PAX NR 4 2020: NU VILL STATEN DRA IN FÖRSVARSMAKTENS FRIKORT

För att ta reda på hur det ser ut med Försvarsmaktens klimatpåverkan tog Svenska Freds tidigare i år fram en rapport, ”Frikortet – en granskning av försvarets klimatarbete”. Rapporten kom till efter att ett antal medlemmar, journalister och andra intresserade hört av sig med frågor kring den svenska militärens påverkan på klimatet, en fråga som gått under radarn under en längre tid.

På ett globalt plan har den militära sektorn traditionellt sett ställts utanför miljöförhandlingar och miljökrav, men forskning från 2019 visar att det vore ett stort misstag att fortsätta bortse från den i arbetet för klimatsäkerhet. Forskare på Durham och Lancaster University har till exempel visat att den amerikanska militären är en av historiens värsta förorenare och att den förbrukar mer flytande bränsle och släpper ut mer koldioxid än de flesta av världens länder. Allt pekar på att militär verksamhet globalt står för betydande utsläpp av växthusgaser.

Hur ser det då ut med det svenska militära försvaret? Det var frågan som stod i fokus när arbetet med att ta fram rapporten ”Frikortet” drog igång. Här skriver Staffan Landin, en av rapportförfattarna, om arbetet med rapporten, vad den kommer fram till – och vad som händer nu.

Om 25 år ska Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vara noll. Men redan 2030 ska utsläppen från inrikes transporter ha minskat med 70 procent jämfört med 2010. Staten kontrollerar att alla myndigheter gör sitt bästa för att nå målen. Men inte Försvarsmakten.

Försvarsmakten har istället fått förtroendet att utan statens inblandning sätta upp egna miljömål, formulera åtgärdsplaner, mäta och redovisa framstegen. En färsk rapport från Svenska Freds visar att detta aldrig varit i närheten av att fungera.

När andra myndigheter rapporterar en lång rad klimatdata till Naturvårdsverket, har Försvarsmakten, tvärtemot sitt uppdrag, för varje år försämrat redovisningen i sin egen miljöredovisning, för att i år helt slutat att berätta hur det går i arbetet mot miljömålen. Samtidigt vägrar de lämna ut grundläggande uppgifter från tidigare års offentliga miljöredovisningar med hänvisning till sekretess. Men nu kan staten ha fått nog.

I början av året fick jag och min kollega Mikael Botnen Diamant ett uppdrag av Svenska Freds att granska försvarets klimatpåverkan. Anledningen var att ingen riktigt verkade veta hur stora klimatutsläpp Sveriges försvar genererar, om de minskat eller ökat eller ens om det görs någon regelbunden bedömning om utvecklingen går åt rätt håll.
Inte ens Sveriges högsta beslutande organ har kunnat utröna storleken på försvarets utsläpp. Riksdagens utredningstjänst konstaterade 2015 att ”Information saknas om Försvarsmaktens totala utsläpp (…) Därför är det inte möjligt för utredningstjänsten att bedöma om dessa ökat eller minskat över tid.”

Vi ville veta varför. Om det fanns någon rimlig förklaring till att just försvarets utsläpp inte redovisas (det fanns det inte), om det kanske fanns några säkerhetspolitiska argument för Försvarsmaktens frikort från klimatarbetet (inte det heller) och om det möjligen pågick ett klimatarbete som Försvarsmakten bara inte kunde avslöja (det gjorde det inte).

Redan från början märkte vi att ingen kunde svara på övergripande frågor om hur försvaret mäter och redovisar sina utsläpp eller insatser för att de nå de 16 svenska miljömålen. Detta eftersom Försvarsmakten inte lyder under samma statliga styrmedel som andra myndigheter i miljöfrågor. Statens miljöledningssystem ser till att alla myndigheter drar åt samma håll och gör vad de kan för att nå miljömålen. Myndigheterna måste upprätta miljömål och redovisa framstegen, tillsammans med en rad andra nyckeltal. Naturvårdsverket sammanställer resultaten till en officiell årsrapport över Sveriges miljömål. I den rapporten saknas Sveriges näst största myndighet, Försvarsmakten.

En förutsättning för att försvaret ska slippa den statliga miljöledningen är att de har ett eget miljöledningssystem, egna miljömål och en ordentlig miljöredovisning. Det har Försvarsmakten haft under lång tid. Sedan 2011 har de publicerat en årlig miljöredovisning som berättar om utvecklingen mot miljömålen. Eller i alla fall, som brukade berätta om utvecklingen.

