organisation har störst möjligheter att påverka i sin egen kontext. Därför verkar vi i den svenska debatten och samarbetar med organisationer i andra länder för att påverka inom EU och i FN, samt dela kunskap och stärka varandras förutsättningar och strategier för att skapa förändring. Påverkansarbete är komplext och involverar många olika aktörer. En del av arbetet för att skapa förändring handlar därför ofta om att mobilisera fler till att vilja och kunna bedriva arbete mot samma mål eller till att ingå i koalitioner för att uppnå gemensamma långsiktiga resultat. 

Svenska Freds har under många år samordnat och drivit ett nätverk för svenska organisationer som arbetar med frågan om vapenhandel. På så sätt kan Svenska Freds vara ett kunskapsmässigt stöd till andra organisationer i deras arbete på området. I nätverket ingår bland andra Amnesty, Rädda Barnen, Diakonia, Röda Korset, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) och Svenska kyrkan. Andra svenska samarbetsorganisationer är Kristna Fredsrörelsen, Kvinna till Kvinna, Transparency International, Svenska FN-förbundet, Human Rights Watch i Sverige och Svenska Läkare mot Kärnvapen (SLMK). 

Svenska Freds är medlem av Forum Civ, FN-förbundet och CONCORD Sverige. CONCORD Sverige är en plattform som samlar 76 organisationer som tillsammans granskar och påverkar i globala utvecklingsfrågor. Svenska Freds deltar aktivt i CONCORDs gemensamma arbete framför allt kring samstämmighet och Agenda 2030. Det inkluderar att gemensamt skriva rapporter, debattartiklar och möta beslutsfattare. 

För att åstadkomma effekt i globala nedrustningsfrågor är Svenska Freds del av flera internationella nätverk. Vi har omfattande samarbeten kring vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT) genom nätverket Control Arms, samt internationell och europeisk vapenhandel inom European Network Against Arms Trade (ENAAT). Vi deltar i internationella freds- och nedrustningskampanjer tillsammans med bland andra Human Rights Watch, Oxfam, Amnesty International, Pax, Safer World, Campaign Against Arms Trade (CAAT), Interpeace och Crisis Action. Svenska Freds är medlem av International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN), War Resisters International, International Network Against Explosive Weapons, International Campaign to Ban Landmines (ICBL), International Peace Bureau (IPB), Cluster Munition Coalition (CMC) och Campaign to Stop Killer Robots. Den internationella kampanjen mot kärnvapen (ICAN) belönades med Nobels fredspris 2017 för arbetet för ett internationellt kärnvapenförbud. 

Svenska Freds är en demokratisk, partipolitiskt och religiöst obunden medlemsrörelse med 6340 individuella medlemmar. Föreningen har i dagsläget sju aktiva lokalföreningar i Göteborg, Lund/Malmö, Nässjö, Stockholm, Tyresö (TUFF), Ulricehamn och Örebro. Lokalföreningarna bidrar till verksamheten genom bland annat inspirations- och kunskapsspridning i form seminarier, samtal, manifestationer och lokala debattinlägg. Det ideella engagemanget ökar våra möjligheter att värva fler medlemmar, stärka vår legitimitet, sprida kunskap om våra frågor, påverka och förändra. Lokalföreningarna ska verka inom ramen för Svenska Freds idéprogram och stadgar. Lokalföreningarna får finansiering från Svenska Freds medlemsavgifter under förutsättning att de skickat in årsmötesprotokoll och räkenskaper för föregående år till riksorganisationen samt har en aktiv styrelse. 

Med medlemsavgiften (240 kr/år) bidrar medlemmarna till att stötta det opinionsbildande påverkansarbetet och det ideella engagemanget. Vi återrapporterar och berättar kontinuerligt om vårt arbete genom vår hemsida, sociala medier, vårt nyhetsbrev och vår medlemstidning Pax. Medlemmarna erbjuds också att delta i medlemsaktiviteter som kongress och inspirationsmöten. Lokalföreningsanslutna medlemmar får utskick och erbjudande om att delta i lokala aktiviteter som varierar beroende på lokalförening. 

Svenska Freds har två former för månadsgivande utan medlemskap. Fadder mot vapenexport och minor och Fadder för fred. Som fadder mot vapenexport och minor kan givare vara med och särskilt stötta Svenska Freds nedrustningsarbete medan fadder för fred innebär ett månadsgivande som stöttar hela verksamheten. Fadder för Fred är en gåvoform som först infördes efter ett förslag till Svenska Freds kongress 1979. 

Påtryckare för Fred är en engagemangs- och givarform där individer skickar två färdigskrivna vykort tre till fyra gånger om året till av Svenska Freds utvalda makthavare eller organisationer som har bidragit till att skapa hållbar fred, eller som på något vis har motverkat detta arbete. 

Utöver det ideella arbetet i lokalföreningarna har Svenska Freds under året haft ett antal personer som i olika utsträckning arbetat volontärt med olika uppdrag. Med undantag för ordföranden arbetar centralstyrelsen ideellt. Ledamöter från styrelsen har utöver sitt formella styrelseuppdrag bidragit till verksamheten bland annat genom att delta i interna arbetsgrupper. Svenska Freds hade under 2020 två praktikanter som bidrog till arbetet inom verksamhetsområdet nedrustning. 

Svenska Freds hade under 2020 utbildningsverksamhet i form av seminarier och föreläsningar mestadels i digitalt format, i skolor, hos lokalföreningar, för andra organisationer samt för beslutsfattare och andra makthavare. Vi startade också igång vår utbildningssatsning Fredsakademin. 

Svenska Freds håller kongress vartannat år och mellan kongresserna kan inspirationsmöten för medlemmar hållas. Kongressen är föreningens högsta beslutande organ. Medlemmarna fattar då beslut om inkomna förslag och väljer en centralstyrelse som är ansvarig för verksamheten mellan kongresserna. Vid kongressen 2020 valdes sju ledamöter inklusive ordförande samt tre suppleanter till centralstyrelsen, för en period av två år. Idéprogrammet är föreningens grund och alla som håller med om innehållet kan bli medlemmar. Kongressen beslutar också om ett handlingsprogram som styr vad föreningen ska fokusera på de närmaste fyra åren. Handlingsprogrammet ligger sedan till grund för Svenska Freds verksamhetsplan. Presidiet består av ordföranden, de två vice ordförandena samt generalsekreteraren och är högsta beslutande instans mellan föreningens centralstyrelsemöten. 

