EFFEKTRAPPORT 2018

Vad vill er organisation uppnå?

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som bildades 1883. Vår vision är en fredligare värld.
För att uppnå vår vision verkar vi som fredspolitisk organisation för global nedrustning, fredlig konflikthantering samt spridning av demokrati och mänskliga rättigheter. Genom att granska och påverka beslutsfattare, samt stödja fredskrafter i internationella samarbeten och lokala fredsorganisationer i konfliktområden, vill vi skapa engagemang, förutsättningar och visioner i det gemensamma arbetet för en fredligare värld. Svenska Freds verkar för en radikal svensk och global nedrustning, bland annat med sikte på att den svenska och internationella vapenhandeln avvecklas och att svensk vapenförsäljning till krigförande stater, krigsområden, till stater som grovt kränker mänskliga rättigheter och diktaturer upphör. Vi verkar för ett internationellt förbud mot
kärnvapen och bevakar att förbudet mot klustervapen implementeras och efterlevs i praktiken. Vi arbetar för att försvarspolitiken ska utgå från ett vidgat säkerhetsbegrepp med fokus på mänsklig säkerhet.

Svenska Freds vill också bidra till att fredliga metoder sätts i centrum för hantering och lösning av konflikter. Vi vill påverka politiken så att civila insatser prioriteras i krishantering, samt för att mer resurser ska avsättas till förebyggande insatser för att förhindra väpnade konflikter. Vi vill visa på preventiva alternativ till militära insatser, lyfta fram positiva exempel på fredlig konflikthantering, samt stötta folkligt deltagande i fredsprocessen.

I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation?
Svenska Freds medlemmar och gåvogivare är en viktig bas för verksamheten. Vi har idag närmare 7 000 medlemmar. Kongressen är föreningens högsta beslutande organ och hålls en gång vartannat år. Medlemmarna fattar då beslut om inkomna förslag och väljer en centralstyrelse som är ansvarig för verksamheten mellan kongresserna. Idéprogrammet är föreningens grund och alla som håller med om innehållet kan bli medlemmar. Kongressen beslutar också om ett handlingsprogram som styr vad föreningen ska fokusera på de
kommande fyra åren. Handlingsprogrammet ligger sedan till grund för Svenska Freds verksamhetsplan.

Svenska Freds samarbetar med andra fredsorganisationer och nätverk, både i Sverige och internationellt, för att på ett strategiskt och effektivt sätt bilda opinion, påverka debatten och utbyta erfarenheter. På global nivå implementeras stora delar av ändamålsarbetet av andra organisationer än oss själva, medan det på nationell nivå ofta är vi som leder arbetet,
framför allt inom vapenhandelsfrågor.

I Sverige samarbetar vi regelbundet med bland andra Kristna Fredsrörelsen, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Amnesty, Diakonia, Kvinna till Kvinna, Svenska FN-förbundet, Röda Korset och Svenska Kyrkan. Svenska Freds är också medlemmar av Forum Syd och CONCORD Sverige.
När vi verkar inom globala nedrustningsfrågor är det ofta i internationella nätverk för att åstadkomma störst effekt. Vi ingår i flera internationella nätverk för vapenfrågor. Några exempel är International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (Ican) som 2017 tilldelades Nobels fredspris, War Resisters International, International Network Against Explosive Weapons och Cluster Munition Coalition. Vi har omfattande internationella samarbeten kring vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT) genom nätverket Control Arms, samt europeisk vapenhandel inom European Network Against Arms Trade (ENAAT). 2015 anställde ENAAT-nätverket en ansvarig för vapenhandelsfrågor i Bryssel som under 2017 har fortsatt sitt arbete. Svenska Freds sitter med i styrgruppen för projektet och projektledaren tillsammans med brittiska CAAT, nederländska Stop Wapenhandel och spanska Centre Delàs.

För att åstadkomma effekter inom fredsbyggande, arbetar vi med partnerorganisationer i konflikt- och krigsområden. Här utförs stora delar av ändamålsarbetet av de lokala partnerorganisationerna, där vi kan stödja, kapacitetsutveckla och visa solidaritet med utsatta människor. Även i dessa frågor är vi en del av större internationella nätverk, som exempelvis International Peace Bureau (IPB), Crisis Action och Global Partnership for the
Prevention of Armed Conflict (GPACC).

