LÄSTIPS TILL ULF KRISTERSSON: Här finns bevisen för Israels krigsbrott

Sveriges statsminister Ulf Kristersson säger i en TT-intervju att han inte har sett några bevis för att attackerna strider mot folkrätten och att det inte heller går att avgöra huruvida Israels attacker mot sjukhus i Gaza är inom ramen för proportionellt självförsvar. Här har vi samlat underlag med de bevis som finns för att Israel agerat i strid mot folkrätten i kriget mot Gaza. Listan uppdaterades senast 10 januari 2025.

Under det 2024 har det rapporterats om upprepade israeliska krigsbrott och världen har bevittnat mängder av bilder från Gaza med lemlästade kroppar, döda barn och tältläger i lågor. Bland annat efter en attack mot al-Aqsa-sjukhuset i centrala Gaza. Flera människorättsorganisationer har rapporterat om krigsbrott och internationella brottmålsdomstolen ICC har uträttat en arresteringsorder mot Israels premiärminister Netanyahu, på grund av brott mot mänskligheten och krigsbrott. Det finns mängder av bevis för att Israel agerat i strid mot folkrätten, också vad gäller attackerna mot sjukhus.

I en rapport publicerad av FN:s människorättsorgan OHCHR dokumenteras israeliska attacker utfärdade mellan 12 oktober 2023 och 30 juni 2024. Rapporten visar att det finns allvarliga tecken på att Israel bryter mot internationell lag.

ISRAELISKA ATTACKER MOT SJUKHUS

En FN-rapport visar att Israel utfört minst 136 attacker mot sjukhus och vårdinrättningar i Gaza fram till den sista juni 2024, och WHO rapporterar i januari 2025 att de verifierat totalt 654 attacker på sjukvårdsinrättningar i Gaza sedan oktober 2023.

I januari 2025 rapporterar Världshälsoorganisationen (WHO) att de verifierat 654 attacker på sjukvårdsinrättningar i Gaza sedan oktober 2023. Det är attacker som dödat 886 människor och skadat 1 349. Enligt siffror från FN har över 1 000 människor inom sjukvårdspersonalen dödats sedan oktober 2023. I december 2024 attackerade Israel den sista stora fungerande sjukvårdsinrättningen i norra Gaza, Kama Adwan Hospital, vilket lämnat norra Gazas befolkning med en närmast total brist på tillgång till sjukvård. Sjukhusets direktör greps i samband med attacken och vart han tagits är det ingen som vet.

Avsiktliga attacker mot sjukhus eller andra platser där sjuka och sårade behandlas, som inte är militära mål, utgör krigsförbrytelser, någonting som betonas i OHCHR:s rapport. Rapporten betonar även att flera av dessa handlingar kan utgöra brott mot mänskligheten om de begås som en del av omfattande eller systematiska attacker mot civilbefolkningen.

Israel hävdar ofta att sjukhus i Gaza använts för militära ändamål av palestinska väpnade grupper. Däremot har det, enligt rapporten, inte framkommit tillräcklig information för att kunna styrka de israeliska påståendena. Tvärtom menar FN att dessa påståenden är vaga och verkar motsägas av allmänt tillgänglig information.

Rapporten konstaterar även att den uppenbara inriktningen på människor på sjukhus är ett exempel på urskillningslösa attacker. FN har bekräftat dödliga skjutningar av människor på Al Awda-sjukhuset i Jabaliya, en av dem uppges vara en volontär sjuksköterska som sköts ihjäl när hon tittade ut genom ett av sjukhusets fönster. Enligt FN:s rapport finns det alltså flera tecken på att Israel agerat utanför folkrätten genom att attackera sjukhus, vilket rapporten lyfter flera bevis på.

ATTACKER MOT SJUKHUS ÄR OLAGLIGT ENLIGT INTERNATIONELL RÄTT

Det finns lagar för hur stridande parter får agera under väpnad konflikt. Det är lagar som regleras enligt folkrätten och utgörs av den internationella humanitära rätten (IHL, även kallad krigets lagar).

