NATOMEDLEMSKAPET FÅR INTE SÄNKA SVENSKA FREDSAMBITIONER
Ett svenskt Natomedlemskap gör varken Sverige eller världen säkrare eller mer demokratisk – snarare tvärtom. Nato är en militärallians som bygger på hot om massförstörelsevapen och där odemokratiska länder ingår. Det är nu av avgörande betydelse att den svenska Natopolitiken och dess risker debatteras och blir tydlig under riksdagens extrainsatta utrikespolitiska debatt i dag.
Detta är en debattartikel som först publicerades i Dagens Arena den 10/6 2022.
Den ensidiga och onyanserade debatt som föregick det svenska Natobeslutet gjorde den låga kunskapen om Nato och kärnvapen påtaglig. Den säkerhetsriskanalys med titeln “Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge – konsekvenser för Sverige” som presenterades den 13 maj visade på vad som antingen var stora kunskapsluckor eller medvetna val att ignorera riskerna med ett Natomedlemskap. Hur kan man annars förklara att Turkiet och de uppenbara risker som fanns med att gå in i en militärallians med odemokratiska stater inte gavs utrymme i rapporten? Risker som nu blivit uppenbara i och med Erdoğans krav på Sverige. Analysen nämner visserligen att Nato, liksom EU och FN har medlemsstater med demokratiska problem. Den jämförelsen är bisarr.
EU:s och FN:s huvudsakliga uppdrag är att främja fred, demokrati och mänskliga rättigheter för att förebygga konflikter. Nato är en militärallians vars kärna vilar på kärnvapenavskräckning och som förpliktigar oss att försvara och försvaras av odemokratiska medlemsländer.
Analysen tonar ner Natos kärnvapenpolicy genom att betona att Nato inte har egna kärnvapen utan att dessa är USA:s, Storbritanniens och Frankrikes nationella tillgångar. Det är en grov förenkling av hur integrerat kärnvapen i själva verket är i alliansen. Kärnvapenpolicyn strävar efter alla medlemmars engagemang i planering och övning med kärnvapen även i fredstid, genom bland annat Natos Nuclear Planning Group.
Nato är den enda stora mellanstatliga organisation som saknar en grundläggande policy för utlämnande av information. Bristen på öppenhet kring beslut som fattas försvårar demokratiskt ansvarsutkrävande. Sveriges riksdag kommer ha väldigt liten insyn i besluten inom alliansen. Inte ens Natos egen parlamentariska församling, som består av parlamentariker från Natos medlemsländer, har insyn i alla delar av arbetet. I Natos Nuclear Planning Group är transparensen mer eller mindre obefintlig.
Svenska Freds är emot ett svenskt Natomedlemskap, men med en svensk ansökan under behandling är det nu upp till bevis för hur våra folkvalda säkerställer att medlemskapet inte sänker Sveriges ambitioner för fred och nedrustning. I debatten förväntar vi oss starka och tydliga argument för att Sverige ska:
– Ratificera FN:s konvention om förbud mot kärnvapen, vilket skulle omöjliggöra Sveriges deltagande i Natos gemensamma planering och övning med kärnvapen.
– Inrätta en särskild utrikespolitisk satsning för hållbar fred, diplomati och multilateralism, i likhet med den feministiska utrikespolitiken.
– Öka demokratibiståndet till freds-, demokrati-, och människorättsaktivister, inte minst till det ryska civilsamhället till vilka stödet halverats de senaste 15 åren.
– Inte låta de svenska vapenexportprövningarna påverkas så att Natomedlemmar som är odemokratiska, kränker mänskliga rättigheter, är inblandade i eller riskerar att hamna i väpnad konflikt får positiv särbehandling.
– Arbeta för att stärka Natos parlamentariska församlings demokratiska mandat och att en policy för öppenhet av information inom Nato som är förenlig med offentlighetsprincipen antas.
Karin Wall Härdfeldt, Generalsekreterare Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Gabriella Irsten, sakkunnig hållbar fred och säkerhet Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
