Vårt svar:

Nej. Ibland beskrivs Nato som en förkämpe för demokratin men Nato är inte en allians som enbart samlar demokratier och organisationen har inte heller några verktyg för att arbeta för demokrati, varken inom eller utanför alliansen. I Nato finns flera medlemmar med problematisk politisk utveckling, såsom Ungern, Polen och Turkiet. Även Portugal och Grekland har haft stora demokratiska problem under sin tid i alliansen. USA, som gjort sig skyldiga till krigsbrott och som utan FN-mandat invaderade Irak 2003, är den mest inflytelserika medlemmen. Den högsta militära befälhavaren i Nato är alltid en amerikansk militär som är underställd USA:s president, vilket både visar på USA:s inflytande och riskerna om till exempel Trump eller någon annan odemokratisk politiker blir nästa amerikanska president.

Det finns ett väldigt vagt demokratikrav som gör att man vid anslutning till alliansen ska ha viss demokratisk standard. Men när man väl är medlem så har Nato inga verktyg (eller ambitioner) att bygga demokrati i medlemsländerna. Nato är inte som EU eller FN som aktivt jobbar för att stärka och bygga demokrati i medlemsländerna. Nato har inte heller någon uteslutningsklausul, medlemmar som inte uppfyller vissa krav kan därmed inte uteslutas. 

Nato är en militärallians som följer en militärstrategisk logik och demokrati är därmed ett underordnat värde. Det visar sig till exempel i relationen till det odemokratiska Turkiet. Turkiet är Natos andra största militärmakt och har en geografisk placering som är militärstrategiskt viktig för Nato.

Det är inte genom investeringar i en militärallians med odemokratiska stater som vi stärker eller står upp för demokratin. För detta behövs investeringar i demokrati, på hemmaplan och genom att EU, FN och alla demokratiska stater tar tydlig ställning i våra relationer till odemokratiska stater samt bidrar med omfattande demokratistöd till de krafter inom det civila samhället i odemokratiska stater som kämpar för frihet, mänskliga rättigheter och demokratiska reformer.