PAX 2/18: ICAN-AKTIVISTER MÖTER MOTSTÅND I EUROPA

Österrike blev först i Europa med att ratificera kärnvapenförbudet. För andra länder i den europeiska världsdelen kompliceras processen av trycket från kärnvapenstaterna i Nato.

I april reste Svenska Freds till Genève. Väl där möttes vi av civilsamhällesorganisationer från hela världen som alla har ett gemensamt mål – att avskaffa kärnvapen.

2017 tilldelades nätverket ICAN, The International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, Nobels fredspris för sin bedrift att få till stånd FN-konventionen för ett kärnvapenförbud. I dag har 58 länder skrivit under och 10 stater ratificerat FN:s kärnvapenkonvention. När 50 stater ratificerat avtalet träder det i kraft som internationell lag.

Som representant för det svenska civilsamhället fick jag delta i gruppdiskussioner om kampanjarbete i länder under Natos kärnvapenparaply, trots att Sverige inte gått med i den militära alliansen. Likaså slogs regionerna Europa, Australien, Japan och Kanada samman i gruppdiskussioner på grund av ländernas nära relation till kärnvapenstater.

Europa är en svårarbetad region i dessa sammanhang. Det blev klart när rummet fylldes av aktivister från det stora antalet europeiska stater som valt att vara en del av kärnvapenalliansen Nato. Juridiskt hindras inte Natomedlemmar från att ställa sig bakom kärnvapenförbudet. Kärnvapen är inte inskrivet i Natos stadgar, utan endast i alliansens policydokument och strategier. Det öppnar upp även för Natos kärnvapenländer att ta avstånd från kärnvapen.

Österrike först i Europa

Till skillnad från sina grannar har Österrike beslutat att gå i bräschen för ett kärnvapenförbud. När nyheten att Österrike är så gott som klart med sin ratificering av FN:s kärnvapenförbud blev känd bröt en applåd ut i rummet. Den 8 maj blev nyheten känd för världen. Landet var då först i Europa med att ha tagit detta steg. Nadja Schmidt från ICAN Österrike berättade om vägen fram till ratificeringen.

– Det har varit år av ihärdigt arbete för oss som 2013 bestämde oss för att starta ICAN Österrike. Nu ska det bli otroligt skönt med lite andrum och tid att glädjas åt vår regerings ratificering.

– Vi i Österrike har haft ett speciellt läge, då kärnenergi varit förbjudet sedan folkomröstningen 1978. Omröstningen var jämn, men opinionen som motsatte sig kärnenergi på grund av riskerna med kärnavfall och olyckor har vuxit sig stark sedan dess.Motståndet mot kärnenergi har underlättat arbetet för att skapa opinion för ett kärnvapenförbud, säger Nadja Schmidt.

Ytterligare en milstolpe för Österrike, men även ICAN i stort, var Wienkonferensen 2014. Under konferensen lanserades den humanitära utfästelsen, mest känd som The Humanitarian Pledge. Den flyttade fokus till de humanitära följderna av kärnvapen.

– Att förmå politiker och opinionsbildare att använda ett språkbruk som synliggör de humanitära konsekvenserna av kärnvapen, och där­igenom stigmatiserar vapnens existens, har varit avgörande för att få vår regering att ställa sig bakom förbudet, menar Nadja Schmidt .

Oro för sämre relationer

Sverige ställde sig bakom The Humanitarian Pledge, och röstade ja till förbudet i FN, men då det kommer till att skriva under det har det inte varit lika självklart. Rädslan för försämrade relationer med viktiga internationella samarbetspartners är en aspekt som har lett till fram till den utredning som nu är tillsatt. Utredningen ska undersöka de potentiella följderna av att Sverige skulle gå med eller stå utanför FN-konventionen.

Utredaren Lars-Erik Lundin kommenterade Österrikes ratificering på ett ABF-seminarium i Stockholm i maj:

– Vi sitter inte i samma sits som österrikarna. De har inte kärnkraft, de har ingen betydande vapenindustri och de har inga långt gångna militära samarbeten.

Fler länder än Sverige upplever risken för försämrade relationer till kärnvapenstater som ett hinder för att ställa sig bakom det kärnvapenförbud de egentligen vill stödja. Under helgen i Genève vittnade representanter från stater som tar emot biståndspengar om politikers rädsla att förlora sitt stöd ifall landet ställer sig bakom ett förbud. För Sverige handlar det om andra typer av påtryckningar. Samma helg som ICAN:s kampanjmöte i Genève varnade USA:s nedrustningsambassadör Robert Wood i Svenska Dagbladet:

– Sverige bör inte skriva under avtalet. Det kan få allvarliga följder för vårt säkerhetssamarbete som gäller många aspekter. Svenska regeringen är mycket medveten om detta.

Även Österrike upplevde press från aktörer som motsatte sig förbudet. Enligt ICAN-aktivisterna drog Österrike andra slutsatser – att det bästa sättet att få slut på påtryckningar mot landet var att faktiskt signera kärnvapenförbudet.

TILDA WENDEFORS

Praktikant på Svenska Freds

Pax nr 2 2018