ANALYS AV VAPENEXPORTEN 2023

I april publicerades regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll 2023 – det dokument där regeringen redovisar statistik över hur vapenexporten sett ut för året innan. Under 2023 har 62 länder fått leveranser av krigsmateriel till ett värde av drygt 18 miljarder kronor. Den 10 juni kommer denna skrivelse att debatteras i riksdagen. Här är några av de frågor vi anser måste tas upp i riksdagens debatt. Detta år hoppas vi särskilt att vapenexporten till Israel och Pakistan, vapenexporten till icke-demokratier, Natomedlemskapets konsekvenser för vapenexporten, minskad transparens och risker med vapenspridning i relation till kriget i Ukraina får utrymme i debatten.

Svensk vapenhandel med Israel 

 

Det finns särskilt tre aspekter relaterade till Israel som är värda att prata mer om vad gäller vapenhandel: 1. Exporten av krigsmateriel, 2. exporten av rödpunktssikten, och 3. Sveriges import av krigsmateriel från Israel och från israeliska vapenföretag. 

 

Export av krigsmateriel

Bakåt i tiden har vapenexporten till Israel varit liten men 2022 skedde ett skifte när svenska företag tilläts exportera krigsmateriel till israelisk vapenindustri till ett värde av 4,7 miljoner kronor. Förra året exporterades krigsmateriel till Israel till ett värde av 17,6 miljoner. Redan innan den fasansfulla och akuta situation som råder i Gaza till följd av Israels brutala krigföring fanns mycket stora problem med Israel som svensk vapenexportkund. Den israeliska ockupationen av Palestina har i många decennier inneburit brott mot mänskliga rättigheter och systematiskt förtryck i strid med internationell rätt. Myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP) skriver i ett pressmeddelande att inga nya utförseltillstånd har beviljats sedan den 10 oktober 2023. Dock har ISP valt att inte dra tillbaka redan givna tillstånd. Exporten kan alltså pågå i detta nu. 

 

ISP har möjligheten att återkalla alla tillstånd som har beviljats till Israel. Att ICJ varnat för folkmord är dock inte tillräckligt för att motivera en sådan åtgärd, säger myndigheten i möte med Svenska Freds. För det krävs enligt ISP att regeringen och riksdagen uttryckligen skulle säga att Israels agerande utgör krigsbrott. ISP återkallade till exempel alla redan givna tillstånd när exporten avbröts till Turkiet 2019, efter massiv kritik från politiskt håll – även från regeringen. Hittills har regeringen enligt ISP dock inte uttryckt sig på ett tillräckligt tydligt sätt vad gäller Israels krigsbrott och risken för folkmord för att tillstånd ska dras tillbaka. 

 

Ökningen av exporten från 2022 motiveras enligt ISP av att materielen inte tidigare klassats som krigsmateriel och att ISP vill ge företagen möjlighet att fortsätta leverera på långtgående ingångna kontrakt. En anledning till det säger ISP är att det finns viss import till svenska vapenföretag från Israel och att den relationen spelade in i bedömningen. Vi vet inte mer om vad det handlar om eller om denna materiel skulle kunna bidra till Israels krigföring i Gaza. 

 

Fyra utförseltillstånd för ”temporär utförsel” har, enligt vår kontakt med ISP, också godkänts efter 10 oktober 2023. Det här är tillstånd att föra ut materiel för annat syfte än försäljning, materiel som sedan återförs till Sverige. En anledning till att ge denna sorts tillstånd är att kunna möjliggöra samarbeten mellan vapenindustrier i olika länder som då behöver ”låna” materiel eller ritningar av varandra. I detta fall skulle det kunna handla om samarbete mellan vapenindustrin i Sverige och den israeliska vapenindustrin för gemensam produktion till ett tredje land. 

 

Vi kräver, utöver att inga nya tillstånd ges, att alla givna utförseltillstånd för krigsmateriel till Israel dras tillbaka!  

 

Enligt ISP:s statistik har även produkter med dubbla användningsområden exporterats till en ”fredsbevarande operation” i både Israel och Egypten. Denna export har gått till Multinational Force and Observers (MFO) som övervakar fredsavtalet mellan Israel och Egypten.

