MILITÄRAVTALET MED USA – utan förbehåll mot kärnvapen

I december 2023 undertecknade Sverige och USA ett bilateralt militäravtal, ett så kallat Defence Cooperation Agreement (DCA), som innebär att USA får tillgång till 17 svenska baser. Avtalet reglerar bland annat frågor som de amerikanska styrkornas rättsliga status, tillgång till svenska militärbaser och lagring av stridsfordon, ammunition och vapensystem  i Sverige. 

Även om avtalet är bilateralt mellan USA och Sverige så öppnar det inte endast upp för ett närmare samarbete mellan de två länderna, utan också inom ramen för Nato. Avtalet behöver godkännas med två tredjedelars riksdagsmajoritet för att kunna träda i kraft och regeringen beräknar att avtalet kan implementeras i slutet av 2024. 

I ett liknande avtal mellan Norge och USA finns inskrivet att Norge inte accepterar förhandslagring eller övning med kärnvapen. I Sveriges avtal med USA finns inget förbehåll mot kärnvapen. Avtalet med Norge omfattar också endast fyra baser, medan det svenska avtalet omfattar tillgång till 17 svenska anläggningar och områden.

Försvarsminister Pål Jonson menar i december 2023 att ett förbehåll mot kärnvapenlagring- och övning inte behöver skrivas in i avtalet och säger att att ”Den svenska positionen är mycket välkänd utav USA och vi har förmedlat den också. Det finns inga förväntningar från amerikansk sida och det finns heller inga behov från svensk sida beträffande detta”. 

Svenska Freds är starkt kritiska till att avtalet inte inkluderar något förbehåll mot kärnvapen. Om avtalet träder i kraft skulle det bli oerhört svårt att veta om Sverige har kärnvapen på vårt territorium.

Avtalet väcker också frågor vad gäller bristen på insyn och demokratisk förankring i hur beslutet har tagits. Detta är ännu ett stort beslut där svenska folket inte konsulterats. Det handlar om att Sverige ger bort makt, inflytande  och suveränitet i en rad viktiga frågor och är ett uppenbart tecken på den globala militariseringstrenden.

Frågor väcks också kring vad avtalet faktiskt kan komma att innebära för Sverige och svenska invånare, till exempel vad gäller att de amerikanska soldaterna som är i Sverige ska lyda under amerikanska lagar och hur immunitet kan användas. Amerikansk och svensk lagstiftning skiljer sig på många sätt, till exempel vad gäller lagar om prostitution och våldtäkt. Vad gäller immunitet står det i avtalet att Sverige ger USA dispens från svensk lag, men Sverige kan också i särskilda fall dra tillbaka dispensen. Det är dock inte tydligt vad som kan utgöra ett sådant fall. Utländska baser i andra länder har visat sig innebära en ökad osäkerhet för kvinnor genom sexuellt våld, exploatering och trafficking. 

Även om avtalet nu är undertecknat behöver det röstas igenom av två tredjedelar av riksdagen innan det kan träda i kraft. Svenska Freds uppmanar riksdagen att rösta nej till avtalet!