Krigets lagar finns för att begränsa det humanitära lidandet, och består av tre grundläggande principer: Distinktion – skyldigheten att skilja på civila och militära mål,

Proportionalitet – att skadan av attacken måste stå i proportion till den militära fördelen, och Försiktighetsprincipen – skyldigheten att minimera civil skada. Alla medel och metoder som bryter mot dessa principer är olagliga.

Den internationella humanitära rätten skyddar även civila områden. Detta betyder att det enligt regelverket är ett brott mot folkrätten att attackera civila mål.

Sjukhus är civila och har särskilt skydd under internationell humanitär rätt. Om sjukhus används för att begå “handlingar som är skadliga för fienden” kan de förlora sitt skydd mot attack efter en påkallad varning. I de fall då militära styrkor förvarar vapen eller slår läger för stridande, krävs det att den angripande styrkan utfärdar en varning, sätter en rimlig tidsgräns för när aktiviteten måste upphöra för att sedan, om dessa varningar inte följts, attackera på ett lagligt vis. Att beordra evakuering av medicinsk personal och patienter får endast användas som en sista utväg.

Vid de exceptionella fall då medicinsk personal, ambulanser och sjukhus förlorar sitt särskilda skydd under internationell lag krävs fortfarande att varje enskild attack mot dessa måste följa de grundläggande principerna distinktion, proportionalitet och försiktighetsåtgärder. Att civila mål eller människor skadas under en attack är enligt humanitär rätt inte en oundviklig sidoeffekt av krigföring, tvärtom, måste parter i en väpnad konflikt vidta alla rimliga åtgärder för att inte skada civila mål eller civilbefolkning av misstag. Attacker mot sjukhus har stor risk att vara urskillningslösa och oproportionerliga då även mindre skador kan få katastrofala effekter på patienter och medicinsk personals liv, och riskerar därmed stor civil skada och död.

Detta betyder alltså att en attack mot civilbefolkning, sjukhus, bostadsområden eller medicinska och humanitära insatser nästan uteslutande går emot den internationella humanitära rätten och att det är parterna i en konflikt som bär ansvaret att begränsa civila skador vid varje enskild attack även om det utpekade målet för attacken är militärt.

ANDRA KRIGSBROTT

Utöver attacker mot sjukhus har Israel vid upprepade tillfällen urskillningslöst attackerat civila, skolor, FN-byggnader och journalister och Israels våld mot palestinier i Gaza utreds för folkmord av den internationella domstolen (ICJ). Flera människorättsorganisationer, som i decennier arbetat med att utreda och fastställa krigsbrott, har sammanställt rapporter och utredningar som visar att Israel begår folkmordshandlingar, bland annat Amnesty och Human Rights Watch.

FN:s råd för mänskliga rättigheter gav i maj 2021 en FN kommission mandat att ”undersöka, alla påstådda kränkningar av internationell humanitär rätt och brott mot internationell lag om mänskliga rättigheter.” I oktober 2024 släpptes kommissionens rapport som visar på flertalet krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter. Rapporten konstaterar att israeliska säkerhetsstyrkor avsiktligen dödat, torterat och fängslat medicinsk personal samtidigt som man riktat in sig på medicinska fordon och begränsat tillstånd för civila att lämna Gaza för medicinsk behandling. Attackerna mot medicinska anläggningar, främst de med inriktning på pediatrisk och neonatalvård, kränker enligt rapporten barns rätt till liv, nekar barn tillgång till grundläggande hälsovård och förstör kommande generationer av den palestinska befolkningen. Denna avsiktliga förstörelsersen av hälsoinfrastruktur mot sexuell och reproduktiv hälsovård är en kränkning av kvinnors och flickors reproduktiva rättigheter, rätt till liv, hälsa, icke-diskriminering och mänsklig värdighet. Allt detta är exempel på krigsbrott och där Israel agerat utanför folkrätten.