 

Svenska Freds strategier för att uppnå våra mål 

En central utgångspunkt för Svenska Freds förändringsteori är att människor ska ha rätt och möjlighet att ställa krav på lokala, nationella och internationella makthavare för att få till stånd förändrad politik, normer och attityder som bidrar till hållbar fred och nedrustning. Genom att skapa opinion, sprida fakta och information kan vi öka kunskapen och fånga upp människors engagemang till stöd för de samhällsförändringar vi vill se. Vår opinionsbildning och vårt mediearbete skapar förutsättningar för att få upp våra frågor på den politiska dagordningen, få spridning och nå ut till många människor och på längre sikt skapa de förändringar som behövs för att förändra retorik, politik och praktik vad det gäller fred och säkerhet. 

Genom politik som både åtgärdar de strukturer som underblåser och förlänger väpnade konflikter och som investerar i dem som gynnar fredlig konflikthantering, kan hållbar förändring åstadkommas. Vi är övertygade om att varje organisation har störst möjligheter att påverka i sin egen kontext. Därför gräver vi där vi står i den svenska debatten, inom EU och i FN och samarbetar med organisationer i andra länder och delar kunskap om varandras förutsättningar och strategier. 

På kortare sikt handlar sammanfattningsvis mycket av vårt arbete om att bidra till ökad kunskap, och ökat engagemang hos våra målgrupper, samt att bidra till samhällsdebatten genom olika kanaler. Genom opinionsbildning verkar vi också ofta för förändrade attityder till våra frågor. En del av arbetet för att skapa förändring handlar därför ofta om att mobilisera fler till att vilja och kunna bedriva arbete mot samma mål eller till att ingå i gemensamma koalitioner för att uppnå gemensamma långsiktiga mål. På längre sikt handlar det om att åtgärda problemen genom förändringar i politik, policy, lagstiftning, budget eller praxis. 

Svenska Freds har många verktyg, metoder och arbetssätt. Vi påverkar beslutsfattare, inflytelserika aktörer och företag genom att granska dem och genom att möta dem i samtal och debatter. Vi sätter press på dem genom att bilda opinion och debattera i media. Vi förser beslutsfattare, journalister, forskare och studenter med underlag och argument inom våra frågor och samarbetar med dem som delar våra värderingar och åsikter. 

Vi bildar opinion genom kunskapsspridning. Vi debatterar och kommunicerar genom traditionella medier, vår webbplats och sociala medier. Vi ordnar kampanjer, seminarier och manifestationer. Vi publicerar rapporter, böcker och medlemstidningen Pax. Vi utbildar våra medlemmar, studenter, andra organisationer och politiker. Genom folkbildning stärker vi vår trovärdighet och ökar förutsättningarna för en hållbar fred. 

Stödet och engagemanget från våra medlemmar är en viktig del av Svenska Freds arbete med att opinionsbilda och påverka politiska beslut. Våra medlemmar har möjlighet att engagera sig fredspolitiskt genom våra lokalföreningar och intressegrupper. 

Demokrati förutsätter folkligt deltagande och folklig förankring. Demokratiskt organiserade föreningar fungerar också som skolor i demokrati för sina medlemmar. Genom att ge människor möjlighet att organisera och engagera sig för att påverka politiska processer bidrar Svenska Freds till att stärka demokratin. Det är även en av anledningarna till att vi arbetar för att stärka civilsamhället och organisationer i våra internationella samarbeten. Vi samarbetar med internationella nätverk och organisationer för att driva fram internationella avtal och överenskommelser, såsom ett globalt vapenhandelsavtal och förbud mot kärnvapen. 

 

Svenska Freds kapacitet och expertis 

Svenska Freds är en väletablerad organisation i det svenska civilsamhället och i den internationella krets av organisationer som arbetar med freds-, nedrustnings-, och exportkontrollfrågor. Vi har under många år haft en unik roll i samhällsdebatten genom att granska, belysa och debattera fred och säkerhet och den svenska och globala vapenexporten samt driva igenom förbud för särskilda vapentyper. Vi har en särställning som opinionsbildare på området och har i 137 år lyckats vara ständigt aktuella med stort medialt och politiskt genomslag i våra frågor. Svenska Freds erfarenhet och kunskap i sakfrågor som vapenhandel och försvars- och säkerhetspolitik, tillsammans med utarbetade metoder för att nå ut, skapa engagemang och påverka politiskt har varit avgörande för vårt genomslag och våra framgångar. Vi bidrar till debatten genom att belysa att det krävs politiska och sociala lösningar och förändringsprocesser för att lösa väpnade konflikter och att det aldrig finns enkla militära lösningar. För att nå vår vision om hållbar fred i världen krävs ökat stöd från fler människor, organisationer och institutioner runt om i samhället och i världen. Därför bedriver Svenska Freds ett aktivt och medvetet opinionsbildande påverkansarbete. Påverkansarbete är en självklar del av Svenska Freds identitet och metod, och bygger på många års upparbetad kunskap och erfarenhet. 

Vi har genom åren opinionsbildat genom studier, rapporter, böcker, egen statistik, digital informationsgrafik, filmer, teaterföreställningar och mycket mer. Vi har i svårtillgängliga frågor som den svenska vapenexporten, varit den organisation i Sverige som tagit fram och presenterat fakta på ett tillgängligt och begripligt sätt för allmänheten. Genom att Svenska Freds under många år varit en tongivande aktör i frågor om fred och säkerhet får vi årligen en stor mängd förfrågningar från journalister, studenter, politiker, medlemmar och andra intresserade som vill ha en djupare kunskap om fredsfrågor. 