Vilka strategier har ni för att uppnå era mål?

En central utgångspunkt för Svenska Freds är människors rätt och möjlighet att ställa krav på lokala, nationella och internationella makthavare för att få till stånd en förändrad politik, normer och attityder som bidrar till hållbar fred och nedrustning. Svenska Freds har många verktyg, metoder och arbetssätt. Vi påverkar beslutsfattare, inflytelserika aktörer och företag genom att granska dem och genom att möta dem i samtal och debatter. Vi sätter press på dem genom att bilda opinion och debattera i media. Vi förser beslutsfattare, journalister, forskare och studenter med underlag och argument inom våra
frågor och samarbetar med dem som delar våra värderingar och åsikter.
Vi bildar opinion genom kunskapsspridning. Vi debatterar och kommunicerar genom traditionella medier, vår webbplats och sociala medier. Vi ordnar kampanjer, seminarier och manifestationer. Vi publicerar rapporter, böcker och medlemstidningen Pax. Vi utbildar våra medlemmar, studenter, andra organisationer och politiker. Genom folkbildning stärker vi vår trovärdighet och ökar förutsättningarna för en hållbar fred.

Stödet och engagemanget från våra medlemmar är en viktig del av Svenska Freds arbete med att opinionsbilda och påverka politiska beslut. Våra medlemmar har möjlighet att engagera sig fredspolitiskt genom våra lokalföreningar och intressegrupper. Demokrati förutsätter folkligt deltagande och folklig förankring. Demokratiskt organiserade föreningar fungerar också som skolor i demokrati för sina medlemmar. Genom att ge människor möjlighet att organisera och engagera sig för att påverka politiska processer bidrar Svenska Freds till att stärka demokratin. Det är även en av anledningarna
till att vi arbetar för att stärka civilsamhället och organisationer i våra internationella samarbeten. Vi samarbetar med internationella nätverk och organisationer för att driva fram internationella avtal och överenskommelser, såsom ett globalt vapenhandelsavtal och förbud mot kärnvapen.

Vilken kapacitet och vilket kunnande har ni för att uppnå ert mål?
Svenska Freds är en väletablerad organisation i det svenska civilsamhället och i den internationella krets av organisationer som arbetar med freds-, nedrustnings-, och exportkontrollfrågor. Vi har under många år haft en unik roll i samhällsdebatten genom att granska, belysa och debattera fred och säkerhet och den svenska och globala vapenexporten samt driva igenom förbud för särskilda vapentyper. Vi har en särställning som opinionsbildare på området och har i 136 år lyckats vara ständigt aktuella med stort medialt och politiskt genomslag i våra frågor. Svenska Freds erfarenhet och kunskap i sakfrågor
som vapenhandel och försvars- och säkerhetspolitik, tillsammans med utarbetade metoder för att nå ut, skapa engagemang och påverka politiskt har varit avgörande för vårt genomslag och våra framgångar. Vi bidrar till debatten genom att belysa att det krävs politiska och sociala lösningar och förändringsprocesser för att lösa väpnade konflikter och att det aldrig finns enkla militära lösningar. För att nå vår vision om hållbar fred i världen
krävs ökat stöd från fler människor, organisationer och institutioner runt om i samhället och i världen. Därför bedriver Svenska Freds ett aktivt och medvetet opinionsbildande påverkansarbete. Påverkansarbete är en självklar del av Svenska Freds identitet och metod, och bygger på många års upparbetad kunskap och erfarenhet. Vi har genom åren opinionsbildat genom studier, rapporter, böcker, egen statistik, digital informationsgrafik, filmer, teaterföreställningar och mycket mer. Vi har i svårtillgängliga frågor som den svenska vapenexporten, varit den organisation i Sverige som tagit fram och presenterat fakta på ett tillgängligt och begripligt sätt för allmänheten. Genom att Svenska Freds under många år varit en tongivande aktör i frågor om fred och säkerhet får vi årligen en stor mängd förfrågningar från journalister,
studenter, politiker, medlemmar och andra intresserade som vill ha en djupare kunskap om fredsfrågor.

