DEBATT: FÖRSVARSMAKTEN MÅSTE VISA KORTEN I KLIMATARBETET

Debattartikeln går också att läsa på Altinget där den publicerades den 5 november 2020. Läs artikeln här.

Klimatet är en säkerhetsfråga. Försvarsutskottet måste grundligt syna Försvarsmaktens argument för att undanhålla information om myndighetens klimatpåverkan. Det skriver Agnes Hellström, Svenska freds och Isadora Wronski, Greenpeace.

I dag den 5 november ska Försvarsmakten redogöra för sitt miljö- och klimatarbete inför riksdagens försvarsutskott. Detta kommer efter höstens debatt om Försvarsmaktens klimatpåverkan och om svårigheterna att få tillgång till information om myndighetens utsläpp av växthusgaser. Frågan om militärens särställning ställs på sin spets när klimatsäkerhet står mot militära argument för sekretess.

Transparensen brister

Diskussionen på försvarsutskottets möte i dag kommer troligtvis att handla om just var gränserna för militärens särställning ska gå. Försvarsmakten kommer troligtvis att framföra att det finns behov av sekretess som står i vägen för en öppen redovisning av koldioxidutsläppen från olika typer av transporter och ambitiösa klimatmål i linje med Sveriges åtaganden under Parisavtalet.

Det kommer, som så ofta förr, föras fram att Försvarsmakten anser sig ha ett ambitiöst klimat- och miljöarbete med nästan 70 personer anställda för att arbeta med just detta. Dock är det, trots dessa satsningar, tydligt att resultaten och transparensen brister.

Oerhört undermåligt mål

Svenska freds släppte i slutet av september rapporten “Frikortet – en granskning av försvarets klimatarbete” som visar på stora brister vad gäller både resultaten av och insynen i Försvarsmaktens klimatarbete. Myndigheten, som är den näst största i Sverige, har till exempel inget eget mål om att minska sina utsläpp av växthusgaser och det går inte heller att få reda på hur stora dessa utsläpp är i dag.

Det klimatmål som Försvarsmakten själva satt upp är oerhört undermåligt: Att minska myndighetens energiförbrukning per kvadratmeter i de egna fastigheterna med 20 procent fram till 2020. Trots den låga ambitionen är målet i dag långt ifrån att nås och energiförbrukningen är, enligt myndighetens miljöredovisningar, högre än när målet sattes 2011.

Det är dock svårt att veta säkert eftersom myndigheten blivit allt mindre transparent och de senaste åren tagit bort en stor mängd data som tidigare fanns i deras redovisningar, bland annat den som visar hur det går med det egna och enda klimatmålet.

Ledamöterna måste syna

Försvarsutskottets ledamöter bör på sitt möte fråga Försvarsmakten hur det går med målet och kräva att myndigheten lägger korten på borden. De bör ifrågasätta varför Försvarsmakten inte har något övergripande mål om minskade utsläpp av växthusgaser, ett mål som endast är relevant och effektivt om det är mätbart och följs upp.

Ledamöterna behöver grundligt syna Försvarsmaktens argument för att undanhålla information om myndighetens klimatpåverkan. Det är inte acceptabelt med hänvisningar till den militära sekretessen utan en prövning om det verkligen är nödvändigt och vägts mot vinsterna av ett transparent och effektivt klimatarbete. Klimatet är också en säkerhetsfråga.

Ta bort undantaget

En starkt bidragande orsak till att det är så svårt att få tillgång till information om Försvarsmaktens klimatpåverkan är att myndigheten är undantagen den miljöledningsförordning som syftar till att styra svenska myndigheters klimatarbete. En översyn av förordningen har pågått under våren och den 30 oktober överlämnade Naturvårdsverket sina slutsatser till miljödepartementet.

Naturvårdsverket föreslår att nuvarande undantag för Försvarsmakten tas bort och att myndigheten i framtiden ska omfattas av miljöledningsförordningen. “Att vissa större myndigheter fortfarande inte omfattas av förordningen skapar otydlighet bland annat avseende varför det ställs olika krav på statliga myndigheter. Försvarsmakten har i dag ett uppdrag i sin instruktion att bidra till de nationella miljömålen som en av de 26 miljömålsmyndigheterna, där övriga myndigheter redan omfattas av miljöledningsförordningen”, skriver Naturvårdsverket i sin översyn.

Ypperlig möjlighet

Försvarsmakten ska värna rikets säkerhet och enligt försvarsberedningen är klimatförändringarna ett “allvarligt och växande hot mot den globala säkerheten”. Det är hög tid att vi börjar behandla dem som sådant – och försvarsutskottet har en ypperlig möjlighet att göra det på dagens möte.

Agnes Hellström, ordförande Svenska Freds
Isadora Wronski, Sverigechef Greenpeace