Svenska Freds har med små resurser och stort engagemang varit en stark opinionsbildande röst under många decennier. Dessa är några av de viktigaste politiska resultaten av vår verksamhet de senaste åren: 

• under tio års tid drivit kampanj mot det militära samarbetsavtalet med Saudiarabien som regeringen avslutade 2015. 
• drivit kampanj för ett demokratikriterium och mot vapenexport till diktaturer och nådde en delseger 2011 när riksdagen beslutade att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater. 
• startat den svenska kampanjen mot klustervapen. Efter hårt påverkansarbete ändrade svenska regeringen inställning och skrev 2008 under ett avtal som förbjuder klustervapen.
• avslöjat Bofors systematiska vapensmuggling i mitten av 1980-talet, vilket ledde till att antalet köpare reducerades med en tredjedel. 

Svenska Freds har också varit en del av Nobels Fredspris vid fyra tillfällen i historien: 1908 när en av Svenska Freds grundare KP Arnoldson fick priset, 1910 när International Peace Bureau fick priset, en organisation som Svenska Freds var drivande vid bildandet av, 1997 när den internationella kampanjen mot personminor (ICBL) fick priset, där Svenska Freds var den organisation som initierade och ledde kampanjen i Sverige och 2017 när den internationella kampanjen för ett kärnvapenförbud, ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons), som Svenska Freds är del av, fick Nobels fredspris. 

Svenska Freds har ett kansli med anställd personal som leds av generalsekreteraren och där ordföranden deltar i den dagliga verksamheten. Vi har stor kunskap och expertis inom våra sakfrågor och våra metoder inom såväl styrelse som anställd personal. Vi efterfrågas frekvent som föreläsare, paneldeltagare, sakkunniga och av media. Ledamöterna i Svenska Freds styrelse besitter kompetens inom olika expertisområden, såsom PR och kommunikation, organisationsutveckling, internationellt utvecklingssamarbete, insamling, nedrustning, journalistik, etcetera. 

Svenska Freds medlemmar och gåvogivare är en viktig bas för verksamheten. De utgör både en viktig finansiell resurs, men är även en resurs för samhällsengagemang och opinionsbildning. 

Utöver det ideella arbetet i lokalföreningarna har Svenska Freds under året haft ett antal personer som i olika utsträckning arbetat volontärt med olika uppdrag. Med undantag för ordföranden arbetar centralstyrelsen ideellt. Ledamöter från styrelsen har utöver sitt formella styrelseuppdrag bidragit till verksamheten bland annat genom att delta i interna arbetsgrupper. Svenska Freds hade under 2020 två praktikanter som bidrog till arbetet inom verksamhetsområdet nedrustning. 

Svenska Freds verksamhetskostnader 2020 uppgick till 6 311 tkr. Intäkterna från medlemsavgifter var 1 270 tkr och från privatinsamling 3 006 tkr. Utöver medlemsavgifterna och våra gåvogivare, får Svenska Freds finansiering i form av bidrag från Folke Bernadotteakademin och Allmänna Arvsfonden. Vi får i viss utsträckning gåvor från företag i form av rabatter för olika kampanjer. 

 

Hur vi mäter framsteg och effekter av Svenska Freds arbete 

Påverkansarbete som syftar till strukturell samhällsförändring kräver tid, resurser samt envist och målmedvetet arbete. Det kompliceras av att länken mellan påverkan och resultat ofta är komplex och att vårt arbete ibland är mest effektivt när det inte syns. Svenska Freds har under många decennier bedrivit påverkansarbete och varit en av få röster som enträget lyft frågor om fredlig konflikthantering, alternativ till militär upprustning och militära interventioner och problematiken kring den svenska vapenexporten. De verkliga resultaten av Svenska Freds arbete ses bäst i ett längre tidsperspektiv än ett år och flera av de viktigaste vinsterna i vår historia är resultatet av omkring tio års envist kampanjande. Demokratikriteriet i vapenexportlagstiftningen, som Svenska Freds arbetat med sedan 1990-talet, är ett exempel. Ett annat exempel är begreppet ”hållbar fred” som länge funnits med i Svenska Freds idéprogram som något Svenska Freds vill introducera i diskursen om fred och säkerhet. Nu används det i många politiska sammanhang bland annat har regeringen beslutat om en svensk strategi för hållbar fred 2017-2022. Det ökar i sin tur förutsättningarna för samtal om hur en långsiktig och stabil fred bäst skapas. 

Svenska Freds styrmodell består i grunden av tre styrdokument med målsättningar och prioriteringar på olika nivå och med olika tidsperspektiv. De långsiktiga visionära idéerna finns formulerade i föreningens idéprogram. Handlingsprogrammet konkretiserar föreningens verksamhetsområden och de långsiktiga målen som ska prioriteras de närmaste fyra åren. Verksamhetsplanen sätter sedan förväntade resultat och indikatorer för året för konkret uppföljning och utvärdering av Svenska Freds verksamhet. Var fjärde månad följer vi upp verksamheten i en tertialrapport, då även en analys kring resultat, lärdomar och framgångar samt eventuella omprioriteringar i verksamheten görs. Uppföljningen görs utifrån i förväg identifierade resultatindikatorer samt via lägesuppdateringar i förhållande till målen för året. Ekonomin följs upp med betoning på avvikelserapportering i förhållande till beslutad budget. Verksamheten följs därutöver löpande upp vid regelbundna möten mellan generalsekreteraren och enskilda anställda, arbetsgrupper av anställda samt i presidiet. Vid upprättandet av årsredovisningen görs uppföljning och utvärdering av verksamheten som helhet. Styrelsen utvärderar också årligen sitt arbete. 

Nyckeltal och indikatorer för våra resultat inkluderar bland annat pressklipp, vilket genomslag vi får i medier för våra budskap, hur stor spridning de får i sociala medier, i vilken omfattning vi lyckas engagera allmänheten och andra organisationer i våra kampanjaktiviteter och vilket gehör vi får politiskt för de förslag vi driver. De senaste åren har vi på en mer detaljerad nivå regelbundet fört anteckningar över antal kontakter med prioriterade målgrupper och vilka resultat vi kan se att dessa gett upphov till. 

