VÄLKOMMEN TILL FREDSPODDEN!

Av Svenska Freds. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg, programledare är Rebecka Lindholm Schulz, producent är Linnéa Petersson och klippare Joel Duberg. Alla Fredspoddens avsnitt hittar du här direkt på vår hemsida samt på Spotify, iTunes, Libsyn och där poddar brukar finnas.

I augusti 1945 släppte USA atombomber över Hiroshima och Nagasaki. Runt 200 000 människor dödades. I efterdyningarna av bomberna och kalla krigets spänningar blev kärnvapen närmare ett globalt tabu. Människor världen över tog ställning för nedrustning, mot kärnvapen.

I Sverige såväl som globalt ser vi hur normaliseringen av dessa massförstörelsevapen urholkar tabut och leder oss närmare en värld av upprustning och hot om användandet av kärnvapen. Att Nobels fredspris tilldelas Nihon Hidankyo är ett viktigt ställningstagande, i en värld där organisationens arbete kanske är viktigare än någonsin. När Fredspodden spelas in den 29 oktober, riktar vi därför blicken till de verkliga humanitära effekterna av kärnvapen och organisationen Nihon Hidankyo.

Avsnittet gästas av Gabriella Irsten, sakkunnig om kärnvapen på Svenska Freds, som berättar om kärnvapens faktiska konsekvenser och den skiftande retoriken och normaliserandet av dessa. Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds.

Kriget mellan Hamas och Israel och Israels krig mot Gaza har pågått i snart ett år. Kriget har gjort att många fått upp ögonen för Sveriges vapenhandel med Israel. I Fredspodden Live samtalar Rebecka Lindholm Schulz, programledare Fredspodden och sakkunnig Israel/Palestina på Svenska Freds, med Svenska Freds policychef Linda Åkerström, som arbetat med vapenexportfrågor i 12 år och som berättar om hur exporten och importen ser ut idag. Vad spelar vapenexporten för roll? Och vad kan vi göra åt det?

Se avsnittet!

Just nu pågår det en debatt i Sverige om kärnvapen i förhållande både till Natomedlemskapet och det militära samarbetsavtalet med USA (DCA). Frågan är: kommer kärnvapen kunna placeras ut i Sverige, och vem bestämmer det? Vi vill med detta seminarium svara på vad som egentligen gäller kring kärnvapen i svensk lag och policy, avtal och internationella regler. Vi kommer även att diskutera några av de myter och missuppfattningar som uppkommit i mediedebatten kring kärnvapen. Gäster är Josefin Lind (Svenska Läkare mot Kärnvapen), Beatrice Fihn (LEX International) och Gabriella Irsten (Svenska Freds). Programleder gör Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds.

Se avsnittet!

Studenters organisering mot förtryck och våld har varit ett kraftfullt sätt att sätta press och driva igenom förändring; från 40-talets tyska motståndsgrupp, vita rosen, till studentprotester mot kriget i Vietnam har ungas engagemang haft ett viktig avtryck. För att protestera mot Israels krig mot Gaza har studenter världen över genomfört tältprotester utanför sina universitet, och så även i Sverige. Vad är anledningen till att studenter protesterar vid svenska universitet nu? Hur ser deras krav ut? Och varför är det viktigt att skapa ytor för ungas engagemang och delaktighet? Det är frågor som vi söker svar på i Fredspodden som spelades in den 14 juni 2024.

Avsnittet gästas av Ayla Ndounou, som är del av protesterna i Lund, och Max Popovski, som är del av protesterna i Göteborg. De båda befinner sig på plats utanför Sveriges riksdag där de nyligen inlett nya tältprotester. I avsnittet berättar de om läget på plats, hur protesterna sett ut i Lund respektive Göteborg, och varför de nu valt att inleda protester utanför riksdagen.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå. Vad tänker de om studentprotesterna? Hur kan protesterna bidra till att sätta press på Israel att stoppa sin krigföring? Och på vilka sätt har Svenska Freds genom Fredsakademin arbetat med att öka ungas delaktighet?  Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

I det här specialavsnittet av Fredspodden är Svenska Freds på Östersjöns mingligaste “hangarfartyg” Gotland och på plats på den årliga politikerveckan i Visby, Almedalsveckan.

