Igår presenterades försvarsberedningens slutrapport. Från 2025 behövs minst 84 miljarder kronor för den planerade militära upprustningen. En ökning med 41 procent jämfört med statsbudgeten 2019. Pengar som redan nu tas från miljö, hälsa och jämställdhet.
I den liggande statsbudgeten ska försvarsanslagen öka med 12,3 miljarder mellan 2019 och 2022, från 59,4 miljarder 2019 till 71,7 miljarder 2022. Under samma period ska anslagen till hälso- och sjukvård sänkas med 500 miljoner och miljöbudgeten minska med 600 miljoner. Anslag till jämställdhet och nyanländas etablering ska minska med 10,4 miljarder och ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ska minska med 3,2 miljarder. Viktiga säkerhetsfrågor som hälsa, miljö och jämställdhet nedprioriteras med andra ord till förmån för militär upprustning.
Enligt den nationella säkerhetsstrategin från 2017 är målen för vår säkerhet är att ”värna befolkningens liv och hälsa, liksom samhällets funktionalitet, samt förmågan att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.” En rad hot, som inte kan mötas med militära medel, lyfts fram i strategin. Klimathotet beskrivs som”den största långsiktiga utmaningen för mänskligheten”.
Varje investerad krona i det militära försvaret tas någon annanstans ifrån. De satsningar som görs på upprustning och avskräckning är på bekostnad av andra akuta säkerhetsfrågor. Ett Jas-plan kostar lika mycket som 35 714 säkra förlossningar. De 60 Jas Gripen som det svenska försvaret har beställt kostar lika mycket som hela den svenska biståndsbudgeten.
Ingen ifrågasätter heller att Sveriges försvarsutgifter ska utgå från BNP. I grunden betyder det att en viss del av Sveriges sammantagna inkomster ska gå till det militära försvaret, oavsett vilka de mest akuta säkerhetshoten är . En sådan jämförelse utgår från det finns en länk mellan Sveriges försvarsbehov och den generella ekonomiska utvecklingen, men något sådant samband finns inte. Det enda rimliga sättet att jämföra värdet av försvarsanslag över tid är utifrån fasta priser, KPI.
2025 ska dubbelt så många unga göra värnplikt jämfört med idag. Syftet är att visa att Sverige har en ”hög krigsduglighet”. Troligtvis innebär det att allt fler unga tvingas in i det militära systemet. Värnplikten återinfördes 2017 på grund av att det saknades personer som frivilligt valde att göra militärtjänst.
Fred och säkerhet byggs och stärks med de medel som prioriteras politiskt. Den ensidighet som just nu präglar den säkerhetspolitiska debatten är både skrämmande och destruktiv. Militär upprustning och avskräckning som metod för att avvärja risken för väpnad konflikt utgår från en säkerhet som bygger på rädsla. Det är ett kortsiktigt och oerhört kostsamt tillvägagångssätt. Där 84 miljarder till försvaret är ett av många tydliga exempel på det.