 

Vad Svenska Freds åstadkommit 2020 

Svenska Freds verksamhet under 2020 har bedrivits i enlighet med föreningens stadgar, idé- och handlingsprogram och måluppfyllelsen i förhållande till verksamhetsplanen har varit god för samtliga verksamhetsområden trots coronapandemin. Under året har Svenska Freds liksom de flesta andra delvis fått ställa om verksamheten och hur vi arbetar. Omställningen till att jobba på distans har inneburit utmaningar men även en ökad kreativitet och nya rutiner och arbetssätt som fungerat väl. När pandemin bröt ut i Sverige genomförde personalgruppen på Svenska Freds en gemensam riskanalys. Många av de risker som identifierades har inte drabbat verksamheten under 2020. 

Pandemin har dock lett till att politiska processer för nedrustnings- och vapenkontrollfrågor har stannat av eller skjutits upp, något som försvårat Svenska Freds möjligheter att påverka utvecklingen. Men pandemin har också inneburit möjligheter i vårt arbete för hållbar fred och mänsklig säkerhet, där den är ett tydligt och greppbart exempel för människor i Sverige vilka hot mot vår säkerhet som finns och som vi inte kan bemöta med militära medel. Vi har haft färre möjligheter att åka ut i landet och föreläsa men har istället nått ut brett med digitala föreläsningar. 

Pandemin visade på Svenska Freds förmåga att snabbt ställa om och utveckla verksamheten till att genomföra möten, föreläsningar och andra aktiviteter digitalt. Vi har lagt stor vikt vid lärande kring hur digitala möten och föreläsningar kan göras på inkluderande, kreativa och givande sätt. Detta har gett goda resultat och dessa kunskaper och erfarenheter kommer att vara fortsatt relevanta även efter pandemin. 

Vår resultatredovisning fokuserar här på Svenska Freds prestationer och effekter, utifrån målen inom varje verksamhetsområde. Vi ger exempel på genomförd verksamhet, med fokus på uppnådda resultat och utvalda indikatorer på måluppfyllelse. 

Nedrustning 

Vapenexport 

De långsiktiga påverkansmålen för Svenska Freds arbete mot vapenexport är att det nya regelverket tolkas och implementeras så att vapenaffärer till ofria länder inte godkänns och affärer med delvis fria länder kraftigt minskar, samt att regelverket tolkas så att affärer med länder i väpnad konflikt, länder med stora fattigdomsproblem och länder med stora MR-brister minskar. Statistiken för den svenska vapenexporten för 2019 visade att export fortfarande godkänns till dessa mottagarländer och att den snarare ökat på grund av kryphål i regelverket. Svenska Freds har arbetat mot målet genom att under året uppmärksamma vapenexporten till stridande i Jemen som ett symbolfall. Detta har vi kopplat till regelverket från 2018, feministisk utrikespolitik och Januariavtalet. Vi har genom att samarbeta med och bistå Rädda Barnen bidragit till att de under året lyft frågan om vapenexport till Jemenkriget. 

Vi har arbetat för en levande, kritisk och saklig debatt om den svenska vapenexporten på en mängd olika sätt. Inför motionsperioden till skrivelsedebatten hade vi kontakt med flera partier vilket resulterade i att ett parti skrev motion. Vi har också visat på Svenska Freds förmåga att väcka opinion och att nå de med möjligheter att påverka frågan då konstitutionsutskottet i december 2020 riktade kritik mot utrikesminister Ann Linde för felaktiga uttalanden 2019 om vapenexporten till Turkiet. Anmälan till konstitutionsutskottet baserades till stor del på Svenska Freds analys av och uttalanden om debatten kring vapenexport till Turkiet. 

Vidare har vi arbetat mot målet om ökad insyn och transparens i vapenexportpolitiken och att en utredning för utvärdering av regelverket från 2018 tillsätts. Vi har under året fått ett riksdagsparti att lyfta frågan om en utredning i en motion på regeringens skrivelse om vapenexporten. Suppleanter har tillsatts till Exportkontrollrådet och skrivelsen har förbättrats något med ny information inkluderad. 

Vi har också i flera år verkat för att civilsamhället ska ha insyn i de stora dragen i EU:s vapenexportpolitik och att steg i oroande riktning uppmärksammas. Vi har spridit information i våra kanaler om EU:s vägval efter pandemin samt skrivit under ett gemensamt brev och kommunicerat kring European Peace Facility (EPF). Som del av nätverket ENAAT har vi verkat för ett kritiskt och aktivt europeiskt nätverk mot vapenexport. Vi har under året deltagit på ett större antal möten med europeiska nätverk än tidigare eftersom alla möten varit digitala. 

Vi har fortsatt vårt opinionsbildande arbete såväl själva som tillsammans med andra. Bland annat har vi lyft exporten till kriget i Jemen i samband med Saabs bolagsstämma i Stockholm den 1 april 2020. Som ägare av en aktie skickade Svenska Freds in ett ärende till bolagsstämmans dagordning med förslag om att Saab skulle stoppa all sin försäljning av krigsmateriel till krigförande länder. Stämman hölls delvis digitalt men Svenska Freds ordförande fick på plats plädera för förslaget. Vi kommunicerade om bolagsstämman i Svenska Freds egna kanaler och i media. Det är en fråga som väcker stort engagemang bland våra medlemmar och följare vilket märks i det stora antalet interaktioner och kommentarer i sociala medier. 

Ett exempel på vårt arbete med att synliggöra vapenexportfrågan genom kultur och berättelser är att vi tagit fram en fotoutställning med bilder från en internationell vapenmässa i Förenade arabemiraten som Svenska Freds besökte 2019. Fotoutställningen skulle ha visats på flera orter i Sverige men på grund av pandemin fick vi delvis ställa om våra planer. Vi byggde ett virtuellt museum och utställningen lanserades med en välbesökt digital vernissage ”Att marknadsföra krig”. Eventet genererade stort engagemang och många frågor och positiva kommentarer såsom: “Stort stort tack för detta superintressanta men skrämmande event. Mycket lärorikt och väldigt bra samtal!” och “Tack för denna stund. Det visar hur viktigt det är att Svenska Freds finns.” I den enkät vi genomförde efter samtalet uppskattade över hälften av de svarande att vernissagen ökat deras kunskap i hög eller mycket hög grad. Svenska Freds lokalförening i Ulricehamn ställde ut utställningen fysiskt på en gymnasieskola. Även där fick den många positiva kommentarer och ledde till diskussion. Så här skrev en besökare i gästboken: ”Tankeväckande. Gillar att texten är smärtande neutralt skriven, som en dokumentär. Det är upp till betraktaren vad som är rätt och fel i vapenförsäljning och -marknadsföring.” Vi vet också att vår bok “Den svenska vapenexporten” inspirerat en registudent på Stockholms dramatiska högskola att göra en spelfilm om vapenexport som examensprojekt. 

