VAPENEXPORT OCH KÖNSBASERAT VÅLD
Könsbaserat våld ökar och intensifieras under väpnade konflikter världen över. Men det är först på senare tid som det uppmärksammats och erkänts som ett säkerhetshot och en kränkning av mänskliga rättigheter- och än är det långt kvar.
FN:s vapenhandelsavtal Arms Trade Treaty (ATT) är det första bindande internationella regelverket som tydliggör kopplingen mellan vapenhandel och könsbaserat våld. Denna problematik var också temat under statspartsmötet för ATT år 2019, där Svenska Freds deltog som medlem av nätverket Control Arms.
Det könsbaserade våldet ökar under väpnade konflikter, då samhällsstrukturer bryter samman och ökad osäkerhet sprids. Det är en kränkning av de mänskliga rättigheterna, ett brott mot den internationella humanitära rätten och kan utgöra ett krigsbrott.
Sverige har ett ansvar
FN:s vapenhandelsavtal, ATT, är det första bindande internationella regelverket som tydliggör kopplingen mellan vapenhandel och könsbaserat våld. När det trädde i kraft 2014 fanns det för första gången ett globalt regelverk för vapenexport på plats, med syftet att begränsa mänskligt lidande till följd av vapenhandel. Sverige och alla andra länder som skrivit på fördraget åtar sig bland annat att göra en riskbedömning för huruvida landet som köper vapen har förmåga att förhindra könsbaserat och sexuellt våld:
Artikel 7(4):
”Vid sin bedömning ska den exporterande statsparten beakta risken för att konventionella vapen som omfattas av artikel 3 eller 4, används för att begå allvarliga könsrelaterade våldshandlingar eller allvarliga våldshandlingar mot kvinnor och barn eller för att underlätta sådana våldshandlingar.
Enligt ATT måste den vapenexporterande staten bland annat ta hänsyn till landets kapacitet att förhindra könsbaserat våld. Flera faktorer kan spela in i riskbedömningen, exempelvis hur jämställd en stat är, hur vanligt våld i hemmet är och om personer som begår könsbaserat våld blir lagförda för sina brott. Könsbaserat våld är dessutom vanligare under och efter en väpnad konflikt.
Vapenexport till ett land med omfattande problem med könsbaserat våld bidrar till att underminera internationell fred och säkerhet. Detta gäller särskilt export av handeldvapen, men även annan vapenexport kan få allvarliga konsekvenser för kvinnors säkerhet och rättigheter. Tillgången till krigsmateriel förvärrar och förlänger ofta väpnade konflikter och inköp av dyra vapensystem som prioriteras framför satsningar på mänsklig säkerhet, som till exempel tillgång till rent vatten, sanitet, sjukvård och mat, leder ofta till osäkerhet för kvinnor och barn – även i annars fredliga samhällen. Vapenexport till länder som systematiskt kränker kvinnors rättigheter innebär också ett politiskt stöd till detta förtryck.
Könsbaserat våld i Jemen
I kriget i Jemen, som beskrivs om den värsta humanitära katastrofen sedan andra världskriget, är fysiska och sexuella övergrepp, våldtäkt och sexuellt slaveri en del av den brutala krigföringen, det visar bland annat rapporter från FN.
Förutom det individuella lidandet förvärrar könsbaserat våld konflikter, sliter upp och splittrar samhällen ekonomiskt, socialt, kulturellt och känslomässigt och försvårar freds- och försoningsprocesser.
– Könsbaserat våld i konflikt är ett resultat av ett patriarkalt samhälle som får extrema uttryck i en väpnad konflikt. Det visar också tydligt hur kvinnor, men även hbtq-personer med olika könstillhörighet, är särskilt utsatta i väpnad konflikt och flykt, säger Agnes Hellström, ordförande i Svenska Freds.
Det finns stora risker med all vapenexport då man aldrig vet vilka konsekvenserna kan bli – materielen har ofta en livslängd på flera decennier. I fallet med Jemen har flera av de krigande parterna i landet länge varit svenska vapenkunder. Sedan kriget började för över fyra år sedan har svenska företag exporterat krigsmateriel för 716 miljoner kronor till Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Bahrain, Kuwait, Qatar och Jordanien – sex stater som ingår i den saudiledda koalitionen (Svenska Freds sammanställning).
Svenska vapen används i kriget i Jemen – det har vi sett genom flera avslöjanden i bland annat TV4. Att fortsätta exportera vapen till de parter som är ansvariga för det brutala kriget i Jemen – och därmed bidra till den ökade risken för och förekomsten av sexuellt våld – går inte ihop med en feministisk utrikespolitik. Nu måste regeringen gå från ord till handling och stoppa vapenexporten till kriget i Jemen.
Här kan du skriva på vårt upprop för att stoppa den svenska vapenexporten till kriget i Jemen.
Läs mer
Artikel om Svenska Freds medverkan vid ATT-mötet i Genève tidigare i år: Jemenkriget i fokus under möte om FN:s vapenhandelsavtal
Debattartikel i Göteborgs-Posten: Efter Turkiet – stoppa vapenexporten till kriget i Jemen
Artikel om Nobels fredspris 2018 till Denis Mukwege och Nadia Murad: Nobels fredspris till Murad och Mukwege ett fantastiskt bra val
Rapport från Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF): Preventing gender-based violence through arms control (2016)
Rapport från Concord: Civilsamhällets deklaration för en feministisk utrikespolitik (2018)
Uppdaterad december 2021