Svenska Freds har med små resurser och stort engagemang varit en stark
opinionsbildande röst under många decennier. Dessa är några av de viktigaste politiska resultaten av vår verksamhet de senaste åren:

-under tio års tid drivit kampanj mot det militära samarbetsavtalet med Saudiarabien som
regeringen avslutade 2015.

-drivit kampanj för ett demokratikriterium och mot vapenexport till diktaturer och nådde en delseger 2011 när riksdagen beslutade att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater.
-startat den svenska kampanjen mot klustervapen. Efter hårt påverkansarbete ändrade svenska regeringen inställning och skrev 2008 under ett avtal som förbjuder klustervapen.
-avslöjat Bofors systematiska vapensmuggling i mitten av 1980-talet, vilket ledde till att antalet köpare reducerades med en tredjedel.

Svenska Freds har också varit en del av Nobels Fredspris vid fyra tillfällen i historien: 1908 när en av Svenska Freds grundare KP Arnoldson fick priset, 1910  när International Peace Bureau fick priset, en organisation som Svenska Freds var drivande vid bildandet av, 1997 när den internationella kampanjen mot personminor (ICBL) fick priset, där Svenska Freds var den organisation som initierade och ledde kampanjen i Sverige och 2017 när den internationella kampanjen för ett kärnvapenförbud, ICAN (International Campaign to
Abolish Nuclear Weapons), som Svenska Freds är del av, fick Nobels fredspris.

Svenska Freds har ett kansli med anställd personal som leds av generalsekreteraren och där ordföranden deltar i den dagliga verksamheten. Vi har stor kunskap och expertis inom våra sakfrågor och våra metoder inom såväl styrelse som anställd personal. Vi efterfrågas frekvent som föreläsare, paneldeltagare, sakkunniga och av media. Ledamöterna i Svenska Freds styrelse besitter kompetens inom olika expertisområden, såsom PR och kommunikation, organisationsutveckling, internationellt utvecklingssamarbete,
insamling, nedrustning, journalistik, etcetera.

Svenska Freds medlemmar och gåvogivare är en viktig bas för verksamheten. De utgör både en viktig finansiell resurs, men är även en resurs för samhällsengagemang och opinionsbildning. Svenska Freds hade under året åtta aktiva lokalföreningar i Göteborg, Lund/Malmö, Nässjö, Stockholm, Tyresö (TUFF), Ulricehamn, Växjö och Örebro. Det lokala engagemanget är viktigt för att stärka vår legitimitet, sprida kunskap om våra frågor, påverka, förändra och utveckla verksamheten. Det tillför även kunskap, idéer och erfarenhet till riksorganisationen. Utöver medlemsavgifterna och våra gåvogivare, får Svenska Freds finansiering i form av bidrag från Folke Bernadotteakademin (Fredsmiljonen) och Sida. Vi får i viss utsträckning gåvor från företag, en del uppdrag utförs åt oss pro-bono eller i form av rabatter för olika kampanjer.

Hur vet ni om er organisation gör framsteg?

Vi arbetar kontinuerligt med att vidareutveckla och förbättra planeringen, uppföljningen och utvärderingen av vår verksamhet. Svenska Freds har en av styrelsen beslutad verksamhetsplaneringsprocess som inkluderar att verksamheten fyra gånger per år följs upp genom tertialrapporter till styrelsen kring hur målen uppfylls. Tertialrapporterna är ett verktyg för för systematisk och gemensam uppföljning och lärande. Vid upprättandet av årsredovisningen görs uppföljning och utvärdering av verksamheten som helhet. Förutom
uppföljning av verksamheten genom rapport och analys till Svenska Freds styrelse finns strukturer för regelbunden avstämning, utvärdering och analys vad det gäller strategi i påverkansarbetet, mediagenomslag, ekonomi och medlemsvärvning, statistik för att mäta spridningseffekter av vår kommunikation etc. Nyckeltal och indikatorer för våra resultat
inkluderar pressklipp, vilket genomslag vi får i media för våra budskap, hur stor spridning de får i sociala medier, i vilken omfattning vi lyckas engagera allmänheten i våra kampanjaktiviteter och vilket gehör vi får politiskt för de frågor vi driver.