Som ett led i att delta och bidra i nya sammanhang internationellt och till forskning kring vapenhandel och ekonomi har vi under året publicerat en forskningsartikel i den vetenskapliga engelskspråkiga tidskriften The Economics of Peace and Security Journal. En förenklad svensk version av artikeln som handlar om de täta banden mellan Saab och den svenska staten spreds via Svenska Freds hemsida och genom vår tidning Pax. 

Svenska Freds har bidragit till medial debatt genom att vi blivit intervjuade och/eller omnämnts i 15 artiklar som handlat om vapenexport. En av artiklarna var en TT-artikel om statistiken för den svenska vapenexporten för 2019 där Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds, intervjuades. Artikeln publicerades i uppskattningsvis 10-20 dagstidningar. Det var en framgång att få genomslag för denna nyhet i början av pandemin när medieutrymmet för andra frågor än covid-19 var begränsat. Under året har vi även medverkat i 18 föreläsningar, poddar och paneler. Dessa har lågt räknat totalt nått över 12oo personer, varav en stor andel ungdomar och studenter. 

Vi har även 2020 fått bevis för att vår bok “Den svenska vapenexporten” används av journalister, studenter och andra opinionsbildare. Bland annat har vi haft kontakt med studenter som skriver uppsatser i ämnet. Den har lästs av Utrikespolitiska föreningen och lett till en inbjudan att föreläsa på Stockholms universitet. Den har även recenserats av en student på Försvarshögskolan som studieuppgift. Vi har fått återkoppling om att boken används av flera andra svenska civilsamhällesorganisationer i deras påverkansarbete. Den citeras ett flertal gånger i Transparency Internationals index om risk för korruption i försvarssektorn i Sverige och ett utdrag ur boken kommer att vara med i en kommande antologi av Refugees Welcome Sverige. 

Vi har på grund av pandemin haft något mindre fokus på politisk påverkan i vapenexportfrågan under 2020. Internationella och nationella möten har ställts in och det har inte funnits utrymme till politiska kontakter på samma sätt som det brukar. Under 2020 har fem möten hållits med 30 politiker och tjänstemän i vapenexportfrågor (2019 loggades tolv möten). 30 kontakter har tagits med politiker och tjänstemän för att påverka i vapenexportfrågor och vi har blivit kontaktade av målgruppen nio gånger (2019 tog vi 49 kontakter och kontaktades sju gånger). 

Mot målet om att Svenska Freds bibehåller sin röst, roll och kompetens som aktiv kritisk granskare av den svenska vapenexporten i stort, själva och genom stöd till andra, har vi exempelvis besvarat 35 frågor om svensk vapenexport från svenska och internationella organisationer (2019 inkom 24 förfrågningar). Under året har fler organisationer tagit ställning i frågan med hänvisning till eller med hjälp och stöd av Svenska Freds. 

Kärnvapen & helt autonoma vapen 

Under 2020 har vi fortsatt arbetet mot Svenska Freds långsiktiga påverkansmål att Sverige ansluter till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (TPNW). Fokus har varit att se till att Svenska Freds är en röst i samhällsdebatten och bidrar till att kärnvapenfrågan prioriteras politiskt. Tillsammans med andra civilsamhällesorganisationer, samhällsdebattörer, Svenska Freds grupp för en kärnvapenfri värld och våra lokalföreningar, har vi bidragit till debatt och dialog för att skapa opinion och sätta press på regeringen att skriva under och ratificera TPNW. Vi har verkat inom ramen för ICAN och deltog bland annat i och kommunicerade från ICAN:s kampanjdagar i Paris som hölls i februari 2020. 

Vi har gjort gemensam sak med andra samt själva opinionsbildat utifrån Svenska Freds argument och perspektiv. Svenska Freds, Greenpeace, Svenska FN-förbundet, Svenska läkare mot kärnvapen och IKFF genomförde en gemensam namninsamling till stöd för en svensk anslutning till TPNW. Svenska Freds ordförande överlämnade listorna med 35 686 namn till utrikesminister Ann Linde i samband med ett möte på UD i februari 2020. Svenska Freds har också medverkat i gemensamma samtal och debatter och därigenom nått minst 300 personer. 

Den 6 augusti 2020 var det 75 år sedan Hiroshima raserades av en atombomb. Med anledning av detta initierade och ledde Svenska Freds en kampanj som sedan genomfördes tillsammans med Svenska FN-förbundet, Svenska läkare mot kärnvapen och IKFF. Kampanjen “Tagga en trana för fred och kärnvapennedrustning” resulterade i ett stort engagemang runt om i Sverige bland medlemmar, lokalföreningar och andra intresserade. Kampanjen syftade till att hedra minnet av de människor som dödats av atombomberna och till att uppmana till att kärnvapen förbjuds. Det var framför allt en digital manifestation inklusive en instruktionsfilm vi gjort om hur det går till att vika en trana, hänga upp den på en plats där den syns och dela en bild av den i sociala medier märkt med #nuclearban. Svenska Freds arrangerade också ett event på Improvisationsstudions utescen på Skånegatan i Stockholm där vi lärde förbipasserande om kärnvapenförbudet och att vika tranor. Flera av Svenska Freds lokalföreningar arrangerade aktiviteter på Hiroshimadagen där kampanjen knöts an till deras högtidlighållande. Svenska Freds medarrangerade, tillsammans med FN-förbundet, även ett digitalt seminarium den 6 augusti. 