Internationell humanitär rätt (IHL) förbjuder attacker som med hög sannolikhet riskerar att skada civila liv eller föremål i en omåttlig grad i förhållande till direkta militära fördelar. Detta förbud är en del av sedvanlig internationell humanitär rätt (CIHL, regel 14) och är därmed bindande för alla stater och parter i väpnade konflikter, oavsett om de ratificerat Genevékonventionerna eller inte. Enligt IHL kan inte civila dödsfall betecknas som misstag. Även om civila inte var måltavlan för attacken måste detta ses som ett förutsatt och accepterat resultat som avvägts av militära befälhavare.

Kravet om proportionalitet inom internationell humanitär rätt är särskilt betydande i tätbefolkade områden, som i Gaza, eftersom distinktionen mellan militära mål och civila är komplex och risken för civila sidoskador stor. Proportionalitetskravet uppfylls inte genom varningar till civila att lämna militära operativa områden. Detta som kallas för “effektiv förvarning” är en separat och ytterligare försiktighetsåtgärd i de fall då en attack riskerar att påverka civilbefolkning och kan därmed inte ersätta proportionalitets- och försiktighetskrav som ställs av internationell humanitär rätt.

Listan över exempel på israeliska krigsbrott som olika människorättsorganisationer och de internationella domstolarna ICJ och ICC rapporterat om under det senaste året är lång. Här är exempel på några:

Godtyckligt frihetsberövande

Israel har fängslat tusentals palestinska vuxna och barn i israeliska militära läger. Fängslandena har i många fall varit godtyckliga och många har utsatts för omfattande och systematiska övergrepp så som tortyr, våldtäkt och psykiskt och fysiskt våld. Det är våld som utgör både brott mot mänskligheten och krigsbrott. Det har rapporterats om fångar som dött till följd av våld under fångenskap.

Användning av vit fosfor

Rapporter, vittnesmål och videomaterial visar att Israel har använt vit fosfor som en del av krigföringen mot Gaza. Vit fosfor är en kemisk substans som antänds i kontakt med luft med en temperatur över 30 °C och är direkt livsfarlig för människor. Antänd vit fosfor har kapacitet att bränna en människas hela vägen till skelettet. Israels krigföring som inkluderar sprängningar och spridning av vit fosfor inskränker den internationella humanitära rätten då dessa attacker med hög sannolikhet riskerar att skada civila liv och föremål i en omåttlig grad.

Attacker mot sjukhus och vårdinrättningar

I januari 2025 rapporterar Världshälsoorganisationen (WHO) att de verifierat 654 attacker på sjukvårdsinrättningar i Gaza sedan oktober 2023. Det är attacker som dödat 886 människor och skadat 1 349. Sjukhus är civila och har särskilt skydd under internationell humanitär rätt. Om sjukhus används för att begå “handlingar som är skadliga för fienden” kan de förlora sitt skydd mot attack efter en påkallad varning. I de fall då militära styrkor förvarar vapen vid sjukhuset, eller slår läger på platsen för att bedriva strider, krävs det att den angripande parten utfärdar en varning, sätter en rimlig tidsgräns för när aktiviteten måste upphöra för att sedan, om dessa varningar inte följts, attackera på ett lagligt vis. Att beordra evakuering av medicinsk personal och patienter får endast användas som en sista utväg. Även i de fall då den attackerande parten vidtar dessa åtgärder, är attackerna olagliga om de är urskillningslösa eller oproportionerliga. Attacker mot sjukhus har stor risk att vara urskillningslösa och oproportionerliga då även mindre skador kan få katastrofala effekter på patienter och medicinsk personals liv, och riskerar därmed stor civil skada och död. Detta betyder alltså att en attack mot civilbefolkning, sjukhus, bostadsområden eller medicinska och humanitära insatser nästan uteslutande går emot den internationella humanitära rätten.

Blockad och svält som vapen

Den 21 november 2024 utfärdade ICC en arresteringsorder mot Israels premiärminister Netanyahu och den tidigare försvarsministern Gallant. Kammaren konstaterar i ordern att Netanyahu och Gallant har hindrat humanitärt bistånd i strid mot internationell humanitär rätt. Genom att avsiktligt beröva Gazas civilbefolkning tillgång till livsnödvändiga resurser som mat, vatten, medicin, bränsle och elektricitet har dessa handlingar direkt äventyrat befolkningens överlevnad. Sjukhusens förmåga att förse civila med medicinsk vård har med anledning av blockaden begränsats.

