Under Natoprocessen vidhöll både den tidigare socialdemokratiska regeringen och den nuvarande moderatledda regeringen att det inte finns skäl att ha kärnvapen på svenskt territorium i fredstid. 

Trots detta har Sverige valt att inte inkludera specifika reservationer mot kärnvapen i DCA-avtalet (Defense Cooperation Agreement), något som både det norska och danska avtalet innehåller. Finland har en nationell lagstiftning som förbjuder kärnvapen på finskt territorium och Finlands DCA-avtal hänvisar till denna. 

De amerikanska styrkorna måste inte uppge vilken typ, mängd och materiel som finns på de fartyg och flygplan som anlägger vid svenska hamnar och flygplatser utanför de 17 försvarsanläggningarna och områdena. USA har även en policy där landet inte delger om kärnvapen finns ombord när amerikanska fordon befinner sig inom andra länders territorium. 

Sedan 2022 har USA en ny nationell säkerhetsstrategi (National Defense Strategy) som integrerar landets kärnvapen allt mer i dess konventionella militära kapacitet, som tidigare hållits separat. DCA- avtalet knyter oss därmed inte bara närmare USA:s generella säkerhetspolitik, utan även deras kärnvapeninfrastruktur. 

Ett tydligt förbehåll i det svenska DCA-avtalet skulle stärka den nordiska regionen och ge en tydlig gemensam avspänning gentemot ryska kärnvapen. De skulle även fungera som en garant för det svenska folket, att varken denna eller framtida regeringar tillåter kärnvapen i Sverige.