Politisk påverkan är en långsiktig process som kräver tid och envist och målmedvetet arbete. Arbetet pågår ofta under en längre tid och resultaten av insatserna kan ibland bli uppenbara först en tid efter att arbetet avslutats. Utmaningarna med att utvärdera effekterna av detta arbete är väl dokumenterade. Men görs det väl, ger det möjligt för oss att strategiskt samla in och använda information; att kontinuerligt lära oss om förändrade förutsättningar i vår omvärld, att definiera vårt bidrag till förändring och förstå om tillvägagångssätten är de rätta eller behöver förändras. Eftersom det är svårt att bevisa att en politisk förändring uppstått helt och hållet som ett resultat av en specifik organisations arbete, försöker vi ofta se till i vilken utsträckning vi bidragit till en specifik förändring. Vissa aspekter är lättare att mäta än andra och vissa aspekter behöver ett längre tidsperspektiv. Exempelvis har begreppet ”hållbar fred” länge funnits med i Svenska Freds idéprogram som något Svenska Freds vill introducera i diskursen om fred och säkerhet. Nu används det i många politiska sammanhang bland annat i den senaste regeringsförklaringen. Det finns nu också ett demokratikriterium i svensk vapenexportlagstiftning något som till stor del är ett resultat av Svenska Freds arbete med denna fråga sedan 1990-talet.

Politiska processer påverkas av många olika faktorer, varav många är sådana som vi som civilsamhällesorganisation inte har möjlighet att påverka. Påverkansstrategier och de förväntade resultaten är sällan statiska utan måste anpassas och förändras över tid. Ibland snabbare, ibland långsammare. De kan förändras snabbt beroende på förändringar och öppningar politiskt och i samhällsdebatten. Påverkansarbetet och det opinionsbildande arbetet med att skapa dialog och debatt följs upp genom att vi loggar och analyserar vilka
kontakter vi haft med relevanta beslutsfattare, journalister och andra opinionsbildare men också hur tex många frågor vi besvarat från allmänheten i olika sakfrågor. Arbetet följs också upp genom att titta på politiska uttalanden, motioner i riksdagen och liknande. Påverkans- och kampanjarbete är komplext och involverar många olika aktörer. En del av arbetet för att skapa förändring handlar därför ofta om att mobilisera fler till att vilja och kunna bedriva arbete mot samma mål eller till att ingå i gemensamma koalitioner. En del av
vårt arbete fokuserar därför på att bygga/bidra till starka koalitioner av CSO:er i Sverige och Internationellt. Vi följer därför upp detta arbete genom att tex titta på vilken effekt vårt arbete med att stötta och samordna svenska organisationer inom SAV-nätverket får. Som t.ex vilka gemensamma utspel vi gjort, i vilken utsträckning vi bidragit till att andra organisationer tar ställning i frågan utifrån sitt perspektiv.

Vad har ni åstadkommit så här långt?

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens verksamhet under 2018 bedrevs i enlighet med föreningens stadgar, idé- och handlingsprogram i såväl det opinionsbildande påverkansarbetet som i stödet och utbytet med civilsamhällesorganisationer i konfliktdrabbade länder. Måluppfyllelsen i förhållande till verksamhetsplanen har varit god för samtliga verksamhetsområden.

De övergripande målen för nedrustningsområdet var under 2018 en svensk och europeisk lagstiftning och regelverk som omöjliggör export till länder där mänskliga rättigheter kränks, till ickedemokratier och utvecklingsländer samt till länder som är i, eller riskerar att hamna i väpnad konflikt. Vidare arbetar vi för ökad transparens och öppenhet i beslutsprocessen gällande svensk och europeisk vapenexport, samt för en kritisk opinion mot svensk vapenexport som får genomslag i svensk politik. Att riksdagen röstade igenom en ny vapenexportlagstiftning som innehåller ett demokratikriterium är ett resultat av
många års målmedvetet påverkansarbete där Svenska Freds genomfört aktioner, uppvaktat politiker, andra organisationer och sidoförbund, engagerat medlemmar och sålt in och kommenterat nyheter i media.
Under 2018 har vi kontinuerligt lyft det nya svenska regelverket i relation till vapenexport till Brasilien, Filippinerna, Thailand samt Saudiarabien och övriga krigförande parter i Jemen, inte minst Förenade Arabemiraten. Vi har särskilt prioriterat frågan om ett omedelbart stopp för all krigsmaterielexport från Sverige till de krigförande parterna i Jemen genom påverkansarbete, ett flertal mediala utspel och stöd till andra civilsamhällesorganisationer att ta ställning i frågan. Att bygga allianser i våra frågor med andra aktörer i Sverige och internationellt är ett viktigt mål i sig. När vi kan bidra till att både mindre och större organisationer än Svenska Freds tar ställning mot vapenexport till
de krigförande parterna i Jemen är det ett betydande resultat av vårt arbete. I mars 2018 deltog vi också under den 37:e sessionen av FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève på inbjudan av den jemenitiska civilsamhällesorganisation INSAN for Human Rights and Peace. Svenska Freds delta i ett sidoevent för att tala om svensk och europeisk vapenexport till de länder som ingår i den saudiledda koalitionen i Jemen.