 

Rödpunktssikten från Aimpoint

Det svenska företaget Aimpoint exporterar rödpunktssikten för jakt men också till en rad militära styrkor runt om i världen. Hur den exporten ser ut vet vi dock väldigt lite om eftersom denna sorts sikten inte bedöms vara krigsmateriel och därför varken kontrolleras eller redovisas. De finns därmed inte med i regeringens skrivelse. Aimpoints sikten används bland annat av USAs försvarsmakt, av ryska FSB och av Israels militära styrkor IDF. Nyligen har Aimpoint ingått ett avtal med det israeliska vapenföretaget Emtan, som också blir återförsäljare av rödpunktssikten i Israel. Emtan är Israels största vapenproducent av små och lätta vapen som till exempel pistoler, halvautomatiska vapen och gevär. Företaget uppges ha sålt till bland andra de militära styrkorna i den Demokratiska republiken Kongo. Eftersom siktena inte räknas som krigsmateriel finns ingen kontroll, varken av var siktena först exporteras eller vart de sedan eventuellt vidareexporteras. 

 

Enligt ISP har myndighetens teknisk-vetenskapliga råd beslutat att dessa sikten inte ska klassas som krigsmateriel, eftersom de inte från början utvecklats i militärt syfte och fortfarande används civilt. Regeringen skulle dock kunna lägga till siktena på den lista över produkter som kontrolleras. 

 

Skulle det bli ett vapenembargo mot Israel skulle dock siktena, enligt ISP, kunna omfattas av kontroll eftersom kontrollen då blir bredare. 

 

Riksdagen behöver kräva att regeringen lägger till denna sorts sikten på listan över kontrollerade produkter samt med kraft driva på för ett vapenembargo mot Israel!

 

Sveriges import av krigsmateriel från Israel och från israeliska vapenföretag

Till skillnad från den svenska vapenexporten finns det inte någon öppen redovisning av svensk vapenimport och inte heller några regler för vilka vapenföretag som Sverige bör eller får köpa krigsmateriel från. Två exempel på svensk vapenimport som väckt debatt genom åren är den från Belarus och Israel. Även om det inte finns något regelverk för import finns exempel på att frågan diskuterats inom tidigare regeringar och att enskilda beslut har tagits om att inte importera från vissa länder, däribland Israel, på grund av den påverkan vapenimporten ansetts ha på situationen i landet och regionen. Genom åren har Sverige bland annat importerat delar till Jas Gripen från det israeliska företaget Rafael, kulspruteammunition och sändare som stör ut radarsökande sjömålsrobotar och mörkersikten från Israel.

 

Frågan om vapenimport har uppmärksammats på nytt i och med kriget mot Gaza. Den 25 oktober 2023 skrev Försvarets materielverk FMV på ett avtal med vapenföretaget Elbit Systems Sweden, ett dotterbolag till israeliska Elbit Systems. Avtalet var värt 1.7 miljarder kronor för att under tio år ansvara för den svenska arméns bygge av ett samlat kommunikationssystem. Enligt ett pressmeddelande kommer affären ”att medföra omfattande expansion av Elbit Systems Sweden.” Elbit Systems är ett företag som på flera sätt är inblandat i våldet och ockupationen mot palestinier, till exempel genom att ha levererat de högteknologiska stängsel som byggts runt Västbanken. Elbit Systems bygger också drönare som bland annat använts i Gaza under 2014; 85 procent av de drönare som används av Israels försvarsmakt kommer från Elbit. Av denna anledning är företaget svartlistat av flera svenska och internationella pensionsfonder och fondbolag. I Sverige har till exempel Länsförsäkringar, Nordea och AP-fonderna fattat beslut om att inte investera i Elbit.

 

Elbit Systems Sweden skrev också tidigare på sin hemsida att ”alla våra lösningar är beprövade och har använts eller testats i riktig operativ miljö.” Det vill säga, de har använts – och testats – av israelisk militär i Gaza och på Västbanken. Detta togs, efter att det uppmärksammats av kritiker, i slutet av 2023 bort från företagets hemsida. 

 

Elbit Systems Sweden har funnits sedan 2020, men det svenska försvaret har enligt DN köpt produkter från den privata israeliska koncernen sedan 2011, alltså också direkt från Elbit i Israel. Försvarets materielverk har enligt DN:s granskning 64 kontrakt i sitt arkiv, varav åtta är aktiva. Elbit har sannolikt etablerat sig i Sverige för att få större tillgång till den svenska försvarsmarknaden, men företaget är en del av israeliska Elbit och som dotterbolag går företagets vinst dit. 

 

3 april 2024 offentliggjorde FMV ett nytt avtal om målsökningssystemet Litening 5 till Jas Gripen totalt värt 390 miljoner kronor. Affären framställs i FMV:s pressmeddelande som att det var med Saab Aeronautics, som skulle installera systemet, men visade sig utöver den installering Saab skulle ansvara för handla om ytterligare materiel köpt av israeliska vapenföretaget Rafael.

