DEBATTARTIKEL: Ska våra 18-åringar strida utomlands?
Svenska freds: Demokratiskt problem att de som tvingas mönstra inte får klara besked
Debattartikel i Aftonbladet 20/2. Finns också publicerad på aftonbladet.se
DEBATT. I början av året tar över 100 000 unga som fyller 18 år under 2024 ställning till den avgörande fråga som handlar om viljan att göra värnplikt.
I rapporten ”Allvarstid” som Försvarsberedningen lämnade till regeringen juni 2023 fick vi veta att svenska förband med värnpliktiga blir en del av Natos kollektiva försvar.
Men fortfarande vet de artonåringar som nu fyller i mönstringsunderlaget inte hur det påverkar dem. Inte heller är det tydligt vilket försvar de tar ställning till. Svenska freds kräver att det fastställs att ingen genom plikt kan skickas på utlandsuppdrag mot sin vilja.
Sveriges Natoansökan har väckt nya frågor om värnplikten och om värnpliktiga kan komma att inkluderas i militära operationer utomlands. Från Folk och försvars rikskonferens i Sälen fick vi höra att det kan bli krig och statsminister Ulf Kristersson sa att svenska medborgare förväntas vara villiga att med vapen i hand dö för Sverige.
Uttalandet väckte många frågor, bland annat vad det innebär för de medborgare som vapenvägrar eller som inte vill riskera att skickas på Natouppdrag.
Rekrytering till värnplikt ska sedan värnplikten återaktiverades 2017 baseras på frivillighet så långt det går, men pliktlagstiftningen gör att unga kan straffas med böter eller fängelse om de inte mönstrar eller genomför värnplikt när de kallas.
2017–2022 dömdes 34 personer till fängelse för brott mot totalförsvarsplikten. I början av januari i år rapporterade Sveriges radio att tusentals unga som inte vill göra värnplikt kommer tvingas mönstra under 2024.
Totalt rör det sig om mellan 6 000 och 8 000 unga. Att fler som inte vill göra värnplikt kallas mot sin vilja är en oroande utveckling.
”Att unga kan pliktas in till militärtjänstgöring mot sin vilja som på sikt skulle kunna innebära en skyldighet att delta i Natoinsatser utomlands är extra allvarligt.”
Särskilt med tanke på att ett medlemskap i Nato riskerar att öka militära spänningar som i sin tur ökar risken för att Sverige dras in i väpnade konflikter, också tillsammans med odemokratiska allierade.
Värnplikten är inte heller vilken utbildning som helst, utan handlar om att träna unga i att utöva våld, förberedas för krig och att lyda order.
Men ingen ska tvingas bära vapen eller delta i krigsförberedelser mot sin vilja, och viljan att bära vapen avgör inte heller värdet som medborgare.
Svenska freds har utrett frågan om hur värnpliktiga kan påverkas av ett Natomedlemskap i den nya rapporten Sverige i Nato som lanserades på Folk och försvar i januari.
Mycket pekar på att värnpliktiga kommer att kunna användas i en situation av väpnad konflikt om artikel 5 aktiveras.
”Det är ett stort demokratiskt problem att de som nu fyller i mönstringsunderlaget och de som sedan tidigare är krigsplacerade i det militära försvaret inte kunnat väga in möjligheten att skickas utomlands när de tog ställning till att göra värnplikt.”
Det är skillnad på att ställa upp på att försvara Sverige, men en annan att skickas ut i strid för Natos räkning, i Turkiet eller något annat Natoland.
Frågan om att använda värnpliktiga utanför Sverige har utretts inom Försvarsdepartementet och bereds nu i regeringskansliet.
Svenska freds kräver att det fastställs att ingen genom plikt kan skickas på utlandsuppdrag mot sin vilja.
Vi välkomnar också en bredare debatt om vad vi utbildar unga till och vilken roll värnplikten ska spela framöver, särskilt i en framtid som Natomedlem.
Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska freds
Rebecka Lindholm Schulz, Svenska freds, sakkunnig Nato och unga, fred och säkerhet
