DEBATTARTIKEL: Förbjud kärnvapen på svenskt territorium

Debattartikel i Svenska Dagbladet 9 mars 2024.

Det är nu klart att Sverige – känt för sitt engagemang för kärnvapen­nedrustning, är medlem av kärnvapen­alliansen Nato. Vad händer nu? Kommer Sverige vara med och planera för att använda massförstörelse­vapen och kan kärnvapen komma att föras in eller placeras på svensk territorium?

Inte sedan det kalla kriget har risken för att kärnvapen kan komma att användas varit så stor, enligt fredsforsknings­institutet Sipri. Institutet baserar sin analys på de enorma satsningarna på upprustning och modernisering av kärnvapen­arsenalerna som världens alla kärnvapen­länder just nu genomför, men kanske framför allt på de hot som Rysslands president Putin uttalat om att använda kärnvapen. Vid den fullskaliga och folkrätts­vidriga invasionen av Ukraina, natten till den 24 februari 2022, varnade Putin för ”konsekvenser de aldrig tidigare skådat” om någon skulle lägga sig i.

När vi nu träder in i Nato gör vi det utan förbehåll. I praktiken betyder det att svensk militär kan komma att planera för, öva sig i, och i förlängningen också delta i användandet av kärnvapen – ett massförstörelse­vapen vars användning aldrig kan vara förenlig med folkrättens krav om skydd av civila, vilket Sverige deklarerade till Internationella domstolen redan 1995.

Om vi är redo att delta i att använda kärnvapen behöver vi också förbereda oss på att kärnvapen används mot oss. Det finns inget land, organisation eller allians som har eller kan skapa en beredskap att ta hand om skadade eller hantera samhälls­kollapsen om ens enstaka kärnvapen används. Detta är en av de viktigaste anledningarna till att kärnvapen är internationellt förbjudna inom ramen för FN:s kärnvapen­konvention från 2017.

Det finns i dag 9 576 kärnvapen­stridsspetsar som står redo för användning i militära lager. Det är fler än förra året och visar på ett oroväckande trendbrott. Andelen av dessa så kallade operativa kärnvapen har nämligen minskat stadigt de 40 åren innan dess, men processen att avveckla världens kärnvapen går nu åt fel håll. Sedan 2022 bygger dessutom fler länder sin säkerhet på kärnvapen: Finland, Belarus och nu Sverige.

I stället för att ta kärnvapenhot och dess risker på allvar och kräva eller påbörja nedrustning ser vi hur kärnvapen­staterna allt oftare framställer kärnvapen som ett vapen de är redo att använda. Denna retorik förstärker riskerna genom att normalisera idén och försvaga det sedan decennier rådande tabut mot deras användning. Det sänker tröskeln.

Det internationella samfundet måste konsekvent och kategoriskt fördöma alla hot om att använda kärnvapen, stärka normen mot användning av kärnvapen, och förstärka nedrustning och insatser för icke-spridning. I stället har den svenska rösten för kärnvapen­nedrustning tystnat, som en direkt konsekvens av att regeringen förbehållslöst valt att föra in Sverige i Nato. Regeringen menade redan som ansökande Natomedlem att Sverige inte längre kunde skriva under på att kärnvapen inte ”under några omständigheter får användas”. I en värld där Ryssland hotar att använda massförstörelse­vapen måste kärnvapenfria länder som Sverige ta täten och sätta press på Ryssland och alla andra kärnvapen­stater att nedrusta, för allas vår säkerhet.

Som nybliven medlem i Nato har vår regering nu ett extra stort ansvar att visa hur Sverige kan bidra aktivt till att verka för en värld utan kärnvapen. Våra respektive organisationer har länge arbetat för fred och nedrustning och har engagerat människor mot kärnvapen i flera generationer. Vi kräver att regeringen omedelbart:

• Lägger fram en nationell lag som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium både i freds- och krigstid, inklusive på eventuella framtida utländska militära baser i Sverige, i likhet med den i Natoländerna Finland, Litauen och Spanien.
• Uttalar att Sverige inte kommer att delta i några övningar med, eller planering för användning av kärnvapen, vilket Norge redan gör.
• Omgående skriver in att inga kärnvapen får föras in, transporteras inom eller utplaceras på svenskt territorium, både i fredstid och i tider av kris eller krig, i det bilaterala militära avtal med USA som i vår röstas om i riksdagen (DCA-avtalet), och som ger USA tillgång till 17 svenska baser och möjlighet till lagring av vapen­system i Sverige.

När vi nu träder in i Nato måste regeringen ta svenskarnas önskan om en kärnvapenfri värld på allvar och säkerställa att massförstörelse­vapen inte används i vårt namn.

Vendela Englund Burnett
ordförande Svenska läkare mot kärnvapen
Kerstin Bergeå
ordförande Svenska freds- och skiljedoms­föreningen
Erika Bjureby
Sverigechef Greenpeace
Malin Nilsson
generalsekreterare Internationella kvinno­förbundet för fred och frihet, IKFF
Lotta Sjöström Becker
generalsekreterare Kristna fredsrörelsen