I sociala medier har vi under året lyft kärnvapenfrågan genom inlägg om kampanjen “Tagga en trana” som pågick under sommaren, fram till Hiroshimadagen. Under pandemin har vi i sociala medier också lyft frågan om hur mycket sjukvård de resurser som används till kärnvapenutveckling och underhåll motsvarar i olika länder. Vi har i flera inlägg även uppmärksammat omröstningen i Göteborgs kommunfullmäktige om att ansluta staden till ICAN Cities Appeal. Det var en stor seger när kommunen beslutade att som första stad i Sverige ansluta Göteborg till stadsuppropet. Detta är ett resultat av hårt och envis arbete av lokalföreningen i Göteborg, riksföreningen och Svenska Freds grupp för en kärnvapenfri värld. Förhoppningsvis kan beslutet vara startskottet för att flera svenska städer följer efter. 

Svenska Freds syntes total i 23 artiklar och inslag om kärnvapen under 2020, varav ett flertal var lokala medier med anledning av kampanjen kring Hiroshimadagen samt ICAN Cities Appeal. Till de större genomslagen hör en debattartikel i Aftonbladet i samband med Hiroshimadagen om att Sverige måste våga stå upp mot kärnvapen. Svenska Freds undertecknade tillsammans med 19 andra aktörer, däribland Greenpeace, Rädda Barnen, Amnesty och Max Tegmark professor vid Massachusetts Institute of Technology och ordförande i Future of Life Institute. Svenska Freds omnämndes också i Dagens Nyheter i samband med Hiroshimadagen. Jämfört med 2019 hade vi mycket högre medienärvaro i frågan under 2020 tack vare proaktiva kampanjarbete och med anledning av att det var 75 år sedan bombningarna av Hiroshima och Nagasaki. 

Vi har under året haft 26 politikerkontakter samt att vi skickade 60 brev till politiker, journalister, opinionsbildare och influencers med information om kärnvapenkonventionen, kampanjen och en papperstrana att tagga. Bland andra David Sundin, Musse Hasselvall och Dogge Doggelito delade sina tranor i sociala medier. Svenska Freds undertecknade också ett gemensamt brev till regeringen med uppmaning att ansluta sig till FN:s konvention om ett kärnvapenförbud, tillsammans med bl a IKFF. 

Genom att bidra till kunskap, debatt och ökat engagemang om helt autonoma vapen eller så kallade mördarrobotar, har vi under året arbetat för Svenska Freds långsiktiga påverkansmål om att Sverige bedriver en aktiv nedrustningspolitik för ett internationellt förbud mot mördarrobotar. Vi har i enlighet med våra planer utvecklat vårt arbete på området och utökat Svenska Freds engagemang i den globala kampanjen Campaign to Stop Killer Robots. Vi har under året börjat delta i möten med den europeiska delen av kampanjen, blivit beviljade finansiering av Campaign to Stop Killer Robots och etablerat ett samarbete med de svenska freds- och människorättsorganisationer som är aktiva i frågan för ett förbud. 

Med finansiering från den globala kampanjen har nytt material till hemsidan, flertalet inlägg i sociala medier och ett faktablad producerats. Vi har textat två filmer som producerats internationellt och skrivit artiklar i Pax. Vi har nått ett hundratal personer direkt genom en föreläsning och tillsammans med lokalföreningen i Stockholm producerat två poddavsnitt på temat mördarrobotar med ca 500 lyssningar per avsnitt vid årets slut. Svenska Freds har också under året koordinerat en gemensam debattartikel som publicerades i Aftonbladet i september med anledning av ett möte i FN om mördarrobotar. Debattartikeln genererade en replik som vi sedan fick möjlighet att ge slutreplik på samt att debattartikeln även omnämndes på liberal ledarplats i cirka 30 stycken lokala dagstidningar vilket gav ytterligare spridningseffekt. 

Frågan om mördarrobotar har fortsatt bli allt mer uppmärksammad politiskt under 2020 i takt med att Sveriges hållning i de internationella processer som pågår håller på att fastställas. Flera internationella möten har dock ställts in eller skjutits upp under året. Svenska Freds har utökat samarbetet nationellt och internationellt i frågan och leder arbetet med samordning och politisk påverkan nationellt tillsammans med IKFF. Under året har vi tagit fem kontakter med politiker och tjänstemän i frågan om regeringens ställningstagande och agerande i fråga om mördarrobotar och kontaktats två gånger (2019 inga loggade kontakter). Vi har ställt frågor vid fem olika möten med beslutsfattare och politiker. 

Fredsbyggande 

Hållbar fred och säkerhet 

Den förändrade samhällssituationen och omvärldsläget med pandemin innebar nya möjligheter för Svenska Freds och vårt arbete för en bredare säkerhetspolitik med mänsklig säkerhet som utgångspunkt. Vårt planerade arbete kring resursfördelning och säkerhetspolitiska prioriteringar med försvaret och klimatfrågan som ett exempel sattes i en ny kontext där pandemier är ytterligare ett exempel på ett underprioriterat säkerhetshot. 

I frågan om hållbar fred och säkerhet har huvudfokus under året varit vår rapport “Frikortet – en granskning av försvarets klimatarbete” som vi påbörjade under hösten 2019 och som lanserades i september 2020. I samband med lanseringen publicerade Omvärlden en debattartikel vi skrivit, vi fick stort positivt gensvar i sociala medier för granskningen och många andra aktörer har omnämnt vår granskning och spridit den vidare. Vi har också sett det som ett viktigt steg på vägen att engagera miljörörelsen och har nått ut i nätverk som är nya för Svenska Freds, vilket resulterat i att bland andra Fältbiologerna tagit ställning och spridit rapporten. 

Med rapporten som grund har ett omfattande politiskt påverkansarbete bedrivits gentemot politiker, tjänstemän och organisationer under framför allt andra halvåret 2020. Under året har 72 kontakter med politiker och tjänstemän tagits, huvudsakligen inom detta område (2019 togs 41 kontakter varav 40 var kontakter under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen). Vi har hållit fem möten och presentationer om försvaret och klimatet med politiker och tjänstemän från tre partier samt med Naturvårdsverket. Vi har kontaktats fem gånger (en gång 2019). Vi har kontaktat organisationer för att föra fram främst frågan om försvaret och klimatet 41 gånger (en kontakt loggad 2019). 

