FRÄMJA EN FREDLIG ANVÄNDNING AV RYMDEN

Under 2024 har världens, och inte minst Sveriges, militära fokus riktats allt mer till den yttre rymden. Sveriges försvarsminister Pål Jonson benämner rymden som “dagens och framtidens slagfält” och USA varnar för ryska ambitioner att placera kärnvapen i rymden. Samtidigt som makthavare vänder sina blickar mot ett nytt “slagfält” bevittnar vi  pågående humanitära katastrofer på jorden såsom krig, klimatförändringar och svält. 

Säkerhet och försvar i rymden har varit en fråga för aktörer som FN och EU i decennier och rymden har militariserats sedan de första kommunikationssatellieterna lanserades. Idag är militärer över hela världen beroende av satelliter för kommunikation, kommando och kontroll, övervakning och navigation. 

Både den historiska och den nutida diskussionen om militär närvaro i rymden gör skillnad mellan begreppen “militarisering” (militarization) och “beväpning” (weaponization) av rymden. 

Begreppet militarisering av rymden syftar till det man kallar för “fredlig användning” av rymden, till militär närvaro som inte har en direkt destruktiv kapacitet. Detta kan vara exempelvis satelliter för kommunikation eller navigering. Däremot inkluderar begreppet också placeringen av satelliter som används för att exempelvis styra bombräder. Dessa satelliter har inte en direkt destruktiv kapacitet i rymden men kan ha direkt förödande effekter på jorden. 

När man istället pratar om beväpning av rymden, inkluderar detta rymdvapen som är allmänt förstått som placeringen av rymdbaserade enheter med en destruktiv kapacitet i omloppsbana. Idag är experter oeniga om vad som borde klassas som rymdvapen. Somliga menar exempelvis att vapensystem som placeras på jorden men används för att attackera tillgångar i yttre rymden (tex cyberattacker mot satelliternas markstationers IT-system), är rymdvapen. Enligt definitionen är de dock inte det eftersom de inte placeras i omloppsbana. 

Dessa definitioner kan upplevas som invecklade och visar på hur komplicerad frågan om militär närvaro i rymden är. Militär närvaro som skulle kunna användas för direkt våld, både i rymden eller för attacker på jorden, behöver inte klassas som rymdvapen eller beväpning av rymden trots att de kan ha en direkt förödande effekt. 

Den 4:e juli 2024 beslutade regeringen om Sveriges första försvars- och säkerhetsstrategi för rymden. En strategi som ska fungera som ett tilläggsdokument till den nationella strategin för svensk rymdverksamhet som presenterades år 2018. Den nationella strategin fokuserar bland annat på att främja långsiktiga samarbeten mellan staten och forskningsfinansiären och att bidra till arbetet med Agenda 2030. Försvars- och säkerhetsstrategin däremot, har ett tydligt fokus på Sveriges säkerställande av försvars- och säkerhetsintressen i och genom rymden, och identifierar Kina och Ryssland som hot mot Sveriges säkerhet. 

Esrange

Cirka 40 kilometer öster om Kiruna ligger rymdcentret Spaceport Esrange som sedan 2023 är den nya europeiska uppskjutningskapaciteten för små satelliter. På sikt vill Sverige skjuta upp egna satelliter som kan ge information om andra länders verksamheter på jorden. Esrange är den enda platsen på Kontinentaleuropa där det går att skjuta upp satelliter vilket kan göra Kiruna och Sverige betydelsefullt för andra Nato- och EU-länders militära rymdambitioner. I Sveriges försvars- och säkerhetsstrategi beskrivs Esrange som en avgörande strategisk resurs för det svenska totalförsvaret och allierade staters tillgång till uppskjutningskapacitet. Därför menar strategin att Sverige, genom Esranges kapacitet, kan bidra till Sveriges såväl som allierades tillträde till rymden. Sverige ska enligt strategin även bidra till Natos kollektiva försvarsförmåga genom den svenska rymdindustrin. 

• Sverige måste ta tydlig ställning för att användningen av yttre rymden endast är till för fredlig användning och aktivt arbeta för att förhindra en kapprustning och upptrappning. Bl.a. genom att:
  • Se till att Esrange endast används för fredliga ändamål och inte för aktiviteter som kan bidra till kapprustning eller upptrappning av väpnade konflikter. Detta inkluderar att inte testa, utveckla eller bistå vid utveckling av förmågor som kan användas som vapen i yttre rymden.
• Sverige bör driva på förhandlingar om regelverk som uttryckligen förbjuder vissa skadliga handlingar i yttre rymden
• Bekräfta det lagliga förbudet mot placering eller användning av kärnvapen i yttre rymden, och förbinda sig till att inte utveckla eller assistera i utvecklingen av kärnvapenkapacitet i yttre rymden.
• Betona de miljö- och humanitära konsekvenser som kan komma av skadliga aktiviteter i rymden.