Vi har bistått med information, kunskap och argument till organisationer utanför nätverket, politiker, sakkunniga, journalister, studenter m fl bland annat genom vår bok “Den svenska vapenexporten”. Boken har under året citerats som källa i riksmedia och
forskningsartiklar samt används av studenter, journalister, engagerad allmänhet och tjänstemän inom exportkontrollmyndigheter. Boken användes som källa för Sveriges Televisions Faktakollen där utrikesminister Margot Wallströms uttalanden om export till länder i väpnad konflikt granskades. Leopard förlag tog under året initiativ till en reviderad pocketutgåva och finns nu att köpa på bland annat Pocketshop, vilket har resulterat i en
ännu större spridningseffekt. Vi har genomfört bokföreläsningar och samtal i bland annat Stockholm, Falun, Göteborg, Umeå, Växjö och Ulricehamn. Vi har även bidragit till att lyfta vapenexportfrågan till nya målgrupper genom att vara rådgivare till tv-serien “Ingen utan skuld”, som hade premiär på Viaplay hösten 2018. Vårt mål att tydliggöra konflikten mellan vapenexporten och andra värden och åtaganden i svensk utrikespolitik så som PGU, Agenda 2030 och den feministiska utrikespolitiken och att vapenexport lyfts i fler processer och inom fler politikområden har uppnåtts bland annat genom att Svenska Freds har deltagit i arbetet inom CONCORD Sverige. Svenska Freds tog tillsammans med IKFF, SAK och FN-förbundet fram ett kapitel till
PGU-Barometern, en rapport som civilsamhället genom CONCORD Sverige ger ut vartannat år, för att utvärdera och belysa regeringens arbete med Politik för Global Utveckling (PGU) och Agenda 2030. I Barometern visade vi återigen att den svenska vapenexporten motverkar Politik för Global Utveckling, Sveriges nya regelverk för krigsmateriel garanterar inte att svensk vapenexport stoppas till icke-demokratier och andra länder som kränker mänskliga rättigheter. I Barometern lyfte vi också att Sverige ännu inte skrivit under FN:s
konvention om förbud mot kärnvapen, trots den svenska regeringens ambition att bedriva en aktiv nedrustningspolitik. Svenska Freds ordförande intervjuades i Ekot med anledning av rapporten.

Vi har fortsatt att uppmärksamma människor som på olika sätt berörts av vapenexport ochväpnade konflikter. Tre jemenitiska fredsaktivister, Radhya Al Mutawakel, Afrah Nasser och Abdulsalam Al Dahebi, svarade i Pax på frågan om hur de ser på svensk vapenexport till den saudiledda koalitionen och Ali Jameel från den jemenitiska organisationen Mwatana deltog tillsammans med bland andra Svenska Freds på det fjärde statspartsmötet för FN:s
Vapenhandelsfördrag, Arms Trade Treaty (ATT) i Japan i augusti 2018. Där vittnade han om vapnens konsekvenser i kriget i Jemen. Svenska Freds deltog som en del av den globala kampanjen Control Arms som samlar över 3oo civilsamhällesorganisationer från hela världen, bland dem Svenska Freds. Kampanjen har sedan början av 2000-talet drivit frågan om ett internationellt avtal som skulle reglera vapenhandeln. Civilsamhällets roll under
statspartsmötet i var att lyfta kontroversiella vapenexportaffärer till olika länders delegationer och genom inlägg under konferensen. Vi verkade också för att avtalets parter ska agera och att arbetsgrupperna nästa år ska jobba konkret med hur avtalet används. Svenska Freds framhöll att Sverige kan vara en tydlig röst för strikt tolkning av avtalet och att Sverige kan spela en viktig roll genom att kritisera de stater som uppenbart devalverar ATT:s värde genom export i strid med dess åtaganden. Trovärdigheten i detta ökar markant
om Sverige inte självt godkänner vapenexport till människorättskränkande regimer.

