Home / Upptäck / Fred och Säkerhet / KRÖNIKA: Att Ryssland blir demokratiskt är i Sveriges intresse

KRÖNIKA: Att Ryssland blir demokratiskt är i Sveriges intresse

2024-07-25

Ett demokratiskt Ryssland är en av Putins största rädslor. På sikt är det precis det som kan ge den stabilitet som inte bara vår region behöver utan hela världen.

KRÖNIKA AV SVENSKA FREDS ORDFÖRANDE KERSTIN BERGEÅ I DALA-DEMOKRATEN 25/7

Regeringen och Sverigedemokraterna genomför just nu en omläggning av biståndet. En reformagenda som mött stark kritik från stora delar av det svenska civilsamhället och av Sverigedemokraterna beskrivits som ett “historiskt skifte”. Nog är det ett historiskt skifte allt. Biståndet ska ledas av svenska intressen, snarare än att gå till de som behöver det mest. Alltså till att förhindra migration och ofta till svenska företag. FN:s mål och ledord om global hållbar utveckling finns inte kvar. Arbetet för fredliga och inkluderande samhällen har tagits bort som prioritering.

Oavsett regeringens prioriteringar är världen fortsatt sammankopplad.

Att relationerna med Ryssland just nu inte kan vara sämre bekräftade statsministern i samband med lanseringen av regeringens nationella säkerhetsstrategi den 8 juli. Han sa att risken för ett kallt krig med Ryssland för en generation framöver inte ska underskattas. Även om relationerna just nu är motiverat usla på grund av Rysslands fullskaliga och folkrättsvidriga invasion av Ukraina är inte Putin odödlig. När hans tid är ute måste oppositionen i Ryssland stå starkt, med luft under vingarna. Varken nu eller då får Sverige stå passivt.

I strategin för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina 2023–2027 står det att verksamheten “ska syfta till att stärka civilsamhällets roll i det fortsatta uppbyggnads- och reformarbetet, inte minst genom att bidra till ansvarsutkrävande och rättvisa. Detta inkluderar stöd till människorättsförsvarare.” Ett omfattande bistånd till återuppbyggnaden och ett inkluderande fredsbyggande i Ukraina är nödvändigt och en välkommen svensk prioritering. Men för hållbar fred, för Ukrainas säkerhet men även för Europas säkerhet och inte minst ryska civilsamhällets säkerhet krävs att vi också stöttar även ryska människorättsförsvarare och demokratikämpar.

Ett demokratiskt Ryssland är en av Putins största rädslor. På sikt är det precis det som kan ge den stabilitet som inte bara vår region behöver utan hela världen och till och med rymden. Rymden? Ja faktiskt, i regeringens nya strategi för rymden står det att ”Väpnat angrepp i, från eller till rymden kan leda till åberopandet av artikel 5”. Om ett Natoland blir angripet så ska de andra komma till undsättning – även i rymden.

Demokrati och fredliga, inkluderande samhällen byggs av vanliga människor. I auktoritärt styrda länder utsätts de som gör det ofta för enormt stora risker. Det vittnar ödena för journalisten Anna Politkovskaja och oppositionsledaren Alexander Navalnyj om.

Det finns en enorm kraft i Alexander Navalnyjs arv. Därför har den ryska statsledningen nu efterlyst hans änka Julia Navalnaja. Hon är en del av den ryska oppositionen som lever i exil och hon skriver mycket kritiskt om Putin, och de krigsförbrytelser han bär ansvar för, på plattformen X.

Vi ser också ett nytt motstånd som sakta formerat sig inne i Ryssland, där fruar till män som mobiliserats till kriget trots stora risker blir alltmer högljudda i sina protester.

Svenska Freds har i tjugo år varnat för Rysslands auktoritära utveckling och för att minskat stöd till ryska mänskliga rättighets- och demokratiaktivister var och är fel väg att gå. Det är hög tid att stödet till den ryska oppositionen ökar. Det är just nu det närmaste en “fredlig artikel 5 för ryska oppositionella att anropa” som vi kan komma. Men det svenska demokratibiståndet uppgår idag inte ens till en promille av försvarsanslaget.

Ett demokratiskt Ryssland är i allra högsta grad i Sveriges intresse. Det är helt nödvändigt för vår fred och säkerhet. Dessutom är det hög tid att värna om säkerheten för nuvarande och framtida ryska oppositionella, journalister, feminister, vapenvägrare, människorättsförsvarare och HBTQI-personer. För både vår och deras säkerhet och framtid kan bättre relationer mellan öst och väst vara helt avgörande.

Krönikan är skriven av Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande, som fristående krönikör på dalademokraten.se