Detta är en kommentar till Valgranskningen 2022, kapitlet om Kärnvapennedrustning. Kapitlet finns i sin helhet att läsa HÄR, där kan du ta del av vad partierna själva säger om sin kärnvapenpolitik.

De flesta partierna i Sverige säger sig vara för kärnvapennedrustning. Men vilka ansträngningar och strategier partierna ser framför sig, samt hur angelägna de är att själva driva frågan, skiljer sig åt. Vissa ser kärnvapen som något som vi får acceptera och att det framförallt handlar om att begränsa nya stater från att anskaffa kärnvapen. Andra ser möjligheten att genom FN:s kärnvapenförbud arbeta för förbud och nedrustning. Frågan har aktualiserats ytterligare i och med Sveriges ansökan om medlemskap i kärnvapenalliansen Nato. 

Dagens Natodebatt har med mycket få undantag fokuserat på frågan om placering av kärnvapen på svensk mark, men frågan om Nato och kärnvapen är mycket större än så. Amerikanska kärnvapen är grunden för det så kallade kärnvapenparaplyet, vilket Natomedlemmarna accepterar och tror sig vara skyddade av. Nato strävar efter att alla medlemsländer deltar i den kollektiva försvarsplaneringen för kärnvapen, även i fredstid. Inte bara genom omfattande och sekretessbelagda diskussioner kring kärnvapen utan även genom gemensammakärnvapenövningar.  

Om Sverige vill fortsätta att vara en röst för nedrustning är det mest heltäckande sättet är att gå med i FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Konventionen förbjuder förutom innehav, tillverkning eller testning av kärnvapen även att lagra, utplacera, ta emot, använda eller hota med kärnvapen, eller på något annat sätt hjälpa till med eller uppmuntra några av dessa  aktiviteter.Det betyder att det skulle vara förbjudet för Sverige att ha kärnvapen på svensk mark, Sverige skulle inte kunna delta i den gemensamma planeringen av kärnvapenaktiviteter inom Nuclear Planning Group och inte heller delta i Natos gemensamma kärnvapenövningar. Som en del av den internationella kampanjen ICAN fortsätter Svenska Freds arbeta för att Sverige ska skriva på och ratificera FN:s förbud mot kärnvapen.

Varför är det en viktig fråga inför valet?

– När världen behöver ett starkare motstånd mot kärnvapen väljer Sverige att gå med i en kärnvapenallians. Utrikesministern Ann Linde tydliggjorde i den utrikespolitiska deklarationen den 10 juni att Sverige kommer ställa sig bakom alla Natos policys, inklusive de om kärnvapen.  Det är viktigare än någonsin att visa att vi inte accepterar att Sverige bygger sin säkerhet på hot om massmord av civila, säger Gabriella Irsten.