8 ÄMNEN SOM BORDE DISKUTERAS I RIKSDAGENS VPX-DEBATT
I eftermiddag hålls riksdagens årliga debatt om svensk vapenexport. Svenska Freds lyfter åtta ämnen som borde uppmärksammas i debatten.
Här kan du läsa Svenska Freds pressmeddelande om 2022 års vapenexport.
1. ASAP – EU-förslag om undantag från exportkontroll
Förra veckan röstades ett förslag igenom i EU-parlamentet om att undanta två kategorier av krigsmateriel från exportkontroll när de säljs till ett annat EU-land samt att EU-länder får vidareexportera dessa kategorier av krigsmateriel. Målet med förslaget är att underlätta för export av ammunition till Ukraina. Förslaget ligger nu hos regeringen att ta ställning till. Kategorierna i fråga är ML 3 (Ammunition och temperingsdon samt särskilt utformade komponenter för sådana) och ML 4 (Bomber, torpeder, raketer, missiler, andra anordningar och laddningar med sprängverkan samt tillhörande utrustning och tillbehör och särskilt utformade komponenter för sådana).
Sveriges myndighet för exportkontroll Inspektionen för strategiska produkter (ISP) kritiserar förslaget och menar i sitt yttrande att det riskerar att innebära att Sverige tappar all möjlighet till exportkontroll av de aktuella materielkategorierna för det fall de först överförs inom unionen. ISP belyser också att det föreslagna undantaget inte är begränsat till produkter där slutanvändaren finns inom unionen eller till produkter som ska levereras till Ukraina. ISP framhåller att förslaget framstår som ett oproportionerligt ingripande samt att det riskerar att innebära en försvagning av den svenska exportkontrollen av krigsmateriel under lång tid framöver.
Svenska Freds håller med ISP i sin kritik eftersom förslaget riskerar att kraftigt försvaga Sveriges möjligheter att kontrollera var svensk krigsmateriel hamnar både nu och i framtiden. Processen för detta förslag, som skulle innebära en stor förändring, har gått väldigt fort med ytterst begränsade möjligheter till en ordentlig politisk debatt om förslagets konsekvenser.
Mycket krigsmateriel har en enormt lång livslängd och vi ser redan, utan detta förslag i kraft, många exempel där vapen har exporterats till ett land och decennier senare används på sätt som inte förutsågs, bara nyligen till exempel hos militärjuntan i Myanmar. Undantag för slutanvändarintyg är inte sällan en faktor när svenska vapen dyker upp i händer eller länder dit vi inte nu skulle godkänna export. Att ytterligare begränsa möjligheterna till kontroll är helt fel väg att gå och riskerar att få mycket stora konsekvenser.
2. Israel
I vapenexportstatistiken för 2022 finns för första gången tillstånd för större export av krigsmateriel till Israel. Exporten klassas enligt ISP som följdleverans av materiel som när den första affären gjordes inte klassificerades som krigsmateriel. Exporten är inom kategori 5: Eldlednings-, övervaknings- och varningsutrustning samt relaterade system, utrustning för försök och skottställning samt motmedelsutrustning som utformats särskilt för militär användning samt komponenter och tillbehör som utformats särskilt för dessa.
ISP säger att fortsatt export av denna produkt kommer att beviljas de närmaste åren men att inga nya kontrakt kommer att godkännas. ISP motiverar i ett möte med Svenska Freds beviljandet av exporten med att svensk krigsmaterielindustri är beroende av viss import från israeliska företag och menar att ett exportstopp skulle sätta det berörda vapenföretaget i en jobbig sits.
Det är mycket anmärkningsvärt och högst oroande att ISP beviljar export till Israel i och med landets systematiska brott mot mänskliga rättigheter och förtryck av palestinier, något Amnesty beskriver som Israels apartheid mot Palestina. Krigsmateriel är inte som vilken vara som helst, det är ett maktmedel. Att bevilja export till Israel bidrar till att legitimera landets förtryck av mänskliga rättigheter.
Det här exemplet synliggör också behovet av ett regelverk om villkor även för import, eftersom en tungt vägande anledning till att ISP beviljade export var att svensk krigsmaterielindustri är beroende av viss import från israeliska företag. Detta fall visar tydligt vad bristerna på importregler kan få för konsekvenser.
3. Turkiet och Albanien
I statistiken syns för första gången sedan exporten stoppades 2019 tillstånd för export av krigsmateriel till Turkiet. ISP motiverar exporten till Turkiet med Sveriges Natoansökan. 2022 öppnade ISP upp för svensk vapenexport till Albanien, också motiverat med Sveriges Natoansökan.
Det är tydligt att Natoprocessen har en stor påverkan på exportkontrollen redan vid tidpunkt för ansökan och vi ser med oro på hur detta kan utvecklas och leda till ytterligare sänkta krav på medlemsländer och de länder de i sin tur samarbetar med.
Svenska Freds anser att det är oförsvarligt att bevilja export till Turkiet. Turkiet borde utifrån demokratikriteriet för vapenexport vara exkluderade som köpare. Vidare ledde Turkiets bristande respekt för folkrätten till att det fanns konsensus kring att exporten stoppades till landet 2019. Inget har förändrats sedan dess. Landet attackerade senast hösten 2022 norra Syrien i strid med folkrätten. Även Albanien är en icke-demokrati som öppnats för export som en effekt av sänkta trösklar till följd av Natoprocessen.
Sveriges Natoprocess får inte försvaga Sveriges ställningstaganden för mänskliga rättigheter, demokrati och internationell rätt!
