Den 18 september i år antog FN:s generalförsamling en resolution som kräver att Israel omedelbart upphör med sin olagliga närvaro i ockuperat palestinskt territorium, senast inom 12 månader efter antagandet av resolutionen. Detta efter att den internationella domstolen (ICJ) i juli 2024, genom ett rådgivande yttrande, fastställt att Israels ockupation av Gazaremsan och Västbanken, inklusive östra Jerusalem, är olaglig. ICJ fastställde också att förflyttningen av bosättare till Västbanken och östra Jerusalem strider mot artikel 49 i den fjärde Genévekonventionen, som är del av det som utgör kärnan i den internationella, humanitära rätten. 

Resolutionen som antogs i FN:s generalförsamling uppmanar Israel att följa internationell lag och därmed bland annat dra tillbaka sina militära styrkor, upphöra med att bygga nya bosättningar, evakuera alla bosättare från ockuperad palestinsk mark, demontera delar av muren som byggts runt, och inom, stora delar av Västbanken samt att Israel ska ge ersättning för skada som orsakats berörda i de ockuperade områdena. Vidare betonar resolutionen att FN:s medlemsstater inte får bidra till Israels olagliga närvaro i området. 

124 stater röstade för resolutionen, 14 emot och 43 stater, inklusive Sverige, lade ner sin röst. Genom den övervägande majoritetens röst för resolutionen, passerade den alltså och antogs av FN:s generalförsamling. Resolutioner som antas i FN:s generalförsamling är inte bindande för medlemsstaterna men kan ses som moraliskt bindande genom att majoriteten av FN:s medlemsstater ställer sig bakom dess rekommendationer till de respektive medlemsstaternas regeringar. Resolutioner som antas av generalförsamlingen har historiskt sett visat på det internationella samfundets politiska vilja och därmed satt press på makthavare. Sverige beskriver internationell rätt och multilaterala samarbeten som en hörnsten i svensk utrikespolitik och bör därför också ha ett intresse av att resolutioner som antas i FN:s generalförsamling efterlevs. Trots detta valde Sverige att lägga ned sin röst i denna fråga.

Sveriges utrikesminister menar att en av anledningarna till att Sverige valde att lägga ner sin röst är skrivelsen om att Israel måste lämna området inom ett år och att detta går “utöver domstolens utlåtande” samt att denna skrivelse “skapar problem för en förhandlad tvåstatslösning”. Även om Sverige lade ner sin röst under omröstningen skulle ett agerande som går emot resolutionens skrivelser vara att gå emot en majoritet av medlemsstaternas intressen. Då denna resolution utgår från ett rådgivande yttrande från den internationella domstolen sänder det även ett farligt budskap om en selektiv tillämpning av internationell rätt.

Här finner du resolutionen i sin helhet: https://documents.un.org/doc/undoc/ltd/n24/266/48/pdf/n2426648.pdf