PAX #1 24: NY RAPPORT FRÅN SVENSKA FREDS OCH SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN: Sverige i Nato
I samband med Folk och Försvars rikskonferens i Sälen i Januari släppte Svenska Freds och Svenska Läkare mot Kärnvapen rapporten Sverige i Nato.
I samband med Folk och Försvars rikskonferens i Sälen i Januari släppte Svenska Freds och Svenska Läkare mot Kärnvapen rapporten Sverige i Nato. Den 80-sidiga rapporten granskar vad ett svenskt Natomedlemskap skulle innebära och ger fler tillgång till information och kunskap om Nato. För även om det är tydligt att ett Natomedlemskap förändrar svensk försvars- säkerhets- och utrikespolitik i grunden återstår många frågetecken om vad omställningen kommer att innebära.
Det som stått i fokus för Natoprocessen och mediabevakningen av den har varit när Turkiet och Ungern ska ratificera Sveriges Natoansökan. Det har saknats debatt, granskning och svar på vad Natomedlemskapet faktiskt innebär och hur det skulle påverka Sverige och vår roll i världen, oss som bor här och vår omvärld. Därför har rapporten Sverige i Nato tagits fram. I rapporten finns förklarande kapitel om hur Nato fungerar och kapitel som undersöker och reder ut vad ett medlemskap kan få för konsekvenser för fred och nedrustning.
Svenska Freds ser den svenska Natoansökan som en enorm politisk felprioritering och har varit en av få kritiska röster i Natodebatten. Ett Natomedlemskap skulle innebära en ny dimension i svensk politik och bland annat påverka allmänhetens tillgång till information. Under Natoprocessen blev det tydligt att ett Natomedlemskap innebär påverkan på flera områden. Rapporten undersöker de många farhågor som Svenska Freds har kring vad ett svenskt Natomedlemskap skulle innebära, några av dessa kan du läsa om här:
Kommer kärnvapen placeras på svenskt territorium?
Rapportens slutsats är att det inte är troligt med permanenta kärnvapen på svensk mark, däremot skulle det kunna handla om att kärnvapen transporteras på till exempel svenskt vatten eller i svenskt luftrum. Nato bygger till stor del på kärnvapenavskräckning. Tre av medlemsstaterna har kärnvapen, däribland USA som också har kärnvapen utplacerade i fem andra Natoländer. Även om Nato inte har några egna kärnvapen, finns en gemensam kärnvapenpolicy, kärnvapenplanering och övningar. Om kärnvapen finns i Sverige eller inte är ett nationellt beslut men om inga begränsningar finns kan ett svenskt Natomedlemskap innebära att kärnvapen förs in på svenskt territorium. I nuläget har Sverige en hållning om att inte ha kärnvapen på svensk mark i fredstid. Rapporten visar att det är otillräckligt för att utesluta att kärnvapen skulle kunna föras in på svenskt territorium, eftersom det är en hållning och inte en lag som förbjuder kärnvapen i Sverige. Därför kräver Svenska Freds att en sådan lagstiftning införs.
Innebär ett Natomedlemskap att svenska värnpliktiga kommer strida för Nato utomlands?
Slutsatsen i rapporten är att värnpliktiga sannolikt påverkas av ett svenskt Natomedlemskap på flera sätt, bland annat genom att skickas utomlands för att strida för Nato i en krigssituation. Värnpliktiga får användas vid försvar av Sverige vid krig eller höjd beredskap. Kärnan i Nato är artikel 5, som fastställer att en attack mot en medlemsstat innebär en attack mot hela alliansen. Ett sätt att motivera användning av värnpliktiga inom Nato i en krigssituation skulle kunna vara att argumentera för att försvar av Sverige också innebär försvar av Natos territorium. Om det med gällande lagstiftning går att tvinga personer att delta i militära Natooperationer utomlands är fortfarande oklart men, Försvarsberedningen fastslog i juni 2023 att svenska förband med värnpliktiga blir en del i Natos kollektiva försvar.
Kommer vi ha utländska baser i Sverige?
I rapporten dras slutsatsen att ett svenskt Natomedlemskap skulle kunna innebära att Nato och utländsk militär ges tillgång till svensk mark på flera sätt. Det kan dels handla om permanenta, utländska baser och dels om att Nato och utländsk militär får använda svenskt territorium för övningar eller trupptransporter. I december 2023 undertecknade Sverige och USA ett avtal som ger amerikansk militär tillgång till 17 svenska regementen. Avtalet reglerar frågor som de amerikanska styrkornas rättsliga status, tillgång till svenska militärbaser och lagring av stridsfordon, ammunition och vapensystem i Sverige. Även om avtalet är bilateralt mellan USA och Sverige så öppnar det också upp för närmare militära samarbeten inom ramen för Nato. Att ingå i en militärallians som Nato innebär just den här typen av avtal. Rapporten visar flera exempel på att det är så här Nato fungerar, det handlar många gånger om avtal mellan två länder snarare än ”Natoavtal”.
Frågor som kvarstår
Mycket är fortfarande oklart vad gäller Sveriges roll i Nato och Natos roll i Sverige. Även om Sverige över tid successivt närmat sig Nato innebär ett medlemskap en stor politisk omställning på många plan. En Natoanslutning förändrar i grunden förutsättningarna för svensk politik på flera områden och innebär att det militära försvaret av Sverige inte längre bara handlar om att försvara Sveriges territorium utan alla Natomedlemsländers territorium.
Rapporten är en viktig del i att belysa de frågetecken som finns och bidra till den folkbildning som vi tycker att Natoprocessen har saknat. Svenska Freds är mot ett Natomedlemskap och kommer fortsätta att granska vad Sverige i Nato innebär och vara en kritisk röst i samhällsdebatten.
Skribent: Linnéa Petersson