När avsnittet spelas in den 26 juni 2024 befinner vi oss i vimlet där vi har sett diverse politiker, nyfikna medborgare och otaliga utställare. Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå och vikarierande programledare tillika Svenska Freds kommunikatör Linnéa Petersson berättar om stämningen på Almedalen och varför det är viktigt att vara med och delta i samtal och nätverka.

Gästar avsnittet gör Mariancila Kim, som varit med och startat Svenska Freds Gotland under våren. Varför startades fredsgruppen på Gotland och vad gör de på Almedalsveckan? Hur påverkar militära aktiviteter på Gotland vardagen för gotlänningar och hur går egentligen snacket om Nato och DCA där?

Det brutala inbördeskriget i Sudan har pågått i över ett år och tusentals människor har skadats och dödats. Landet står inför en omfattande svältkatastrof då tillgången till livsavgörande resurser, såsom mat, vatten och medicin, är nära obefintlig. Den interna flyktingkatastrofen i Sudan beräknas nu vara den största i världen. FN varnar för att flera av de våldsamma attackerna som genomförts kan utgöra folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Trots det pratar vi lite om vad som händer i Sudan. När Fredspodden spelas in den 14 juni 2024 riktar vi därför blicken mot Sudan och vad vi kan göra för att få stopp på våldet.

Avsnittet gästas av Johan Brosché, forskare i fred och konflikt på Uppsala universitet, som berättar om bakgrunden till konflikten och den svältkatastrof som Sudan står inför. Han förklarar också hur det som sker i Sudan just nu relaterar till det 50 år långa inbördeskrig som präglade Sudan i många decennier. Gästar avsnittet gör också den sudanesiska aktivisten Imad Adam som berättar om hur ickevåldsrörelsen, som han är del av, lyckades störta den sittande diktatorn Omar al Bashir 2019 efter långvariga folkliga protester.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå. Vad tänker de om att vi inte pratar mer om Sudan? Hur kan vi förstå svält som vapen i krig? Och vilken betydelse spelar ickevåld i kampen för hållbar fred?  Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

I urminnes tider har människan funderat på den moraliska och etiska aspekten av att döda. När och om det någonsin är rättfärdigat att döda har återkommande behandlats i litteratur, film, religiösa samfund och rättssystem. Men hur ses frågan egentligen inom militären? Under värnpliktens militära grundutbildning tränas unga, både psykiskt och fysiskt, i att använda dödligt våld som ses som juridiskt och moraliskt rättfärdigat. Samtidigt är det inte ovanligt att soldater missbrukar sin makt och använder grymma metoder mot såväl stridande som civila i krig. Vart går egentligen gränsen mellan det legala och illegala våldet? Hur förbereds soldater för strid? Och hur påverkar det samhället i stort? Det är frågor vi söker svar på när Fredspodden spelas in den 29 maj 2024.

Avsnittet gästas av Håkan Silverup, doktorand i sociologi och officer i svenska Försvarsmakten, som forskar om socialisering av militärt dödligt våld. Han berättar om hur våldet struktureras som en del av samhället, vilka processer som används för att träna soldater i att använda dödligt våld och hur detta tar sig i uttryck i nutida och historiska krig, bland annat Rysslands krig mot Ukraina. Avsnittet gästas också av Karin Hansson, fredscoach, som skrivit uppsats om plikten att eventuellt behöva dö eller döda för sin nation som dagens unga ställs inför. I avsnittet berättar hon om vad krigsplacerade värnpliktiga tänker kring plikten, och hur de påverkats av både Rysslands invasion av Ukraina och Sveriges anslutning till Nato.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå. Vad tänker de om att träna människor i att bruka dödligt våld? Vilka risker finns med att tränas i att använda dödligt våld? Och kan alla verkligen lära sig att döda?  Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

I snart tre decennier har Demokratiska Republiken Kongo präglats av krig och miljontals människor har dött till följd av den väpnade konflikten. I den östra delen av landet har det i mer än 20 år varit oroligheter och fler än 100 väpnade grupper är nu aktiva i området. Flera av dessa grupper är ansvariga för både krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter då det rapporteras om massakrar, brutala mord och utbrett sexuellt våld. Samtidigt pågår en humanitär katastrof i landet där 8,5 miljoner människor drivits från sina hem och saknar tillgång till sjukvård och mat. Trots detta rapporteras det väldigt lite om konflikten i Kongo. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 23 april 2024 , belyser vi kriget i Kongo och bakgrunden till konflikten. 