Vi hade som påverkansmål att krav på att det militära försvaret måste redovisa sin totala klimatpåverkan väcks politiskt, vilket vi också uppnått. Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet har tagit aktiva steg för att ifrågasätta Försvarsmaktens klimatpåverkan och undantag från redovisningskrav. Vänsterpartiet i en debattartikel och Miljöpartiet genom att dels ta initiativ till att Försvarsmakten bjöds in till Försvarsutskottet där kritiska frågor ställdes, dels till förslag om ändring i Försvarsmaktens regleringsbrev. Vi har även haft dialog med Naturvårdsverket som haft i uppdrag att granska miljöledningssystemet. Naturvårdsverkets förslag till regeringen innehöll därefter bland annat rekommendationen att kraven på Försvarsmakten skulle öka genom att myndighetens undantag från miljöledningsförordningen togs bort. Frågan var i slutet av 2020 på remiss och beslutas våren 2021. Vi har fått flera miljö- och klimatorganisationer att skriva remissvar utifrån Svenska Freds analys av frågan. 

Svenska Freds har haft som mål att beslutsfattare får ökad eller fördjupad kunskap samt ökat engagemang för mänsklig säkerhet och för att prioritera fredliga lösningar istället för militära för en hållbar fred. Vi mäter vårt genomslag och våra framgångar mot målet bland annat genom att följa upp om beslutsfattare anpassar sina budskap i linje med Svenska Freds argumentation och rekommendationer. Ett exempel på detta är att Svenska Freds under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen på en mängd olika sätt lyfte behovet av ett breddat säkerhetsperspektiv och jämförde investeringar i det militära försvaret med klimatsatsningar. Vi gjorde inlägg i sociala medier, skrev debattartikel tillsammans med Greenpeace i Aftonbladet, ställde frågor till talare på scenen och medarrangerade ett sidoevent tillsammans med FN-förbundet, Rädda Barnen, Läkare mot kärnvapen mfl. Under konferensen talade sedan MP:s språkrör om klimatförändringarna som en säkerhetsfråga och Grön ungdom lyfte i sitt framförande på rikskonferensen Svenska Freds fråga till försvarsministern. 

Jämfört med 2019 har antalet debattinlägg och artikelträffar 2020 nära dubblerats. Svenska Freds har medverkat i 36 artiklar där vi uttalat oss eller citerats om hållbar fred på olika sätt. Motsvarande siffra 2019 var 19 stycken. Totalt har vi fått tio debattartiklar publicerade (i vissa fall med tillhörande repliker och rewrites) jämför med fem stycken 2019. Förutom de debattartiklar vi skrivit med anledning av klimatrapporten har vi skrivit och undertecknat debattartiklar om mänsklig säkerhet i sviterna av corona själva och tillsammans med flera organisationer inom CONCORD Sverige. 

Under 2020 har vi också gjort flertalet inlägg i sociala medier på temat mänsklig säkerhet och kostnadsjämförelser mellan militär upprustning och satsningar på mänsklig säkerhet, globalt och i Sverige. Bland de mest populära inläggen i kampanjen var ett där vi citerar Hans Blix som ett exempel på att frågan om mänsklig säkerhet inte är något som bara Svenska Freds pratar om utan många andra aktörer också, både i Sverige och globalt. 

Organisation 

Kommunikation och engagemang 

Verksamhetsområdet organisation inkluderar vårt kommunikationsarbete samt vårt arbete med medlemsrörelsen och det ideella engagemanget. 

Ett av målen 2020 var en stark medial närvaro i våra kärnfrågor som vi preciserade i att Svenska Freds skulle intervjuas eller citeras i ca 150 nyhetsmedier, varav TT minst tre gånger vilket leder till större spridning (ca 50) av samma artikel. Minst tio artiklar eller inslag skulle vara medier med stor spridning, till exempel SVT, Sveriges Radio eller större dagstidningar. Vår ambition var också att få omkring tio debattartiklar publicerade, inklusive några som vi skriver i samarbete med fler aktörer. När vi summerar året har vi fått medialt genomslag i många av de sammanhang vi prioriterat som viktiga att komma ut i. Vi har nått i princip alla de uppsatta målen trots väldigt speciella förutsättningar 2020 med en medial dagordning som dominerats av pandemin. Totalt har vi intervjuats, citerats eller omnämnts i minst 154 artiklar och nådde därmed upp till vår satta ambitionsnivå. Det är dock en liten nedgång jämfört med de omkring 200 medier vi intervjuades, citerades eller omnämndes i 2019. Tre gånger har vi intervjuats av TT vilket totalt genererat ett sjuttiotal artiklar. Ett femtontal av de medier där vi intervjuats, citerats eller omnämnts i under året har varit medier med stor spridning såsom SVT, Sveriges Radio med flera. Vi har fått fler debattartiklar publicerade än 2019 och har överträffat målet om tio stycken. Under 2020 fick vi hela 18 debattartiklar publicerade som ensamma undertecknare och tillsammans med andra. 

Vi har haft flera framgångar under året då vi förekommit flitigt i ett antal olika medier eller kommit ut i för oss nyare frågor. Bland topparna räknar vi in en intervju i Ekot den 3 januari angående den svenska vapenexporten och Januariavtalet samt när vår kritik mot vapenexporten till den Saudiledda koalitionen omnämndes i en artikel från SVT om Saabs leverans av Global Eye till Förenade arabemiraten i maj 2020. Svenska Freds fick även ett stort utrymme inför och när Nobels fredspris delades ut i oktober 2020. Svenska Freds hade tre talespersoner i olika medier, SVT:s och Ekots nobelsändningar samt Aftonbladet TV, under tillkännagivandet. Det gav oss chans att föra fram Svenska Freds syn på hållbar fred och mänsklig säkerhet, vilka aktörer som bidrar till fredsbyggande och hur svält är en stor del av dagens krigföring. Det var också en framgång att våra krav om en bredare säkerhetspolitik och vår kritik och granskning av försvarets klimatpåverkan lyftes av både oss och andra under året och att debatten lever vidare. Den lyftes t ex i en ledare i DN den 1 januari 2021. 