Den av regeringen tillsatta kärnvapenutredningen sköts på framtiden och därav var någon svensk anslutning till det internationella kärnvapenförbudet inte aktuell under 2018. Svenska Freds har under året deltagit i möte med UD:s enhet för nedrusting och icke-spridning, det svenska kärnvapennätverkets möten samt på ICAN:s kampanjdagar i Genève. Vi har också deltagit i mediedebatten i syfte att påverka Sverige att ratificera förbudet, bland annat i P3 Dystopia ”En knapptryckning bort”medverkade Svenska Freds
ordförande Agnes Hellström och lyfte kärnvapenhotet idag och de kopiösa summor som läggs på upprustning och den stora betydelsen av det internationella kärnvapenförbudet. Det prioriterade långsiktiga målet inom verksamhetsområdet fredsbyggande har varit en säkerhetspolitik med mänsklig säkerhet som utgångspunkt. Det är ett långsiktigt arbete med att förändra normer, attityder och den faktiska politiken. Resultaten på kort sikt har
handlat om att ta plats i debatten genom debattartiklar, kommunikation i våra egna kanaler, sociala medier och vår tidning Pax.

Under 2018 stärkte vi Svenska Freds röst i den Försvars- och säkerhetspolitiska debatten genom en satsning som möjliggjordes av projektmedel från Folke Bernadotteakademin. Genom kampanjen Säkert tog Svenska Freds
plats i debatten, knöt nya kontakter och lyckades bygga allianser med andra
opinionsbildare, experter och organisationer utanför fredsrörelsen som vi tidigare inte samverkat med. Tillsammans med Fryshuset, Sveriges Ungdomsorganisationer LSU, PUSH, Refugees Welcome, Make Equal, TNKVRT och institutet för framtidsstudier tog vi fram 8 filmer om alternativa perspektiv på säkerhet. Genom att sprida personliga filmer om begreppet säkerhet i samband med vår valkampanj kunde vi blanda klassiskt försvarspolitiska frågor med alternativa perspektiv och därmed bidra till en bredare och
mer demokratisk säkerhetspolitisk debatt. Filmerna har, tack vare samverkan med strategiskt utvalda organisationer, nått nya målgrupper och bidragit till att fler nåtts av den säkerhetspolitiska debatten. Som del av kampanjen gjorde vi ett magasin, ett specialnummer av Pax som skickades ut postalt till 2700 av Svenska Freds medlemmar, 20 debattörer, forskare, författare och kulturarbetare och 20 journalister. Det digitala magasinet skickades ut till 10 000 mottagare av Svenska Freds nyhetsbrev, samtliga politiker i försvarsutskottet samt 140 mediakontakter. Det mediala genomslag i frågan inkluderade intervjuer om det europeiska försvarssamarbetet PESCO, försvarsfonden EDF och om autonoma vapen. Vi krävde också i
en debattartikel på Altinget.se att regeringen agerar i tid och deltar i arbetet för ett internationellt förbud mot autonoma vapen. Svenska Freds är medlem i den globala kampanjen Campaign to Stop Killer Robots med detta som mål.

