Klustervapen är en typ av vapen som öppnar sig i luften och sprider ut en stor mängd ”substridsdelar”, det vill säga mindre bomber. Vapnets stora spridning gör det svårt att kontrollera vad och vilka som kommer att träffas, vilket ofta leder till ofattbara humanitära konsekvenser med många civila dödsfall. Sedan 2008 är klustervapen internationellt förbjudna enligt konventionen om förbud mot klustervapen. 

KLUSTERVAPEN ORSAKAR URSKILLINGSLÖST OCH OACCEPTABELT MÄNSKLIGT LIDANDE

Den 7 juli 2023 bekräftade USA:s biträdande försvarsminister Colin Kahl att USA kommer att skicka klustervapen till Ukraina. Redan innan dess användes klustervapen av både Ryssland och Ukraina, vilka tillsammans med USA är några av de länder som inte har undertecknat konventionen om förbud mot klustervapen. 

Beslutet att skicka klustervapen till Ukraina mottogs också med oro från många människorättsorganisationer, däribland Human Rights Watch och Internationella Röda Korset. FN:s talesperson för mänskliga rättigheter Marta Hurtado har uppmanat Ryssland och Ukraina att genast stoppa användandet av klusterammunition.

USA:s försvarsdepartement har meddelat att mindre än 2,35% av granaterna i den typ av klustervapen som ska skickas till Ukraina inte detoneras som de ska, men det kan också finnas äldre granater som har en felfrekvens på mer än 14%. 

Det finns mycket goda anledningar till varför mer än hälften av världens länder, däribland Sverige, beslutat att förbjuda produktionen, exporten och användningen av dessa vapen. När förbudet nu utmanas behöver länder som Sverige visa sitt stöd och engagemang för starkast möjliga humanitära normer. Svenska Freds uppmanar tillsammans med the Cluster Munition Coalition alla stater som är part till konventionen att motsätta sig all överföring och användning av klustervapen samt att uppmana Ryssland och Ukraina att stoppa användningen.

Nedan kan du läsa mer om vad klustervapen är och hur Svenska Freds arbetar för att upprätthålla förbudet mot dem. 

Ett klustervapen är en bombkapsel som öppnar sig i luften och sprider ut en mängd ”substridsdelar”, dvs små minibomber, över ett större område. Det finns två typer av klustervapen: luftbaserade klusterbomber, som släpps från flygplan, och markbaserade, som exempelvis artillerigranater. Det stora spridningsområdet gör det svårt att begränsa attacken till militära mål, och risken är därför stor att civila människor träffas i anfallet. Utöver det är ett stort problem att inte alla substridsdelar exploderar när de träffar marken. De blir istället kvarliggande som så kallade blindgångare, som fortsätter att döda och lemlästa civilbefolkningen långt efter att krig tagit slut. De fungerar i detta avseende precis som landminor.

Till skillnad från landminor som avser att skada snarare än döda så har substridsdelar från klustervapen en större sprängverkan, vilket orsakar fler dödsfall. Substridsdelarna orsakar också ofta multipla skador som innebär betydligt mer smärta, detta då bitarna från de söndersprängda substridsdelarna har mycket hög hastighet och skapar tryckvågor genom kroppen som ger fruktansvärda skador på vävnad och organ. Förutom skador och dödsfall är klustervapen ett stort hinder för den sociala och ekonomiska utvecklingen då områden som har täckts blir omöjliga att använda för odling. Inte heller skolor, sjukhus eller bostäder kan byggas i klustervapendrabbade områden förrän området säkrats. Eftersom klustervapen inte är målsökande är de besvärliga att lokalisera långt efter att stridigheterna slutat, något som försvårar utvecklingen i området ytterligare.  

Sedan andra världskriget beräknas klustervapen ha dödat mellan 57 000 och 87 000 civilpersoner.

Utöver detta lider civilpersoner och däribland många barn, i Syrien, Jemen, Afghanistan, Libanon, Balkanländerna och Laos, fortfarande av skador orsakade av klustervapen. 

Sverige hade när vi ratificerade klusterkonventionen en typ av klusterbomb, Bombkapsel 90 (även kallad DWS 39), som släpps från stridflygplan Jas 39 Gripen och som införskaffades under kalla kriget.

Bombkapseln kan innehålla upp till 72 stycken substridsdelar som skjuts ut över ett område på cirka 250 x 400 meter.

Vid användning skulle Bombkapsel 90 kunna orsaka stor humanitär skada. Dels på grund av det stora spridningsområdet och dels för att en procent av substridsdelarna blir liggandes kvar som blindgångare. Sedan konventionen blev svensk lag är det inte längre tillåtet för svensk vapenindustri att utveckla, tillverka eller exportera klusterbomber.

Bland annat krigen i Kosovo, Afghanistan, Libanon och Irak har ökat medvetenheten om att inte bara personminor, utan också klustervapen, är ett vapenslag som utgör ett större humanitärt problem än andra konventionella vapen. Arbetet för att få i stånd en konvention mot klustervapen började i november 2003, då allt fler icke statliga organisationer (NGO:s) började tvivla på att förhandlingarna inom ramen för 1980 års vapenkonvention verkligen skulle leda till åtgärder mot klustervapen. Till följd av detta bildades Cluster Munitions Coalition (CMC), en koalition som verkar för att stoppa användningen av klustervapen. Koalitionen har idag medlemsorganisationer i 100 länder runt om i världen, däribland Svenska Freds, som också startade den svenska kampanjen mot klustervapen och spelade en stor roll för att Sverige anslöt sig till konventionen.

Medlemsorganisationernas arbete har bestått av att utöva påtryckningar på regeringsrepresentanter, anordna möten, debatter och konserter – allt för att öka medvetenheten kring problemen. Arbetet gav resultat: i december 2008 skrevs en historisk konvention på av cirka 100 länder, konventionen som förbjuder användandet av klustervapen. Konventionen förbjuder användning, överföring och lagring av en hel kategori vapen.  

Förbudet började gälla från och med den 1 augusti 2010 och Sverige ratificerade avtalet den 23 april 2012. Idag har 123 länder skrivit på konventionen.

Sedan konventionen antogs har 99% av de globala lagren förstörts, enligt Cluster Munition Coalition.

Svenska Freds har, utöver klustervapen, varit drivande i att flera särskilt inhumana vapen förbjudits, däribland personminor och kärnvapen. Utvecklingen av nya vapensystem fortsätter dock och därmed också vårt arbete. Vi arbetar nu för att Sverige ska skriva under och ratificera ett förbud mot kärnvapen och för att det ska införas ett förbud mot militariserad AI, så kallade mördarrobotar. Läs mer här.   

Var med och bidra till vårt arbete för nedrustning och för att internationella förbud mot vapentyper efterlevs!

Gå med i Svenska Freds eller skänk en gåva!