Ska Sverige delta i internationella militära insatser?

Att hjälpa eller stjälpa?

Att gå in med militära styrkor i ett konfliktområde för att framtvinga fred är ett svårt, komplicerat och kostsamt projekt.

 

Inom FN:s folkrättsliga princip ”Skyldigheten att skydda” vill Svenska Freds särskilt lyfta fram skyldigheten att förebygga väpnade konflikter. I de fall det internationella samfundet behöver ingripa militärt för att stoppa ett folkmord eller etnisk rensning, krigsbrott eller brott mot mänskligheten måste detta ske under ledning av och med ett FN-mandat utifrån lärdomar från tidigare erfarenheter.

 

Regeringens utredning efter insatsen i Afghanistan 2002-2014 konstaterade att måluppfyllelsen för insatsen var mycket otillräcklig. Målen om stabilitet och säkerhet uppnåddes inte.

 

Militära insatser med inslag av humanitärt bistånd bidrar till att sudda ut gränserna mellan militära styrkor och civila hjälporganisationer och skapar en hotbild mot civila insatser på plats. Slutsatserna från insatsen i Afghanistan måste få konsekvenser för fortsatta internationella militära insatser. Svenska Freds delar den analys som Svenska Afganistankommittén gjorde efter insatsen föreslår tre förbättringsområden:

 

  • att militära åtaganden regelbundet utvärderas och återrapporteras på utifrån tydligt uppsatta målsättningar
  • sammanblandning mellan civila och militära insatser undviks, samt
  • militära målsättningar inte tillåts bli överordnade utvecklingspolitiska mål, prioriteringar och strategier

 

Alla partier utom Feministiskt initiativ vill se ett ökat fokus på totalförsvaret framför internationella insatser. De har dock olika syn på vilken organisation som bör samordna internationella insatser. Till exempel vill Moderaterna i första hand bidra till Nato-ledda insatser medan Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ bara vill delta i insatser samordnade av FN.

Reflektion
Vad kan militär närvaro åstadkomma?

Svenska Freds och Svenska Afghanistankommittén var några av de aktörer som krävde en oberoende utredning av den svenska insatserna i Afghanistan 2002-2014, något som senare genomfördes. Regeringens utredning konstaterade att måluppfyllelsen för insatsen var mycket otillräcklig. Målen om stabilitet och säkerhet uppnåddes inte.

Valgranskningen

Vad säger partierna?

Socialdemokraterna

JA

insatser kan samordnas av Nato, EU eller FN

Vänsterpartiet

JA

insatser ska samordnas av FN

Miljöpartiet

JA

FN insatser bör prioriteras

Sverigedemokraterna

NJA

restriktivt deltagande, samordnat av FN

Liberalerna

JA

insatser kan samordnas av Nato, EU eller FN

Centerpartiet

JA

insatser kan samordnas av Nato, EU eller FN

Kristdemokraterna

JA

insatser kan samordnas av Nato, EU eller FN

Moderaterna

JA

insatser ska i första hand samordnas av Nato

Feministiskt initiativ

NJA

främst förebyggande och humanitära alltid samordnade av FN

Fakta

På vilket sätt deltar Sverige i internationella militära insatser?

Sverige bidrog under 2016 med personal till 40 civila och militära krishanterings- och fredsfrämjande insatser under ledning av EU, FN, OSSE och Nato. Totalt var 540 svenskar utsända, 221  i civila- och 332 i militära insatser. Insatsen i Mali är den med störst andel svensk personal på plats och den genomförs under FN-flagg. Internationella militära insatser finansieras dels av försvarsdepartementet och dels av utrikesdepartementet. 2017 utnyttjade försvarsmakten 1 miljard ur Försvarsbudgeten och 56 miljoner ur Internationell Samverkan-budgeten för de internationella insatserna.