Vi har gett ut fyra nummer av Svenska Freds medlemstidning Pax enligt plan och skickade i december 2020 ett något tjockare nummer till samtliga medlemmar. Mot målet om att skapa ökat digitalt engagemang hos våra medlemmar och följare har vi fortsatt att kommunicera regelbundet i våra olika kanaler i sociala medier och via nyhetsbrev. Vi har ökat såväl antalet prenumeranter av nyhetsbrevet som följare i sociala medier. Vi strävar efter att göra engagerande inlägg som får många reaktioner i form av kommentarer, delningar, klick och gillamarkeringar och som följer våra uppmaningar till handling, så kallade call to actions. Ett av de inlägg som genererade mest engagemang under året var ett om lanseringen av vår rapport “Frikortet” som hade ett reach på 13 295 personer och 2120 interaktioner på Facebook. 

Vi har under året tillsammans med Svenska Freds lokalförening i Stockholm lanserat en podd, Fredspodden, och släppt fyra avsnitt som vardera haft omkring 500 lyssningar vid årets slut. Samarbetet kring podden är också ett resultat mot vårt mål om fler synergieffekter mellan ideellt aktiva och riksföreningen. Dialogen och synergieffekterna mellan riksorganisationen och ideellt aktiva är något som vidareutvecklats de senaste åren, inte minst genom processen med organisations- och engagemangsutredningen som beslutades om på kongressen 2018. Arbetet med att stärka det ideella engagemanget i medlemsrörelsen har fokuserat på att ta detta arbete vidare. Under 2020 lades en ny grund för aktivism och engagemang inte minst genom ett beslut om ny struktur för ideellt engagemang på Svenska Freds kongress. 

I maj 2020 hölls Svenska Freds första digitala kongress som blev mycket uppskattad och där flera viktiga beslut fattades. I den enkät som genomfördes efteråt visade att 81 procent gav 4 eller 5 av 5 möjliga som betyg för hur nöjda de var med kongressen som helhet. En av anledningarna till att kongressen blev framgångsrik var den förberedelse vi gjorde med förmöten med lokal aktiva för att de skulle få chans att testa tekniken. Att möten inte längre rekommenderades att hållas fysiskt gjorde att fler utmanat sig själva att delta i digitala sammanhang. Efter kongressen kunde vi konstatera att det är inte längre är ett stort steg att hålla ett videomöte mellan lokalföreningsrepresentanter och anställda på kansliet, vilket ökar känslan av närhet och underlättar dialogen. Vissa lokalföreningar har under året haft möten helt eller delvis digitalt, t ex Tyresö, Stockholm och Göteborg. Vi har också arrangerat ett digitalt ordförandemöte kopplat till kongressbeslutet om organisation och engagemang, där en majoritet av lokalföreningarna medverkade . 

Det beslut som fattades angående ideellt engagemang och förändringar av organisationsstrukturen var ett betydande steg för Svenska Freds utveckling vad det gäller aktivism och engagemang. Kongressen beslutade bland annat att fredsgrupper tillsammans med lokalföreningar ska vara de prioriterade engagemangsformerna. För att möjliggöra en jämnare fördelning av resurser beslutades också att 15 procent av Svenska Freds medlemsavgifter årligen avsätts i Kampfonden för att användas till att stärka och finansiera engagemang och ideella aktiviteter. Såväl lokalföreningar som fredsgrupper kan söka extra ekonomiskt stöd för planerade aktiviteter. Denna struktur tillsammans med ett årligt grundstöd om 5000 kr till varje lokalförening, ersätter den tidigare modellen för lokalt ekonomisk stöd. 

Kongressen slog också fast att det är prioriterat att nå yngre målgrupper. Svenska Freds har de senaste åren gradvis lagt större fokus på engagemang kring frågan om värnplikten. Detta utifrån det ökade behovet av stöd som följt med den återaktiverade värnplikten där fler ska pliktas in de kommande åren. Med anledning av detta har Svenska Freds sökt finansiering för att möjliggöra arbete kring hållbar fred och mänsklig säkerhet med unga som målgrupp. Målet för 2020 om att få beviljad finansiering för Fredsakademin uppnåddes och redan sommaren 2020 startades verksamheten upp. Fredsakademin kommer att vara en viktig del av vårt arbete med att engagera fler de kommande åren men även för att uppnå mål kring en förändrad syn på säkerhet och i det långa loppet en förändrad säkerhetspolitik. 

Förväntad framtida utveckling 

Det finns ett stort behov av röster mot vapenexporten, ökad militarisering och militär upprustning, därför kommer Svenska Freds ändamål ha fortsatt hög relevans de kommande åren. Coronapandemin har också lagt grunden för att prata om säkerhet ur ett brett perspektiv på ett nytt sätt än tidigare. Svenska Freds påverkansarbete kring hållbar fred och mänsklig säkerhet och för ett förbud mot mördarrobotar kommer att stärkas de kommande åren med utökade personalresurser från och med 2021. 

Att ge människor möjlighet att engagera sig och göra sina röster hörda är ett fortsatt viktigt uppdrag för Svenska Freds. Med en ny struktur för former och finansiering av det ideella engagemanget arbetar vi vidare för att vara en relevant och inkluderande fredsrörelse som förändras med vår omvärld. Med Fredsakademin kommer vi också att stärka Svenska Freds utbildningsverksamhet och möjligheter att nå ut till fler unga. Utifrån Svenska Freds erfarenhet och historia förutser vi att fler unga kommer att vara i behov av stöd och hjälp i och med att värnplikten återaktiverades och antalet inpliktade kommer att öka. Fler unga och vårdnadshavare har de senaste åren tagit kontakt med oss på Svenska Freds med frågor och oro kring värnplikten. 

De kommande åren kommer arbetet med att vidareutveckla Svenska Freds insamlingsverksamhet vara fortsatt högt prioriterat för att stärka föreningens resurser och kapacitet att bedriva ett effektivt fredsarbete nu och i framtiden.