KERSTIN HAR ORDET: Folk och försvar dag 2
Om än fortfarande lite mörbultad av intryck men lite mer varm i kläderna, tar jag mig an dag två av Folk och Försvars rikskonferens.
Om än fortfarande lite mörbultad av intryck men lite mer varm i kläderna, tar jag mig an dag två av Folk och Försvars rikskonferens. Nu hälsar de flesta talare inte bara först på “Ers majestäter” och “kära deltagare på rikskonferensen”. Nu läggs också frasen “Sjömän och militärer” till. Kanske för att Natos överbefälhavare i Europa (SACEUR) Christopher G Cavoli nu är på plats. Forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Gudrun Perssons entydiga Nej på frågan om möjligheten att ha fredlig samexistens med Ryssland och Ukrainas ambassadör i Sverige Andrii Plakhotniuks starka tal är det som gör starkast intryck under dag två.
Tema för dagen är bland annat en förändrad världsordning, totalförsvaret och den svenska försvarsviljan. Men vad är det vi ska vara villiga att försvara och med vilka medel? funderar jag på när jag läser programmet. Är det viljan att stå upp för fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter? För det är ju just de värderingarna Sverige kompromissat med i strävan att få Turkiet att acceptera det svenska Natomedlemskapet. Att Sverige allierar sig med odemokratiska stater som bedriver utpressning för att få oss att urholka våra ställningstaganden för folkrätten, demokrati och mänskliga rättigheter bidrar inte till hållbar fred och ökad mänsklig säkerhet. Men det är inte det som ska diskuteras här idag. På rikskonferensens scen är det en självklarhet att det är framförallt med vapen och militära medel vi ska försvaras och att det är det folket ska vilja. Natos överbefälhavare äntrar scenen i militärkläder med U.S. Army broderat på bröstet och senare under dagen får Micael Johansson, VD för Sveriges största vapenföretag Saab tala om försvarets tillväxt och om hur den enorma efterfrågan på krigsmateriel just nu är svår att möta för företagen.
Imorgon ska även Marcus Wallenberg tala. Han står som “ordförande SEB”, men han är även ordförande för Saab och Wallenbergfamiljen är huvudägare till företaget. Jag har hört mig för och ingen kan minnas att vapenindustrin varit med i det officiella programmet tidigare. Men det är de idag. Det känns signifikant för den militaristiska utvecklingen (och de oerhört täta banden mellan den svenska staten och vapenindustrin) att de som har ekonomisk vinning av upprustningen också får plats på scenen. Diplomatin, det som tidigare beskrevs som vår främsta försvarslinje, lyser med sin frånvaro. Sveriges långa historia av militär alliansfrihet nämns knappt i förbifarten. Ut med det gamla in med det nya!
Vi har gjort slut. Den militära alliansfriheten är ett pinsamt ex vi helst vill glömma så fort som möjligt. (Men så klart var inte allt dåligt, den gav oss trots allt en egen vapenindustri.)Men vi har en ny nu! ”A perfect fit”kallar Christopher G Cavoli Sverige. Med själ och hjärta vill överbefälhavare Micael Bydén att vi ska in i vår nya relation; Vi måste ändra mindset menar han. “Vi ska vara alliansen och leva alliansens värden”. och fortsätter ”..Nu blir vi från dag ett en del av Natos avskräckning”” Att svenska utrikes- och säkerhetspolitikens grundvärden såsom mänskliga rättigheter, demokrati, nedrustning och rättsstatens principer tummas på i förhandlingarna med Erdogan, och som säkerligen inte heller kommer blåsas bort bara vi släpps in i Nato, är elefanten i rummet som ingen vill prata om nu.
Här på Folk och försvars rikskonferens är alltså entusiasmen stor och inställningen att vi redan är så gott som med i Nato.
Gudrun Persson, forskningsledare på FOI, varnar för att det ryska styret förbereder sig och det ryska folket för en långvarigt krig. Att vi ska ställa in oss på att kriget kommer att pågå under lång tid framöver hörs återkommande från i princip alla talare och experter jag lyssnat till under dagarna i Sälen. Överbefälhavaren sa i sitt anförande att Sverige är en del av konflikten. Genom att vara del av det västliga agerandet, genom vårt militära stöd till Ukraina och genom vår ansökan till Nato.
Var, när och hur ska vi börja prata om hur freden ska vinnas och i vad vi ska investera för att göra det möjligt och för att förebygga och förhindra fler krig? suckar jag i mitt inre.
Jag ställde också en fråga i den korta frågestunden till försvarsministern om vikten av demokratifrämjande och att investera i förebyggande av andra säkerhetspolitiska hot, som tex klimathotet. Hur kan framtidens väpnade konflikter förebyggas? Och var ska alla de miljarder som nu läggs på det militära försvaret tas ifrån? Svaret uteblev även denna gång.. Ingen från regeringen har mig veterligen redogjort för detta. Liberala ungdomsförbundet föreslog igår sänkta barnbidrag. Grön ungdom ROT-avdraget, Socialdemokraterna en värnskatt och SD att det får möbleras om inom statens budget. Det kommer dock krävas stora omprioriteringar, mer än vad mindre justeringar eller bidrag kan täcka.
Vår nya relation både till Nato och till den redan beslutade upprustningen kommer helt klart bli kostsam. Även om det än så länge är oklart hur den militära upprustningen kommer att påverka andra budgetområden är det höga priset Sverige i dubbel bemärkelse, betalar för Natomedlemskapet alltmer uppenbart.