 

Vapenhandel är handel med makt och precis som den svenska vapenexporten antas stärka Sveriges förmåga till en nationell vapenindustri, något som i förlängningen ses stärka den svenska försvarsförmågan, innebär svenska köp av krigsmateriel från israeliska företag att Sverige stärker, inte bara den israeliska vapenindustrin utan även den israeliska militära förmågan. Den förmåga som nu används för att begå krigsbrott och en krigföring som skulle kunna innebära folkmord mot Palestinas befolkning. Vapenhandeln innebär också att Sverige legitimerar detta förtryck och dessa brott mot den internationella humanitära rätten genom att fortsätta kontakten med israelisk vapenindustri som om inget har hänt. 

 

Riksdagen behöver kräva att vapenimporten från Israel och från israeliska vapenföretag stoppas samt att regelverk införs för import av krigsmateriel!

 

Pakistan: ett exempel på ett av regelverkets största kryphål

Fallet med fortsatt svensk vapenexport till Pakistan är ett tydligt exempel på ett av regelverkets tydligaste kryphål: följdleveranserna. Pakistan är ett land med stora demokratiska brister och som drivs av en regering som brister i respekten för mänskliga rättigheter. Senast Pakistan gavs tillstånd för en helt ny affär var 2007 och sedan dess ger ISP inte tillstånd till några helt nya affärer. Trots det är Pakistan, 16 år senare, det tredje största mottagarlandet 2023.  

 

Att Pakistan inte givits tillstånd för några helt nya affärer innebär alltså inte att exporten på något sätt avslutats. Tillstånd ges fortfarande för nya affärer som klassas som så kallade följdleveranser, en affär som anses ha koppling till en tidigare affär och som därför beviljas mer frikostigt. Eftersom den första affären skedde innan det så kallade demokratikriteriet infördes så tar ISP inte hänsyn till Pakistans bristande demokrati i bedömningarna. 

 

2023 exporterades ”en kompletterande leverans av ett tidigare exporterat luftburet radarsystem” till Pakistan, det vill säga vapenföretaget Saabs radarsystem Erieye. 

 

Fortsatt vapenexport till icke-demokatier

Att så kallade följdleveranser fortsatt tillåts till odemokratiska länder och rena diktaturer är en av de stora bristerna i det demokratikriterium som trädde i kraft 2018. Demokratikriteriet lämnar också öppet för att kompromissas bort om de försvars- och säkerhetspolitiska fördelarna med exporten anses väga över. 

 

Syftet med demokratikriteriet var att exporten till ickedemokratier och diktaturer skulle minska. Sedan demokratikriteriet infördes har dock exporten till denna sorts länder istället ökat jämfört med åren innan. 2021-2023 gick en tredjedel, 32%, av den svenska vapenexporten till icke-demokratier, det vill säga länder med stora demokratiska brister på ett eller flera områden. I våra beräkningar utgår vi från organisationen Freedom House ranking av demokrati i olika länder. Till icke-demokratier räknar vi de länder som Freedom House rankar som ”ofria” och ”delvis ofria”. Under 2023 kom var fjärde intjänad exportkrona för den svenska vapenindustrin, 26 procent av exporten, från denna sorts mottagarländer. Exempel på länder som företag i Sverige exporterade krigsmateriel till under 2023 och som klassas som icke-demokratier är: Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Turkiet, Brunei, Qatar, Jordanien, Ungern, Peru, Indonesien, Malaysia, Singapore, Thailand, Indien, Pakistan och Kuwait.

 

Av de tio största mottagarländerna 2023 klassas tre som länder med stora demokratiska brister: Pakistan, Ungern och Indien. 

 

Demokratikriteriet är vagt formulerat och släpper fortsatt igenom vapenexport till diktaturer och icke-demokratier. Det saknas fortfarande ett kriterium som förbjuder export av krigsmateriel till ofria länder och diktaturer. Vi kräver att demokratikriteriet utvärderas och skärps till så att denna sorts export på riktigt förhindras.

 

Nato och utredning om vapenexport

I förra årets statistik syns för första gången export till Turkiet sedan exporten återupptogs i samband med att Turkiet ställt det som krav för att godkänna Sveriges Natoansökan. Regeringen offentliggjorde i februari 2024 att en utredning tillsatts med syfte att bland annat anpassa det svenska regelverket för vapenexport till de nya förutsättningarna med ett svenskt Natomedlemskap. Det finns stora risker med att denna utredning, nu och med detta syfte, kommer att öppna upp för ändringar som gör det lättare att exportera krigsmateriel. Knuten till utredningen finns en expertgrupp, främst bestående av anställda på relevanta myndigheter. En utomstående expert har givits plats i gruppen: Christer Ahlström, vice president på Saab. Ahlström var tidigare generaldirektör på vapenexportmyndigheten ISP och utsågs 2021 till Årets vapenvärvning av Svenska Freds.

