PAX#3 24: ETT ÅR AV URSKILLNINGSLÖST VÅLD

Analys och intervju i Fredstidningen PAX #3 2024

Den 7 oktober 2023 blev världen vittne till Hamas fruktansvärda attack mot Israel och israeliska civila. Sedan dess har världen bevittnat Israels brutala krigföring mot Gaza där tiotusentals civila dödats, skadats och traumatiserats. Men den väpnade konflikten mellan Israel och Palestina har pågått mycket längre än så, och för palestinier har den israeliska ockupationen inneburit ett systematiskt våld och förtryck i många decennier. För att förstå världens kanske mest utdragna väpnade konflikt behöver vi titta närmare på krigets lagar och den israeliska ockupationen.

Har Israel brutit mot krigets lagar?

Krigets lagar finns för att begränsa det humanitära lidandet, och består av tre grundläggande principer:
Distinktion – skyldigheten att skilja på civila och militära mål,
Proportionalitet – att skadan av attacken måste stå i proportion till den militära fördelen, och
Försiktighetsprincipen – skyldigheten att minimera civil skada. Alla medel och metoder som bryter mot dessa principer är olagliga. 

I Gaza har över 40 000 människor dödats, varav majoriteten är civila. Förstörelsen i Gaza är total och det rapporteras om upprepade attacker mot civila mål som skolor, sjukhus och flyktingläger. Dödstalen bland journalister, FN-anställda och sjukvårdspersonal har varit högre än under något annat krig. Krigsbrott måste alltid bedömas genom oberoende utredningar. Mycket pekar på att Israels krigföring är olaglig då den inte lever upp till de tre grundläggande principerna.

Är Israels krig mot Gaza ett folkmord?

Folkmord är en juridisk term som kategoriserar särskilda brott mot mänskligheten. Det handlar om avsiktliga, systematiska handlingar som syftar till att helt eller delvis förinta eller allvarligt skada en grupp. De urskillningslösa bombningarna av civila områden i Gaza såväl som blockaden som stryper tillgången till livsavgörande resurser är allvarliga tecken på folkmord, och det finns stor risk att kriget juridiskt kommer att fastställas som det. Internationella domstolen (ICJ) i Haag har varnat för att Israels agerande kan utgöra folkmord och krävt att Israel genast verkar för att förhindra det. 

Det kan ta tid att utreda krigsbrott. Det innebär inte att vi passivt ska se på för att i efterhand kunna konstatera om det var ett folkmord eller ej. Tvärtom är folkmordskonventionen ett verktyg för att kunna se tecken på folkmord och förhindra att det sker.

Varför är det viktigt att prata om ockupationen?

Ockupation i sig är en form av krigshandling och det finns internationella lagar också för hur en ockupationsmakt får agera. Bland annat är den ockuperande staten skyldig att underlätta livet för de som lever under ockupation.

Den politiska och mediala debatten tenderar att fokusera på det kortsiktiga, militära perspektivet när våld eskalerar. Problemet är att det missar att palestinier levt under ockupation i Gaza, östra Jerusalem och på Västbanken sedan 1967. Flera experter, forskare och internationella organisationer lyfter att ockupationen kan utgöra apartheid eftersom palestiner som grupp utsätts för systematisk diskriminiering, förtryck, och våld. Det råder inte likhet inför lagen, en mänsklig rättighet och grunden för demokratiska rättssäkra samhällen. Palestinier som lever på ockuperade områden lever under israelisk militär lag, medan israeler i samma områden lever under israelisk civil lag. 

Våldet mot palestinier på Västbanken har ökat kraftigt de senaste åren. Redan före oktober 2023 larmades det om att året var det dödligaste sedan början av 2000-talet. ICJ fastställde i ett yttrande tidigare i år att Israels ockupation av Palestina är olaglig och omedelbart måste upphöra. ICJ påbörjade sin utredning efter att FN:s generalförsamling i slutet av 2022 bett om ett yttrande vad gäller de rättsliga konsekvenserna av ockupationen. Ockupationen måste därmed ses som en av de grundläggande orsakerna till det pågående kriget.

En gågata i staden Hebron som är övertäckt med galler för att skydda palestinier mot stenar och glas som kastas ned av israeliska bosättare.

Varför är det viktigt att Sverige tydligt fördömer det som sker?

Israels urskillningslösa bombningar av Gaza utgör fasansfulla attacker mot tiotusentals civila – barn, kvinnor och män. Det är en hänsynslös attack på den internationella rätten och en till synes total likgiltighet inför krigets lagar när de behövs allra mest. Att dessa gränser passeras utan massiva påtryckningar från omvärlden är en farlig utveckling mot att underminera legitimiteten och tilltron till krigets lagar. Lagar som finns till för att skydda oss alla. 

Trots ICJ:s uttalanden och omfattande bevis, varningstecken och fruktansvärda vittnesmål gör och säger Sveriges regering ytterst lite för att få stopp på våldet. Med samma styrka som Sveriges regering med rätta fördömer Rysslands krig i Ukraina och Hamas attack den 7 oktober 2023, måste de fördöma Israels agerande i Gaza. 

Skribent: Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig Israel/Palestina på Svenska Freds

TRE FRÅGOR TILL SKRIBENTEN

Hur är det att besöka Israel och Palestina?

-Nu är det ett par år sedan jag var där senast, men att besöka områden som Västbanken är oerhört drabbande, och upplevelser som inte lämnar en. Den militära närvaron är ständigt påtaglig och mänskligt lidande är en del av vardagen. Det finns inget vardagligt liv som inte påverkas av ockupationen. Allt blir extra påtagligt då jag som reser dit har privilegiet att besöka platser som personer som bott där hela sitt liv inte kan.

Många tycker att det kan kännas komplicerat att prata om Israel och Palestina, vad tänker du som följt frågan länge om det?

-Jag kan förstå den känslan, och på många sätt är det komplext. Men på andra sätt är det inte det. Jag brukar tänka att det i grunden handlar om vad internationell rätt säger om hur parter får agera i förhållanden av väpnad konflikt, om mänskliga rättigheter och att civila måste skyddas mot våld. Med det perspektivet blir det mindre komplicerat. 

Går det att lösa konflikten och skapa hållbar fred?

-Miljontals människor världen över har samlats för att visa sitt motstånd mot våldet, och för att säga att det räcker; att det måste till eldupphör nu och att ockupationen också måste upphöra. Det är hoppfullt. Som sakkunnig på världens äldsta, ännu aktiva fredsorganisation vet jag att sådana saker spelar roll. Och att det alltid finns hopp om, och möjlighet att skapa hållbar fred, även om det tar tid.

Skribent: Linnéa Petersson