Svenska Freds deltog i början av året på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen.
Civilsamhället utestängs och förminskas allt mer i den säkerhetspolitiska debatten. Vi deltar på rikskonferensen för att få in perspektiv som annars uteblir, bredda debatten, påverka och rapportera från detta slutna rum.
Vi har gjort en satsning på att kommunicera kring den återupptagna värnplikten genom att sprida information på hemsidan och i sociala medier. Vi fick under året allt fler frågor från framför allt föräldrar till de som kallas till mönstring. Vi arrangerade seminariet ”Återinförd värnplikt- konsekvenser för dig som ung” i samarbete med Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet- IKFF på MR-dagarna i november. Påverkansarbetet relaterat till internationella projekt har under 2018 handlat om att följa upp och driva vidare de frågor vi lyft relaterat till folkrättsbrotten i Myanmar. Vi skrev bland annat ett öppet brev till utrikesminister Margot Wallström med anledning av att Sverige i juli 2018 tog över ordförandeskapet i FN:s säkerhetsråd. Tillsammans med Amnesty, Olof Palmes Internationella Center, Civil Rights Defenders och Svenska
Burmakommittén m fl uppmanade vi Sveriges regering att arbeta för ansvarsutkrävande för folkrättsbrotten i Myanmar. Vi har gemensamt drivit att Sverige måste arbeta för att få till stånd en resolution i FN:s säkerhetsråd som hänför situationen i Burma till den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) samt att Sverige verkar för att FN:s utredningskommissions slutrapport 2018 beaktas av FN:s säkerhetsråd. Framgångar i arbetet har varit att utrikesminister Margot Wallström har sagt att situationen borde hänskjutas till brottmålsdomstolen samt att Sverige drivit frågan om en FN-resolution.
Sverige bidrog till att utredningskommissionen fick informera säkerhetsrådet direkt om slutrapporten vilket var ett viktigt steg för att fortsatt hålla frågan om folkrättsbrott i Myanmar högt på säkerhetsrådets dagordning. Vi fick till TT kommentera Sveriges tid i Säkerhetsrådet, där vi bland annat lyfte arbetet med situationen i Myanmar. Artikeln publicerades i ett flertal tidningar, däribland Upsala Nya Tidning, Helsingborgs Dagblad, Svenska Dagbladet och Aftonbladet. Vi har också uppmärksammat och fördömt att fredsmanifestationer, där också en av Svenska Freds samarbetsorganisationer deltog, mötts med våld och arresteringar. Vad det gäller målen att stärka kapaciteten hos våra partnerorganisationer har den tidigare programperioden avslutats under året och vi hoppas kunna fortsätta arbetet med några av våra partnerorganisationer i en andra programperiod 2019-2021. Vi genomförde under 2018 både enskilda och gemensamma partnermöten och tog hjälp av konsulter i både Myanmar och Sverige i olika delar av processen.

I vårt kommunikations- och insamlingsarbete var ett av våra prioriterade mål för 2018 en stark och bred medial närvaro i våra kärnfrågor och en effektiv och tydlig medlemskommunikation för att mobilisera engagemang och skapa opinion. Målsättningen var att få ett större genomslag, t ex minst 50 nedslag via TT eller ett stort genomslag presenterat i en större tidning/etermedia samt minst en debattartikel publicerad i större media per kärnfråga. Vi fick totalt 19 debattartiklar publicerade under året varav 11 var Svenska Freds egna artiklar och 7 i samarbete med andra organisationer. Bland de större genomslagen räknar vi en debattartikel publicerad i SvD angående det nya regelverket för
vapenexporten och i Expressen om kriget i Syrien. Vi har intervjuats ett flertal gånger i Sveriges Radio i Ekot, Godmorgon Världen och Studio Ett, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Dagens Nyheter, SVT Nyheter, samt i flera andra medier. Vi har även bistått med nyhetsvinklar och fakta till ett flertal större artiklar och inslag där Svenska Freds inte syns utåt men som är av stort värde, ibland större värde än att vi själva får uttala oss. Under 2018 fattade kongressen beslut om en organisationsutredning med fokus på det ideella engagemanget inom Svenska Freds. Medlemsmötet som hölls i samband med kongressen genererade både engagemang och diskussion om vilka normer som finns inom
fredsrörelsen, hur vi kan jobba mer inkluderande och om den utredning som kongressen beslutat om. Under hösten sattes arbetet igång med att kartlägga engagemanget inom Svenska Freds och hur andra organisationer arbetar med ideellt engagemang och aktivism. Under 2018 lanserades en ny hemsida och varumärkesidentitet vilket lett till ökat antal besök och en mer automatiserad medlems- och givarhantering. Vi har under 2018 utvecklat hur vi använder sociala medier och skapar engagemang. Det har resulterat i en mer
målgruppsanpassad kommunikation som ska vara lätt för den som stöttar Svenska Freds att dela vidare. Allt fler människor följer oss på sociala medier, nära 21 000 personer följer oss i våra kanaler. Därutöver har Svenska Freds digitala nyhetsbrev drygt 10 000 prenumeranter.