 

Ahlström kommer sannolikt med sin unika erfarenhet ges stort inflytande i utredningen, en utredning som kommer att påverka Saabs möjligheter att exportera. Den skulle också kunna påverka vilket stöd som regeringen ger Saab, en fråga som företaget driver. 

 

Riksdagen bör ställa regeringen till svars för att ha givit Saab stort inflytande i en utredning som de som vinstdrivande företag har stort intresse att påverka. 

 

Utförseltillstånd till hemligt land 

 

Vår genomgång av ISP:s underlag för 2023 visade något mycket förvånande, nämligen två stycken beviljade utförseltillstånd till ett hemligt mottagarland värda 11,7 miljarder kronor. Detta är första gången sedan ISP bildades 1996 som myndigheten sekretessklassat ett mottagarland. ISP hänvisar till utrikessekretess och meddelar att det handlar om ett etablerat samarbetsland i västvärlden. Detta innebär en markant minskad transparens för svensk vapenexport. 

 

ISP hänvisar i sitt pressmeddelande och i möte med oss att denna minskade transparens inte kommer att bli praxis men skulle fler länder begära hemlighetsmakeri visar detta exempel att ISP skulle väga deras behov tyngre än det allmänintresse och demokratiska värde som finns av transparens inom vapenexporten. Detta är ett steg i fel riktning. Det är redan svårt att granska svensk vapenexportpolitik och detta gör det ännu svårare. 

 

Vi kräver att riksdagen ställer krav på regeringen att offentliggöra samtliga mottagarländer och motsätta sig minskad transparens i vapenexporten. 

 

Vapenspridning 

Många instanser har varnat för att de stora mängder vapen som skickas till Ukraina riskerar att spridas vidare när den väpnade konflikten är över eller stridigheterna minskar. Här finns risker att de sprider sig via den svarta marknaden, både till kriminella nätverk och till andra konflikter. Vapensmugglare står sannolikt redo och vi vet från tidigare erfarenheter att den sortens flöden kan få stora konsekvenser. Efter kriget i forna Jugoslavien spreds vapen vidare både till kriminella och till väpnade konflikter i bland annat Syrien. Efter militära insatser i Libyen spred sig stora mängder vapen till bland annat Mali. Än så länge har man inte kunnat se någon större spridning från kriget i Ukraina, sannolikt för materielen behövs på plats, men Sverige och andra länder som skickar och exporterar vapen till Ukraina har en skyldighet att agera förebyggande redan nu för att försöka minska riskerna för spridning. 

 

De stora mängder handhållna vapen som sannolikt kommer att cirkulera i Ukraina efter den väpnade konflikten tar slut kommer också innebära stora risker för ökat våld inom landet, särskilt vad gäller genusbaserat våld. Även detta behöver adresseras i en plan för vapenhantering den dag stridigheterna avtar eller avslutas. 

 

Riksdagen bör kräva att regeringen tar fram en plan för att, tillsammans med andra EU-länder, stå redo för att minska riskerna för vidarespridning och för vapenrelaterat våld inom Ukraina efter att den väpnade konflikten är över.

KÄLLOR: 

Artikel i Dagens ETC om Sveriges köp av nytt vapensystem från Israel.
Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll 2023.
ISP pressmeddelande om den svenska vapenexporten 2023.
Svenska Freds möte med ISP 2023.
Artikel i Expressen om svenska sikten som används av ryska FSB.
Artikel i Dagens ETC om svenska sikten som används av israelisk militär. 
Artikel i military Africa om vapenproducenten Emtans försäljning till militären i DR Kongo.
Åkerström, L. (2023). Den svenska vapenexporten. Leopard förlag. 
Artikel i Dagens Nyheter om Svenska Elbit. 
FMV:s pressmeddelande om vapenaffär. 
Freedom house “global freedom status”. 
Corporate watch om Elbits stängsel runt Västbanken.
Business & Human rights resource centre om Elbits drönare som använts i Gaza.
Svenska Freds sammanställning av den svenska vapenexporten.
Artikel i SVT nyheter om vapen från forna Jugoslavien som hamnar hos kriminella i Sverige.  
Reportage i Sveriges Radio om vapen som spridits från Libyen till Mali. 
Rapport om risk för vidarespridning av vapen från Ukraina. 
Text på Svenska Freds hemsida om Christer Ahlström som den enda utomstående i ny utredning om vapenexport.