Med anledning av den utdragna perioden av att resurser och humanitärt bistånd hindrats, konstaterar ICC att det finns rimliga skäl att tro att Netanyahu och Gallant är skyldiga till krigsförbrytelsen “svält som en metod av krigföring”. Bristen på dessa nödvändiga resurser har skapat livsvillkor som varit beräknade att förinta en del av Gazas civilbefolkning, inklusive barn med anledning av undernäring och uttorkning.

Genevékonventionernas tilläggsprotokoll I och II kräver samtycke från berörda parter i en konflikt för att humanitär hjälp ska genomföras av en tredje part. En part får dock inte vägra ge samtycke på godtyckliga grunder. I ett fall där en civilbefolkning hotas av svält är en part skyldig att ge sitt samtycke. Den fjärde Genévekonventionen kräver att stater tillåter fri passage till försändelser av sjukvård, viktiga livsmedel, kläder avsedda för barn under 15 år och gravida. Tilläggsprotokoll I utökar denna skyldighets omfattning till att humanitära hjälpsändningar, utrustning och personal ska få obehindrad passage.

Attacker mot humanitära konvojer, lokaler och personal

Israeliska styrkor har enligt Human Rights Watch genomfört attacker mot humanitära konvojer, personal och lokaler utan förvarningar. Dessa attacker har till stor del varit luftangrepp och dess förstörelse har förhindrat livräddande hjälpinsatser och dödat fler än 300 hjälparbetare i Gaza vilket är det högsta antalet någonsin i en enskild kris i världen.

Artikel 7 i 1994 års konvention om säkerhet för FN-personal uttrycker staters skyldighet att skydda FN-personal eller tillhörande personal (även dess utrustning och lokaler från attacker eller andra handlingar som hindrar dem från att fullfölja sina uppdrag).

Två artiklar i 1998 års ICC-stadga uttalar att attacker som avsiktligt riktar in sig mot personal involverad i humanitärt uppdrag utgör krigsbrott i både internationella och icke-nationella konflikter så länge de har rätt till det skydd som ges till civila (Artikel 8(2)(b)(iii), (e)(iii).

Även Genevékonventionerna skyddar hjälporganisationer och personal i hjälpinsatser. Opartisk humanitär personals arbete måste säkerställas av parter till en konflikt och både material och personal måste skyddas och respekteras.

Attacker mot journalister

Över 220 journalister och mediearbetare har dödats i Gaza, och flertalet journalister har gripits av israeliska styrkor i Gaza och på Västbanken. Artikel 79 i den tredje Genevékonventionen anger att journalister beviljas det civila skyddsomfånget enligt internationell humanitär rätt. Internationell humanitär rätt förbjuder attacker som med hög sannolikhet riskerar att skada civila liv eller föremål i en omåttlig grad i förhållande till direkta militära fördelar.

Attacker mot skolor

Barnkonventionen anger att alla barn har rätt till liv, överlevnad, utveckling, utbildning och rätt till lek, vila och fritid. Halva Gazas befolkning består av barn. Barn som under det senaste året dödats, skadats och traumatiserats av israeliska attacker. Sedan 7 oktober 2023 har dessa barns skolgång nästan uteslutande upphört till följd av livsfaran som förknippas med att gå till skolan. Nästan hela Gazas befolkning har tvingats fly sina hem och människor tagit skydd från bomberna i skolor som står tomma. Då skolor skyddas av internationell humanitär rätt är det ett brott att direkt och avsiktligt attackera dessa så länge skolor inte används för militära ändamål, detta i enlighet med distinktionsprincipen. Trots detta visar siffror från Röda Korset att nästan 90% av Gazas skolbyggnader har skadats eller förstörts i israeliska attacker.