PAX NR 1 2019- UTE NU!

PAX GENOM TIDERNA

Pax har gått igenom många skepnadsskiften sedan starten 1972. I samband med ansiktslyftet blickar vi tillbaka på Pax historia och på hur tidningen har sett ut genom åren. På Kungliga Biblioteket i Stockholm finns alla Pax-numren bevarade. Dit tar jag mig för att gå tillbaka till början.

I april 1972 släpps det första numret av Fredstidningen Pax. Detta sker efter att kongressen 1971 beslutat att styrelsen ska undersöka möjligheten att ge ut fyra större specialnummer av tidningen Freden (som då getts ut sedan 1928) tillsammans med samarbetspartners. Tidningens första redaktör är Per Anders Fogelström.

I sitt första nummer har Pax karaktären av en debattskrift där artiklar och åsikter flyter ihop. Ambitionerna är stora. Kärnkraft, kvinnokamp, antimilitarism och vapenexport är exempel på frågor som lyfts. Det blir temanummer om rasism, vapenvägran och internationell vapenhandel. Under denna tid har Pax en tidskriftskänsla. Mellan 1976 och 1981 görs många nummer av en redaktion i Haga, Göteborg.

1982 flyttar Pax helt och hållet tillbaka till Stockholm och får ett nytt utseende. Rent grafiskt blir Pax nu mer lik en dagstidning, med stora uppslag och tunt tidningspapper. Runt 1983-84 blir Pax professionellt journalistisk, då man redaktionellt börjar dela upp innehållet i åsiktsartiklar och journalistiska artiklar och anställer journalister.

Pax rapporterar om rättsprocessen mot Owen Wilkes, Sipri-anställd som av Säpo anklagats för att vara spion då han fotograferat radarmaster på Gotland. Wilkes utvisas till slut till Nya Zeeland. Motståndet mot Jas 39 Gripen växer. Pax publicerar artiklar om det och om vapenexport. Fredsrörelsen är i uppsving – det skrivs om kampen mot kärnvapen, om fredsmarscher och blockader av militärbaser. När Pax som första tidning publicerar de så kallade dokument 5 och 6 i nr 6 1985, blir detta startpunkten på Bofors-härvan.

1988 byter Pax till tabloidformat och får en ny layout. Dessutom blir det åtta nummer om året istället för tio. Varje nummer innehåller nu ”Medlems-Pax”, ett antal sidor med innehåll som kretsar kring Svenska Freds och dess lokalföreningar. Detta efter att styrelsen beslutat att det ska finnas mer information om Svenska Freds och lokalföreningarna i Pax.

Till nr 6 1991 byter Pax återigen skepnad. Det blir större bilder och kortare texter, nya vinjetter som Mothugg och I rörelse, och ett nytt utseende. Under 1990-talets början bevakar Pax kriget på Balkan. Det avslöjas att svenska vapen ska exporteras till Gulfkriget – för första gången har den svenska regeringen givit tillstånd för vapenexport till en stat inblandad i krig.

Debatten går varm om medlemskap i EG. 1993 genomför Svenska Freds en kampanj mot minor, och minfrågan fortsätter att vara aktuell under följande år. 1997 får International Campaign to Ban Landmines Nobels fredspris.

Den 20 juni 1998 avlider Per Anders Fogelström, och Pax presenterar personliga minnesbilder till hans minne.

2004 får Pax en ny layout. Tidningen bevakar frågan om ett förbud av klustervapen, vilket blir verklighet 2010. Värnplikten vilar, vilket innebär att kampen för rätten att vapenvägra också gör det, konstaterar Pax. Mutor betalas fortfarande ut i Sydafrika med anledning av Jas-affären, och Pax intervjuar Andrew Feinstein, f.d. ANC-politiker.

2013 förvandlas Pax från att vara en journalistiskt självständig papperstidning som går ut till alla medlemmar samt prenumeranter till en medlemstidning som främst publiceras digitalt. Pax trycks i en mindre upplaga. Tidningens utseende får en ny tappning, på blankt, tjockt tidskriftspapper.

Pax berättar bland annat om flera fredliga framgångar – ett demokratikriterium införs för vapenexporten, FN röstar igenom ett kärnvapenförbud och nätverket International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN), där Svenska Freds ingår, får Nobels fredspris.

2019 får Pax ett nytt ansiktslyft utifrån Svenska Freds nya grafiska profil och identitet. Trots nya färger och typsnitt är innehållet som alltid en blandning av nyheter, reportage, intervjuer och analyser om fredsarbetet i Sverige och i världen.

Text: Max Öberg

LÄS FLER ARTIKLAR FRÅN PAX NR 1 2019

• Digitaliserad krigsföring
• Fredsteater i Sälen