PAX 2/16: RIKSDAGEN RÖSTADE JA TILL KRITISERAT AVTAL MED NATO
Den 25 maj röstade riksdagen igenom det så kallade värdlandsavtalet med Nato, som Svenska Freds drivit kampanj emot.
– Det är klart att vi är besvikna, men vi är inte så förvånade, med tanke på hur ledningarna inom S och MP uttryckt sig, kommenterar ordförande Anna Ek.
Det fanns en majoritet inom riksdagen för att godkänna värdlandsavtalet med Nato, men det har funnits stor intern kritik inom regeringspartierna, speciellt inom MP.
Under våren drev Svenska Freds en kampanj mot värdlandsavtalet, genom påverkansarbete, debattartiklar och en brevskrivningskampanj. Över 1 500 mejl skickades via brevskrivningskampanjen till riksdagsledamöterna i försvars- och utrikesutskotten, med uppmaning att stoppa värdlandsavtalet.
– Vi visste att det skulle bli svårt, men också svåra frågor är viktiga att kämpa för. Det här är en jätteviktig fråga för Sveriges framtida försvarsinriktning. Jag hoppas att fler i dag har en djupare kunskap om vad avtalet innebär, säger Anna Ek.
Inte ge upp
Hon berättar att de hade samma tvivel på möjligheten att nå framgång när Svenska Freds startade kampanjen mot det militära samarbetsavtalet med Saudiarabien, vilket visar att man aldrig ska ge upp. Det avslutades till stora delar tack vare föreningens opinionsbildande och påverkansarbete. Kampanjen mot värdlandsavtalet har i alla fall fått som resultat att frågan debatterats livligt under våren. När avtalet skrevs under av den dåvarande regeringen, strax före valet 2014, skedde det i tysthet, utan debatt. Men därefter har aktörer från civilsamhället fått upp frågan på dagordningen inför det riksdagsbeslut som krävdes för att avtalet skulle träda i kraft. Anna Ek ser att kampanjen gjort en folkbildande insats.
Värdlandsavtalet är ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Det innebär att det blir enklare för Sverige att genomföra övningar, stödja och ta emot stöd från Nato vid en kris eller ett krig i Sverige eller i närområdet. Det innebär också att det blir lättare för Sverige att stå som värdland för militära aktiviteter, till exempel internationella övningar.
Svenska Freds startade en kampanj mot avtalet för att föreningen anser att det innebär en radikal förändring av svensk försvars- och säkerhetspolitik.
– Det kan ofta låta som om kapprustningen runt Östersjön sker av sig själv, med det är alla sidor som driver på den: Ryssland, Sverige, Nato. I och med värdlandsavtalet dras vi med ännu mer i kapprustningsspiralen och då minskar chanserna att skapa hållbar fred, säger Anna Ek.
Alliansfrihet i fara
Det finns en uppenbar risk för fler militära övningar, och det skulle bli svårt för en svensk regering att säga nej om Nato skulle vilja använda svenskt territorium vid en kris, menar Svenska Freds som har velat se en analys av vilka säkerhetspolitiska konsekvenser avtalet får. Föreningen anser att den militära alliansfriheten urholkas och att spänningarna runt Östersjön ökar.
En annan oro kring avtalet är frågan om kärnvapen. Avtalet förväntas vara i enlighet med Natos militära doktrin, och i denna är kärnvapen en central faktor. Värdlandsavtalet lämnar frågan om kärnvapen obesvarad. Det finns därmed inga garantier om att kärnvapen inte hamnar på svensk mark.
Svenska Freds släpper inte frågan om värdlandsavtalet. En ambition är att fortsätta följa vad värdlandsavtalet innebär i praktiken. En huvuduppgift som Anna Ek ser, inte bara för Svenska Freds utan för civilsamhälle och journalister, är att granska och ställa frågor om de särskilda tilläggsavtal som kommer att upprättas och som förmodas vara hemligstämplade. Finland har 57 hemliga tilläggsavtal.
Anna Ek anser att de borde vara offentliga för att gynna en öppen debatt om svensk säkerhetspolitik och var gränserna för den militära alliansfriheten går.
Hon är glad över att det finns ett så stort engagemang i frågan både i styrelse, på kansliet och bland medlemmar. Lokalföreningar har ordnat manifestationer och seminarier och skrivit insändare.
Det är inte bara Svenska Freds som bidragit till att det blivit en sådan debatt om värdlandsavtalet, utan det har engagerat många både på gräsrotsnivå och bland namnkunniga politiker och diplomater, som de som deltog i den fristående Natoutredningen tillsammans med bland andra Linda Åkerström från Svenska Freds. I januari lade den fram sin utredning, som kom fram till att Sverige med de små stegens politik närmat sig Nato (se Pax nr 1 2016).
EVA KELLSTRÖM FROSTE
