PAX 1/16: ”FRED SAMLAR MÄNNISKOR”

– Det var väldigt inspirerande. Framför allt var jag fascinerad av gruppen. Det var folk från alla möjliga håll och med olika syften, men fredsfrågan drog ihop oss alla. Det är ett bevis för att fredsfrågan samlar människor, berättar Sara Mossberg, en av deltagarna.

Under tre helger i höstas träffades gänget. Utbildningen bestod av en blandning av teori, praktik och reflektion, så kallat upplevelsebaserat lärande. Tanken med utbildningen var att fånga upp och stimulera engagemang och att skapa en bank med informatörer som i sin tur ska kunna åka ut och berätta om Svenska Freds och olika fredsfrågor, med liknande metoder som användes under utbildningen.

Dans och teater

Flera av dem som deltog på utbildningen har nu engagerat sig i någon av lokalföreningarna. En av dem är Benjamin Vågerö-Black. Han har studerat musik och dans och intresset för fredsfrågor har tidigare kanaliserats i projekt på gräsrotsnivå med musik, cirkus, dans och teater i Frankrike och de kurdiska delarna av Turkiet.

Han vill arbeta med fredsfrågor, det är där han hittar sin glöd och det var därför han sökte sig till utbildningen. Nu är han engagerad i Stockholms fredsförening. Precis som Sara Mossberg uppskattade han gruppen och att få umgås så intensivt under tre helger.

– Det var ett väldigt fint tillfälle att träffa människor. Alla hade något gemensamt – intresset för pacifism – men vi hade olika bakgrund och ålder, det var ingen homogen grupp, säger Benjamin Vågerö-Black.

Av ämnena som togs upp tyckte han att fredsjournalistik och Nato var mest intressant. Fredsjournalistik, som också kallas konfliktkänslig bevakning, handlar bland annat om att ge alla parter en röst, inte bara de stridande parterna utan också från civilsamhället.

– Det var jätteintressant, eftersom jag själv vill jobba med journalistik och inte visste att det finns något som kallas för fredsjournalistik, förklarar han.

Sara Mossberg har precis flyttat till ön Holmön utanför Umeå. Här tänker hon stanna, och därför ser hon att hon har möjlighet att engagera sig mer permanent. Hon har tidigare varit aktiv i Diakonia, Clowner utan Gränser och Greenpeace, och nu vill hon engagera sig mer i Svenska Freds.

– Fredsfrågan är så självklar om man vill att världen ska bli bättre. Allt hör ihop: miljö, jämställdhet, fattigdom.

Dramapedagog

Sara Mossberg har precis avslutat en dramapedagogutbildning på Västerbergs folkhögskola och hon vill använda de kunskaperna i sitt fredsarbete. En idé hon har är att fortsätta handleda informatörerna i det pedagogiska arbetet.

Av de frågor som togs upp tyckte hon att föreläsningen om att säkerhetspolitik är mer än försvarspolitik var mest intressant, och hon är intresserad av nedrustning, både vapenexportfrågorna och försvars- och säkerhetspolitik. Men när hon tänker tillbaka på utbildningen är det inte föreläsarna som poppar upp, utan deltagarna och alla diskussioner med dem, och det är sådant hon vill fortsätta med.

Hon hade önskat att det fanns en lokalförening i Umeå och funderar på att antingen starta en, eller se om det går att få ihop en grupp, som en studiecirkel till exempel.

Matthew Ssemakula kom från Uganda till Sverige för nästan två år sedan. Han bor i Varberg och kom i kontakt med Svenska Freds i samband med Varberg Calling for Peace och sommarlägret som Svenska Freds och Peaceworks arrangerade i somras. Han berättar att han fick en ny syn på vad fred är under lägret.

– Det innehåller så mycket mer än det man först tänker på – det är skratt, att förlåta, att ha lika rättigheter.

Han har redan hållit flera tal och invigt en konstutställning för Varberg Calling for Peace och han skulle vilja bli en fredsaktivist.

– Närhelst Svenska Freds behöver mig, så finns jag här. Jag gick utbildningen för att jag vill veta mer om hur vi kan engagera befolkningen i fred, ge dem den stigen, hur vi kan ge fredliga medel till samhället utan att skapa dåliga känslor.

EVA KELLSTRÖM FROSTE

Pax nr 1 2016