Avsnittet gästas av Jonny Hogg, strategiansvarig för Demokratiska Republiken Kongo på FBA, som redogör hur konfliktmineraler påverkar det väpnade våldet i Kongo. Tresor Singbo, grundare av organisationen Hope for Kinshasa, gästar också avsnittet för att berätta om Kongos koloniala historia av exploatering och det våld som följt efter det. Dessutom får du höra Svenska Freds praktikanter Elsa Wetter och Elin Diaz berätta om deras tankar om Kongo och deras viktiga arbete på Svenska Freds under våren. 

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå. Varför rapporteras det så lite om konflikten i Kongo? Hur relaterar konfliktmineralerna till det väpnade våldet? På vilket sätt har kolonialism och exploatering bidragit till den långtgående konflikten? Och vad kan vi göra för att stoppa våldet i Kongo?  Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

I december 2023 undertecknade Sverige och USA ett bilateralt militäravtal, ett så kallat Defence Cooperation Agreement (DCA), som kommer behandlas av riksdagen 2024. DCA- avtalet ger USA tillgång till 17 svenska militäranläggningar och möjlighet att förhandslagna militär utrustning i Sverige. Till skillnad från liknande bilaterala militäravtal som USA har med andra nordiska länder så innehåller Sveriges DCA-avtal inga förbehåll mot lagring av kärn­vapen på svenskt territorium. Samtidigt har debatten kring avtalet varit mycket liten och vad DCA-avtalet egentligen innebär har inte grundligt diskuterats. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 26 mars, reder vi ut vad DCA-avtalet egentligen innebär och vilka konsekvenser som kan följa med avtalet.

Avsnittet gästas av Gabriella Irsten, sakkunnig på Svenska Freds, som berättar om riskerna med DCA-avtalet och vad Svenska Freds lyft fram för kritik mot avtalet. Andrés Inki Jónsson, riksdagsledamot i det isländska parlament, gästar  avsnittet för att berätta om Islands liknande militära avtal med USA och hur landets utrikes- och inrikespolitik påverkats. Dessutom får du höra en av Japans främsta fredsavtivister, Yamashiro Hiroji som engagerar sig mot de amerikanska militärbaserna på Okinawa i Japan, berätta om vad amerikansk närvaro kan komma att innebära också i Sverige.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå.  Hur relaterar DCA-avtalet till Natomedlemskapet? Vad betyder det att amerikanska soldater i Sverige har immunitet? Och kan USA placera kärnvapen på svensk territorium? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

I över fyra månader har israelisk militär urskillningslöst bombat Gaza, en liten remsa hem till över två miljoner människor, och utövat kollektiv bestraffning av det palestinska folket genom att upprätthålla en total luft-, land- och sjöblockad. Det har också gått fyra månader sedan Hamas brutala attack mot civila män, kvinnor och barn i Israel den 7 oktober 2023. I Gaza är den humanitära katastrofen nästintill oöverskådlig. Civilbefolkningen saknar livsavgörande resurser och det vittnas om barn som amputeras utan bedövning  och människor som tvingas äta djurfoder för att överleva. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 22 februari, diskuterar vi den akuta humanitära situationen i Gaza.

Avsnittet gästas av Johan Schaar, expert på biståndsfrågor i Palestina, som berättar om vikten av ett fungerande UNRWA och konsekvenser av det indragna stödet. Linda Åkerström, policychef på Svenska Freds och sakkunnig inom vapenexport, gästar också avsnittet och reder ut hur den svenska vapenhandeln med Israel ser ut. I avsnittet får vi även höra Redwan Barakas starka berättelser om sin vardag som sjukvårdare i Gaza.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå. Hur stoppar vi kriget och den massiva humanitära katastrofen i Gaza? Vad är konsekvenserna av det indragna UNRWA-stödet för den palestinska befolkningen? Och varför måste Sveriges vapenhandel med Israel upphöra? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

Den senaste tiden har frågan om ett svenskt Natomedlemskap återigen hamnat högt på agendan, detta efter att Turkiets parlament efter många månader röstat för att godkänna Sveriges Natoansökan och släppa in Sverige i alliansen. Natodebatten har till stor del kretsat kring huruvida Turkiet och Ungern kommer att ratificera Sveriges ansökan, och när så kommer att ske. Det som däremot tycks glömmas bort i debatten är hur ett medlemskap i en kärnvapenallians faktiskt kommer att påverka Sverige och Sveriges försvars-och säkerhetspolitik. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 30 januari, diskuterar vi vad Sverige i Nato egentligen innebär och vilka konsekvenser ett medlemskap medför.

