DEBATT: KLIMATKRISEN HOTAR SÄKERHETEN I SVERIGE

Just nu pågår Folk och försvars rikskonferens i Sälen, med fokus på världens säkerhet och människors trygghet.

Men trots att klimatförändringarna är ett av de mest akuta säkerhetshoten berörs de inte i det omfattande tredagarsprogrammet. Regeringens uttalade ”storsatsningar” på klimatet återspeglas inte heller i de ekonomiska prioriteringarna.

I statsbudgeten för 2020 investeras det fem gånger mer i det militära försvaret än i klimat och miljö. Det är en helt orimlig fördelning. 

Klimatkrisen hotar människors säkerhet både på nationell och global nivå. Antalet bränder och andra naturkatastrofer väntas bli ännu fler och mer omfattande. Bränderna i Australien är ett högaktuellt exempel på extrema händelser vi kan förvänta oss fler av om vi inte lyckas begränsa den globala upphettningen.

Klimatförändringar är en mycket starkt bidragande orsak till fattigdom och till att konflikter riskerar att eskalera till krig. År 2017 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2349, där klimatförändringar för första gången pekas ut som en orsak till instabilitet: i konflikten kring Tchadsjön.

I den nationella säkerhetsstrategin från 2017, som är tänkt att gälla de närmaste fem åren, skriver regeringen att ”Klimatförändringarna är ett allvarligt och växande hot mot den globala säkerheten (…) På inget annat område är behovet av förebyggande större och mer uppenbart.”

Klimatförändringarna är också en fråga som engagerar och oroar svenskarna allt mer. Två av tre svenskar är mycket oroade över klimat och miljö, enligt 2018 års SOM-undersökning. Fler vidtar själva åtgärder för att minska sin egen privata klimatpåverkan. Men det vi som enskilda kan göra räcker inte för att rädda vår planet.

I säkerhetsstrategin skriver regeringen också att ”ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt.”

Trots detta investeras det fem gånger så mycket i att hantera detta osannolika hot än i att lösa klimatkrisen som är både sannolik och akut.

I statsbudgeten för 2020 uppgår utgiftspost 20, den för ”allmän miljö- och naturvård” till drygt 12 miljarder kronor. Detta är den största klimatsatsningen någonsin och enligt vice statsminister Isabella Lövin ett välbehövligt tillskott till ett utgiftsområde som länge varit underfinansierat.

Satsningen innebär visserligen en ökning av anslagen, men den sker parallellt med en historisk satsning på försvaret. I utgiftspost 06, ”Samhällets försvar och krisberedskap” får det militära försvaret 59,8 miljarder.

Det faktum att säkerhetsbegreppet i den nationella säkerhetsstrategin breddas, och att det tydliggörs att klimatkrisen är ett säkerhetshot, är en viktig markering. Detsamma gäller den klimatpolitiska handlingsplan som presenterades av Isabella Lövin den 17 december 2019, där klimat ska integreras i alla relevanta politikområden.

Men de uttalade prioriteringarna återspeglas inte i fördelningen av pengar.

För att möjliggöra en hållbar utveckling som förebygger hot och sätter mänsklig säkerhet främst måste resurserna prioriteras och fördelas så effektivt som möjligt. Att nonchalera klimatet som säkerhetsfråga kan bli oerhört kostsamt, både ekonomiskt och humanitärt.

En regering som tar säkerhetsfrågorna på allvar måste prioritera klimat och miljö framför det militära.

Klimatförändringarna, och det hot de utgör mot vår säkerhet både nationellt och globalt, borde stå högst upp på agendan under Folk och försvars rikskonferens.

Agnes Hellström, ordförande Svenska Freds
Isadora Wronski, tf. Sverigechef Greenpeace