Home / Upptäck / Fred och Säkerhet / KRIGETS LAGAR

KRIGETS LAGAR

2024-08-01

Vad innebär egentligen krigets lagar, hur används dem och vilka skyddas? Svenska Freds reder ut begreppet.

För att begränsa det humanitära lidandet som krig och väpnade konflikter orsakar behövs det lagar och regler som minimerar dessa förödande konsekvenser. Den internationella humanitära rätten (IHL), även kallad krigets lagar, har som syfte att skydda och minska lidandet för civila och stridande under en väpnad konflikt. Krigets lagar gäller under väpnad konflikt för alla, oavsett vem som attackerade först. Grundläggande inom krigets lagar är att de stridande parterna ska rikta sina stridshandlingar mot motpartens militära förmågor. Alla som deltar i väpnade konflikter måste respektera krigets lagar oavsett om det är en stat eller en icke-statlig väpnad grupp.

Den internationella humanitära rätten (IHL), är universell och består av ett 30-tal konventioner. Genevekonventionerna är kärnan i krigets lagar och har skrivits på av alla världens 196 länder. IHL är även en del av folkrätten. Folkrätten reglerar hur och när världssamfundet får ingripa när krigets lagar inte följs, i folkrätten inkluderas även mänskliga rättigheter. 

 

Vad innebär en väpnad konflikt? 

 

IHL skiljer på två typer av väpnade konflikter; den första är internationell väpnad konflikt (samt ockupation), vilket innebär en väpnad konflikt mellan två eller fler stater. Den andra är icke-internationell (inomstatlig) väpnad konflikt, en konflikt som är begränsad till en stats territorium. Det kan handla om en väpnad konflikt mellan militären och en eller flera organiserade väpnade grupper eller mellan organiserade väpnade grupper i en stat. 

Krigets lagar tillämpas inte vid enstaka våldshandlingar eller situationer där våld uppkommer, som i samband med till exempel demonstrationer och upplopp. Internationell humanitär rätt gäller bara när den väpnade konflikten har inletts och gäller för alla de inblandade parterna oavsett vem som startade konflikten.

Oavsett vilken väpnad konflikt det handlar om så gäller många av de grundläggande reglerna i krigets lagar, till exempel när våld får användas och hur civila, sårade eller sjuka soldater ska behandlas. För att veta vad som gäller under en väpnad konflikt behövs det identifieras vilken typ av väpnad konflikt som pågår. Eftersom det kan finns specifika regler beroende på vilken situation det handlar om.

 

Vem och vad skyddas i en väpnad konflikt?

 

Under en pågående väpnad konflikt syftar IHL till att skydda alla civila personer, de som inte deltar eller inte längre är en del av den väpnade konflikten. Det kan t.ex. vara icke-stridande soldater, medicinsk, humanitär och religiös hjälppersonal, journalister och andra civila.  Konfliktens parter måste se till att civila får hjälp och blir behandlade humant i alla situationer utan någon åtskillnad. Sjuka och sårade ska vårdas och civila ska inte anfallas. Krigsfångar och frihetsberövade personer får inte utsättas för tortyr och deras grundläggande rättigheter ska tillgodoses. Alla våldshandlingar såsom tortyr och förnedrande behandling av dessa personer är alltid förbjudna och utgör krigsförbrytelser vilket individer kan ställas till rätta för. 

Utöver skyddet av civila ska även civila objekt, såsom ambulanser, sjukhus, kulturarv och gudstjänstlokaler, skyddas. Det är inte heller tillåtet att anfalla infrastruktur som är nödvändig för den civila befolkningens överlevnad, såsom vattenverk eller odlingsmark. Personer som deltar i striderna i en väpnad konflikt har inte samma skydd som civila utan ses som ett militärt mål och får därför anfallas. IHL skyddar även i viss utsträckning också miljön.

 

Vad gäller under en väpnad konflikt?

 

En del av IHL reglerar vilka metoder och vapen som får och inte får användas under en väpnad konflikt. Stridande får inte använda sig av metoder som orsakar onödigt lidande för civila, som inte kan skilja på civila och stridande eller som orsakar långvarig skada på miljön. Den internationella humanitära rätten förbjuder vapen såsom kemiska- och biologiska vapen och antipersonella minor. 

Inom den internationella humanitära rätten finns det tre grundläggande principer:  distinktion, proportionalitet och försiktighetsprincipen. 

Distinktionsprincipen handlar om att parterna måste skilja på militära mål å ena sidan och civila personer och civila objekt å andra sidan. Alla medel och metoder som inte kan skilja på dessa är förbjudna. 

Proportionalitetsprincipen handlar om att även om det finns ett tydligt militärt mål, är det förbjudet att påbörja en attack där det finns en risk att orsaka civilt lidande och/eller att civil egendom skadas på sätt som inte står i proportion till den militära fördelen. Civilt lidande är alltså tillåtet till viss del. En attack får endast inledas om det finns en militärt förväntad fördel. 

Försiktighetsprincipen handlar om att parterna i en väpnad konflikt ska vidta försiktighetsåtgärder för att minimera civila dödsfall och skador. Det kan handla om vilka medel och angreppsmetoder som används, att varna civila eller avbryta en pågående attack om målet är oproportionerligt.

 

Vad händer om krigets lagar bryts?

 

Personer kan åtalas och fällas för brott som strider mot den internationella rätten, såsom krigsförbrytelser vilket innefattar  avsiktligt dödande, tortyr, stympning, gisslantagande, samt grym och förnedrande behandling av civila, krigsfångar och frihetsberövade personer. Idag räknas även sexuella övergrepp och våldtäkt som krigsförbrytelser då sexuellt våld kan användas som vapen av stridande parterna i väpnade konflikter.

Utöver krigsförbrytelser så kan man även dömas för folkmord eller brott mot männskligheten och alla dessa kan utgöra krigsbrott. Enskilda individer kan hållas personligen ansvariga för dessa brott. De som bär störst ansvar för att åtala personer som misstänks för krigsförbrytelser är stater. För att komplettera staters ansvar finns det internationella domstolar som till exempel Internationella brottsmålsdomstolen i Haag (ICC) som syftar till att åtala individer till skillnad från den internationella domstolen (ICJ) som syftar till att åtala stater. FN har också i vissa fall etablerat tillfälliga domstolar som brukar kallas för tribunaler, där specifika fall utreds som rör krigsbrott. Denna typ att domstol har använts för att ställa personer till svars efter folkmordet i Rwanda och de Jugoslaviska krigen. Exempelvis satt Biljana Plavšić, före detta bosnienserbisk president, i svenskt fängelse efter att ha blivit dömd i en internationell tribunal för krigsförbrytelser i Jugoslavien.   

 

Mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt 

 

Internationell humanitär rätt (IHL) och de internationella mänskliga rättigheterna är två separata men kompletterande lagar. Internationell humanitär rätt tillämpas i väpnad konflikt medan de mänskliga rättigheterna alltid gäller, i fred och i krig. Båda regelverk gäller alltså i väpnade konflikter. Den huvudsakliga skillnaden i deras tillämpning är att stater har rätt att i vissa extrema fall avbryta vissa mänskliga rättigheter (MR), medan IHL alltid gäller. Därtill bör det tilläggas att inte alla rättigheter kan begränsas (tex. inte förbudet mot tortyr, rätten till liv etc. Det framgår av respektive MR-konvention vilka som kan eller inte kan begränsas). Många av de senare multilaterala avtalen om nedrustning och vapenkontroll har inkluderat både internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter vilket förtydligar länken mellan IHL och MR.