NÄRA EN TREDJEDEL AV VAPENEXPORTEN 2019 TILL ICKEDEMOKRATIER

Den 19 mars lämnade myndigheten ISP över sitt statistiska underlag för 2019 till regeringen. Statistiken visar att den svenska vapenexporten ökade med 40 procent förra året och att svenska företag exporterade krigsmateriel till ett värde av 16,3 miljarder kronor. Här analyserar Svenska Freds underlaget:

Nära en tredjedel, 29 procent, av den totala exporten av krigsmateriel 2019 gick till länder som klassas som ofria eller delvis ofria enligt Freedom House rankning av politiska och medborgerliga rättigheter runt om i världen, det vi vanligtvis kallar icke-demokratier. Bland dessa finns Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Turkiet, Thailand, Bahrain, Kuwait, Filippinerna, Pakistan och Ungern. 9,5 procent av exporten gick till länder som klassas som ofria, det som brukar kallas auktoritära regimer eller diktaturer.

Det nya regelverket: har det fått effekt? Går det att utvärdera?

2019 års statistik rör det första hela året med det nya regelverk för vapenexport som trädde i kraft i april 2018, med både ett nytt demokratikriterium och ett skärpt kriterium för mänskliga rättigheter. Huruvida regelverket fått effekt är därför en av de mest aktuella frågorna. Underlaget innehåller mer information än tidigare år, något som ökar möjligheterna till utvärdering. Det är positivt och något vi arbetat mot länge.

Med nära en tredjedel av exporten till odemokratiska stater är det uppenbart att det nya regelverket på intet sätt satt stopp för svensk vapenexport till diktaturer och andra länder med omfattande brister i sin demokrati. Såsom regelverket utformades var det dock tydligt att det inte heller var syftet. Det finns framför allt två stora luckor i regelverket som gör att vapenexporten till dessa länder fortsätter:

1. Det gäller inte följdleveranser

Det nya regelverket gäller bara tillstånd för nya affärer som ingåtts efter 15 april 2018. Alla affärer som anses ha en koppling till affärer som beviljades innan demokratikriteriet trädde i kraft kan klassas som så kallad följdleverans och därmed undkomma den nya prövningen. Följdleveranser kan handla om reservdelar, ammunition eller helt nya system av samma typ som tidigare levererats. De har ingen tidsgräns utan kan pågå mycket länge. Som ISP själva skriver finns det “exempel på följdleveranser som sker till system som ursprungligen levererades från Sverige för 30–40 år sedan” (ISP:s underlag till regeringen Dnr: 2020-1.1-0003, s. 44). Följdleveranser har länge varit ett av de största kryphålen i den svenska vapenexportregleringen och vapenexportpolitiken och gör att vapenexport som står i tydlig strid med svensk utrikespolitik fortsätter att tillåtas.

Det låter kanske som att exporten stoppats när inga helt nya affärer längre godkänns men exporten kan ändå fortsätta under lång tid om den klassas som följdleverans. Vi ser det tydligt i statistiken för 2019. Vapenexporten till bland annat Saudiarabien fortsätter och Pakistan och Förenade arabemiraten finns bland de fem största mottagarländerna. Alla ställningstaganden som inte innefattar följdleveranser riskerar att bli tandlösa och det visar sig också nu när demokratikriteriet ska utvärderas. Andelen vapenexport till icke-demokratier ökade under det första hela året med demokratikriterium. Från 10 och 7 procent åren 2016 och 2017 till 24 och 29 procent åren 2018 och 2019 enligt Svenska Freds statistik. En stor del av detta är följdleveranser, men inte allt.

2. Det är inget stopp, bara ett ”hinder”. 

Brister i den demokratiska statusen ska påverka bedömningen och utgöra hinder för export, men om det anses finnas “avsevärda nationella försvars- eller säkerhetspolitiska intressen” kan export ändå beviljas. Riskerna att bidra till att understödja, upprätthålla och legitimera en odemokratisk regim kan alltså sättas åt sidan om andra intressen anses väga tyngre i bedömningen.  I statistiken ser vi också exempel på tillstånd för helt nya affärer till icke-demokratier även efter det nya regelverket trädde i kraft, till exempel till Indonesien, Qatar, Singapore och Thailand. Bristerna i öppenhet är dock nära totala när det kommer till hur dessa avvägningar görs, vilket gör möjligheterna till granskning minimala. Det finns ingen öppenhet kring hur avvägningen görs och vilka intressen det handlar om i enskilda fall.

Förenade arabemiraten

Förenade arabemiraten sticker ut, både genom att landet är den tredje största kunden av svensk krigsmateriel, och för att det är ett oerhört problematiskt mottagarland. Förenade arabemiraten deltar i den saudiledda koalition som genom sin blockad och sina bombningar gjort Jemen till världens värsta humanitära kris. ISP har också under året godkänt att ett samarbetsavtal ingås mellan ett svenskt vapenföretag och en aktör i landet som rör krigsmateriel. Detta handlar troligen om Saab, som 2017 öppnade en produktionsanläggning i landet. Det är också början på en leverans av Saabs radar- och stridsledningssystem Globaleye som står för den stora exporten till den krigande diktaturen Förenade arabemiraten. Om inte regeringen tar tydlig ställning för ett totalstopp till Förenade arabemiraten kommer en omfattande export med stor säkerhet att fortsätta de kommande åren och sannolikt under lång tid framöver. Stoppet av all vapenexport till Turkiet i oktober 2019 visade tydligt att det är möjligt att helt stoppa exporten även till de stridande parterna i Jemen, om den politiska viljan finns. 

Den saudiledda koalitionen

Bland mottagarna av exporten 2019 finns fem av de stridande parterna i kriget i Jemen: Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Jordanien, Kuwait och Bahrain. Jemenkriget går 25 mars 2020 in på sitt sjätte år och beskrivs som en av världens värsta humanitära kriser. 2015-2019 har svensk krigsmateriel till ett värde av 2,2 miljarder kronor tillåtits exporteras till de stridande parterna i Jemen, 1,5 miljard under 2019.

ISP uppger att inga nya affärer till Saudiarabien och Förenade arabemiraten har beviljats sedan 2013 och 2017, trots det fortsätter exporten. Punkt 70 i regeringsöverenskommelsen mellan S, MP, C och L i januari 2019 slog fast att “de fyra partiernas principiella inställning är att inte godkänna vapenexport till ickedemokratier som deltar militärt i Jemenkonflikten så länge konflikten pågår”. Det råder dock oenigheter om detta ska gälla all export eller om så kallade följdleveranser ska vara undantagna. 

Att Sverige fortsätter att förse odemokratiska och krigande stater med krigsmateriel är oetiskt och upprörande. För att ställningstaganden mot export av krigsmateriel till icke-demokratier och stridande parter i Jemen ska få verklig effekt behöver de inkludera alla affärer och leveranser. Det är fullt möjligt att avbryta vapenexporten om den politiska viljan finns.

Den svenska vapenexporten under 2019 uppgick till 16,3 miljarder kronor, en ökning med 40 procent jämfört med året innan. De största mottagarländerna 2019 var Brasilien, USA, Förenade arabemiraten, Pakistan och Indien. 2019 var vapenexporten mer än fem gånger så stor som i början av 2000-talet enligt Svenska Freds sammanställning.

Läs mer

Intervju med Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds, i Aftonbladet den 20 mars: Fortsatt svensk vapenexport till diktaturer

För mer information kontakta:

Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds, 0707-63 48 51
linda.akerstrom@svenskafreds.se