4. Myanmar och Indien
2023 uppdagades att tändrör till Carl Gustaf-ammunition exporterats från Indien till Myanmar. Svenska vapenkomponenter har med andra ord vidareexporterats till Myanmar trots att landet står under vapenembargo och är i fullskaligt inbördeskrig med en militärjunta som står anklagad för krigsbrott och brott mot mänskligheten. Det har flera gånger framkommit att svenska vapen används i Myanmar, bland annat 2012 när det avslöjades att svenska granatgevär levererats från Indien till Myanmar, och att dessa använts av Myanmars militär. Indien var den fjärde största svenska vapenkunden 2022.
Situationen i Myanmar är katastrofal med en militär som för ett krig mot sin egen befolkning och där tusentals civila har dödats, fler än en miljon människor har tvingats på flykt och 17 000 oppositionella gripits. Senast nu i början av 2023 framkom att svenska vapenkomponenter exporterats från Indien till Myanmar. Svenska Freds har genom debattartiklar, deltagande vid Saabs bolagsstämma och vid möte med ISP frågat om vem som bär ansvaret för att reda ut frågan om hur svenska vapenkomponenter kan fortsätta hamna i militärjuntans händer och där förlänga livet på de granatgevär som militärjuntan redan har tillgång till.
Svensk krigsmateriel har flera gånger tagit sig från Indien till Myanmar. Vapenexporten till Indien bör stoppas tills en utredning har gjorts om hur komponenterna exporterats till Myanmar. Människorna i Myanmar förtjänar en ordentlig utredning.
5. Export till odemokratiska stater
Bland mottagarländerna 2022 finns ett antal odemokratiska stater, till exempel Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Jordanien, Kuwait, Thailand, Pakistan och Qatar. Åren 2020-2022 gick mer än en tredjedel, 36%, av den svenska vapenexporten till icke-demokratier, det vill säga länder med stora demokratiska brister på ett eller flera områden, enligt Svenska Freds beräkningar där grad av demokrati utgår från Freedom House rankning.
Trots det så kallade ”demokratikriteriet” som trädde i kraft i april 2018 och ska försvåra export till länder med tveksam demokratisk status eller där mänskliga rättigheter allvarligt kränks går en stor del av den svenska vapenexporten ändå till just sådana länder och andelen har ökat kraftigt efter att demokratikriteriet infördes. Sverige behöver ta ställning för demokratiska värderingar i världen och avsluta vapenexporten till icke-demokratier. En utvärdering av demokratikriteriet behöver genomföras.
Att Sverige nyligen ingått ett militärt samarbetsavtal med Filippinerna, som också öppnar upp för vapenexport till landet, är mycket problematiskt. I Filippinerna pågår allvarliga och systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter. Landet har stora demokratiska brister och klassas endast som delvis fritt av Freedom House. Många demokratiska institutioner är antingen svaga eller undermineras medvetet. Hot, våld och trakasserier mot oppositionella, fri media, fackföreningar och organisationer som arbetar för miljö och mänskliga rättigheter är omfattande.
6. Export till länder i väpnad strid
Det senaste året har påståendet att Sverige inte, innan exporten till Ukraina, exporterat vapen till krigförande länder upprepats gång på gång i debatten. I statistiken för 2022 års vapenexport finns länder i väpnad konflikt, exempelvis länder som ingår i den saudiledda koalitionen och Indien och Pakistan.
Tolkningen av det svenska regelverket för krigsmaterielexport möjliggör export till krigförande länder och även krigförande diktaturer, som exempelvis Förenade Arabemiraten. Det är tydligt att trots de riktlinjer som finns är deltagande i väpnade konflikter regel, snarare än undantag, bland Sveriges vapenkunder. Svenska Freds är starkt kritiskt till att Sverige genom vapenexporten bidrar till att förlänga och förvärra väpnade konflikter.
7. Export till den saudiledda koalitionen
Förenade Arabemiraten är, precis som föregående år, en av de största vapenkunderna. Förenade Arabemiraten är ett av de krigförande länderna i den saudiledda koalitionen i Jemenkriget. Sverige exporterade även 2022 krigsmateriel till andra länder i den saudiledda koalitionen: Saudiarabien, Jordanien och Kuwait.
Svenska Freds är starkt kritiska till att Sverige genom beviljande av vapenexport fortsatt bidrar till det vedervärdiga krig som pågår i Jemen. Kriget och blockaden mot Jemen har lett till vad FN kallar världens värsta humanitära kris och att vi fortsatt beviljar stor export till länder som ingår i den saudiledda koalitionen är att ta ställning mot Jemen och människorna i Jemen. Sedan krigets början 2015 har svensk vapenexport till länder i den saudiledda koalitionen uppgått till ett värde av nästan 14 miljarder kr, en ofattbart hög summa. Exporten till de stridande parterna i Jemenkriget måste omedelbart upphöra!
8. Vapenspridning från Ukraina
I statistiken syns export från Sverige till Ukraina till ett värde av 4,3 miljoner kr. Utöver detta var en stor del av exporten gåvor vilka inte inkluderas i statistiken. Oavsett om man stödjer vapenstöd till Ukraina eller inte behöver riskerna med vidarespridning tas på största allvar. Interpols chef Jürgen Stock varnade 2022 att vapen som skickas till Ukraina riskerar att hamna hos kriminella grupper och uppmanar därför exportländerna att öka kontrollen över de vapen som skickas till Ukraina. Det är väl känt att stora mängder vapen i en konfliktzon riskerar att få stora konsekvenser då vapenflöden efter konfliktens slut tar sig till andra konfliktzoner. Mali är ett av många exempel på en väpnad konflikt som förvärrats av sådana vapenflöden. Sverige behöver säkerställa att alla insatser görs för att förhindra spridning av vapen från Ukraina, till kriminella nätverk och/eller andra konfliktzoner.