Vår granskning av försvarets miljöredovisningar fann så stora brister att det är tveksamt om försvarets klimatmål gjort någon som helst nytta. Det är svårt att veta exakt eftersom det inte riktigt går att utläsa hur utvecklingen mot målet sett ut. Men utifrån den data som faktiskt presenteras, ser det ut som utvecklingen gått i helt fel riktning.

För det första är försvarets enda klimatmål extremt oambitiöst. Det finns inget mål om att minska utsläppen från exempelvis det militära flyget eller den övriga övningsverksamheten. Det finns faktiskt inte ett mål om att minska utsläppen av växthusgaser överhuvudtaget.

Försvarets enda klimatmål är att minska energianvändningen per m2, vid uppvärmning av försvarets lokaler, med 20 procent jämfört med 2010. Samtidigt visar miljöredovisningen att uppvärmningen redan, som regel, sker med förnyelsebar energi, så frågan är hur stor nytta en sådan minskning skulle göra. Målet tar inte heller hänsyn till om försvaret växer, eftersom måttet mäter effektivitet per m2 och inte total användning.

Men hur går det då för det enda, men bristfälliga klimatmålet? Ja, trots att flera årsredovisningar berättar om stora satsningar på energisystem och utbildningar, så är användningen idag större än någonsin. Istället för att minska med 20 procent, verkar energiåtgången ha ökat med 13 procent. Att utvecklingen mot klimatmålet gått åt fel håll var dock ingenting som försvaret upptäckte förrän 2017, efter sju av de tio åren som målet omfattade. Den redovisade statistiken fram tills dess var så bristfällig att man trodde sig nått halvvägs redan 2014, för att senare upptäcka att utvecklingen gått i fel riktning.

Efter redovisningen 2018 som visade den högsta energianvändningen hittills, slutade myndigheten helt sonika redovisa några resultat överhuvudtaget. Vi begärde då ut de uppgifter som publicerats tidigare år, men fick svaret att de plötsligt belagts med sekretess.

Då Försvarsmakten tydligt visat att de inte klarar att sköta sin egen miljöledning, bidra till miljömålen eller redovisa relevanta uppgifter, blev en av våra huvudrekommendationer att inkludera Försvarsmakten i statens miljöledning.

Vad vi då inte visste var att regeringen samtidigt begärt av Naturvårdsverket att göra en översyn över miljöledningssystemet. Den 30 oktober, två månader efter rapporten publicerades, föreslog Naturvårdsverket att också Försvarsmakten ska ingå och omfattas av samma krav som alla andra myndigheter. Förslaget ska nu ut på remiss och beslut fattas våren 2021.

Staffan Landin, skribent

Fakta/ Om rapporten

Rapporten ”Frikortet – en granskning av försvarets klimatarbete” släpptes den 9 september och går att läsa i sin helhet på svenskafreds.se/frikortet. Efter att under en längre tid fått frågor från ett antal medlemmar, journalister och andra intresserade gav Svenska Freds i uppdrag åt två konsulter, Staffan Landin och Mikael Botnen Diamant, att ta fram en rapport som granskar Försvarsmaktens klimatpåverkan. Rapporten kommer bland annat fram till att:

• Enbart försvarets utsläpp för inrikes transporter motsvarar en tredjedel av det svenska inrikesflyget, enligt SCB. Detta i en tid med jämförelsevis låg militär aktivitet. Hur utvecklingen kommer att se ut när försvaret de närmaste åren får en historisk budgethöjning återstår att se.
• Försvarsmaktens miljö- och klimatarbete inte granskas av Naturvårdsverket som andra myndigheter. Exempelvis behöver försvaret inte rapportera in data till Naturvårdsverket vilket gör att uppgifter om myndigheten som regel saknas i officiella sammanställningar om Sveriges klimatpåverkan.
• Försvarsmakten har ett eget, internt, miljömålssystem med stora brister. Bland annat saknas det ett uttalat mål om att minska utsläpp av växthusgaser och det finns ingen data om myndighetens totala utsläpp eller samlade klimatpåverkan.

Fakta/ Det händer nu

Ett av de krav vi ställde i rapporten var att regeringen ska inkludera myndigheten i statens miljöledningssystem så att försvaret måste redovisa sitt klimat- och miljöarbete på samma sätt som andra myndigheter. Den 30 oktober lämnade Naturvårdsverket in en översyn till regeringen och föreslår där samma sak som rapporten – att försvaret ska inkluderas i statens miljöledningssystem.

Försvarsmakten har också efter begäran besökt försvarsutskottet för en redovisning av det egna miljö- och klimatarbetet. Nu är det upp till regeringen att ta itu med frågan och se till att försvarets klimatpåverkan inte fortsätter gå under radarn.