Enligt artikel 27 i Defense Cooperation Agreement (DCA-avtalet) måste USA “respektera svensk lagstiftning gällande miljö, säkerhet och folkhälsa […]”. Dock anses det inte behövas några nya riktlinjer eller lagar då de anläggningar, flygfälts- och skjutfältsområden som täcks av DCA-avtalet är sådana anläggningar och områden där svensk militär verksamhet redan genomförs och därmed redan regleras av miljöbalken.

Försvarsmakten har idag undantag från miljöbalken, och andra länders utsläpp rapporteras eller dokumenteras inte när dessa övar i Sverige. Därmed är svensk lagstiftning otillräcklig för att hantera redan rådande situationer, men även de ökade militära utsläpp som DCA-avtalet innebär. Under 2023 fick försvarsmakten ytterligare, tillfälliga, undantag pga. att de uttryckte att svensk miljölagstiftning är ett hinder i att möjliggöra för fler länders aktiviteter i Sverige i och med Natomedlemskapet.

DCA-avtalet skulle innebära en ökad och mer permanent närvaro av den amerikanska försvarsmakten, en försvarsmakt som konsumerar mer flytande bränsle och släpper ut mer CO2e (koldioxidekvivalenter) än de flesta länder.  Detta kommer att innebära ökad militär aktivitet i Sverige och även ökade militära utsläpp. Amerikanska baser i andra länder har även historiskt sett orsakat omfattande miljöskador på grund av läckor, olyckor och i vissa fall avsiktlig nedgrävning eller utsläpp av giftiga material.