Avsnittet gästas av Ian Davis från Natowatch som berättar om de utmaningar som finns med att bevaka Nato. Ian Davis pratar också om bristen på transparens inom Nato samt på vilka sätt civilsamhället kan granska Nato. I avsnittet berättar vi också om  Svenska Freds  nya rapport ”Sverige i Nato” och några av de slutsatser rapporten landar i.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå.  Vad innebär egentligen Sverige i Nato? Är Sverige redo för att alliera sig med Erdogan? Och kommer amerikansk militär få tillgång till svenska militärbaser?  Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

Militariserad maskulinitet är idén om att manlighet är något som erhålls genom militär tjänstgöring och våld. I vårt samhälle är maskulinitet och militär makt tätt sammanlänkade och genuskonstruktioner har stor betydelse för hur våld avpolitiseras och framstår som något naturligt och i vissa fall till och med ädelt. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 14 december, pratar vi om värnplikten ur ett genusperspektiv. Vi gör det både historiskt med avstamp i hur tanken om värnplikten som en manlig medborgerlig plikt uppkom och tittar även med nutida glasögon på Sveriges könsneutrala värnplikt.

Avsnittet gästas av Anders Ahlbäck, maskulinitetshistoriker vid Stockholms universitet och Åbo akademi, som forskar på nordisk värnplikt. Anders ger oss en historisk bakgrund till hur föreställningar om militär maskulinitet har etablerats i vår värld de senaste 200 åren. Med på länk är även Alma Persson, organisations- och genusforskare vid Linköpings universitet. Alma har forskat om svenska Försvarsmakten och förklarar hur vi kan förstå genus inom det militära i dagens kontext.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och den här gången tillsammans med policypraktikanten Per Lindman. Hur hänger krig, militarism och genus ihop? Hur förhåller sig den könsneutrala värnplikten till gamla föreställningar om vad det innebär att vara militär? Och vad tar Rebecka och Per med sig från 2023? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

I väpnade konflikter är det alltid civila som betalar det högsta priset, samhällen slås sönder och familjer splittras. Internationell humanitär rätt, ofta kallat krigets lagar, reglerar hur parter får agera i krig och är utformade för att skydda människor i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten måste alltid upprätthållas, oavsett vilka parterna är och vad som lett fram till kriget. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 28 november, pratar vi om krigets lagar och internationell rätt. Följ med oss när vi gräver djupare i frågan: Varför är krigets lagar så viktiga och vad är egentligen tillåtet i krig?

Avsnittet gästas av Helena Sunnegårdh, folkrättsrådgivare på Svenska Röda Korset, som hjälper oss att reda ut begreppen folkrätt, internationell rätt och krigets lagar. Svenska Röda Korset jobbar med att sprida kunskap om den internationella humanitära rätten och har en viktig roll i att vara en opartisk och neutral röst med expertis i ämnet. Fredspodden ringer också upp Fredsakademins fredscoach och Svenska Freds ungdomsdelegat Kandra Wahlgren Eales som tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå är på plats i New York för att bevaka det andra statspartsmötet av FN:s konvention om kärnvapenförbud. Dessutom får du höra om vilka exempel på brott mot folkrätt och krigets lagar som Svenska Freds lyft i Fredspodden tidigare. 

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och den här gången tillsammans med fredscoachen Julia Hansson. Vad innebär det att det finns lagar i krig? Vad händer om man bryter mot den humanitära rätten?  Och varför är det viktigt att det finns lagar i krig? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

De senaste åren har vi sett en upptrappning i gatuvåldet och antalet som dött till följd av skjutningar har ökat. Barn i allt yngre åldrar dras in i våldsspiraler som aldrig tycks ha ett slut. Samtidigt har retoriken i den politiska debatten hårdnat. Vi har hört krav på hårdare tag, förhöjda straff och nu senast att militären ska kunna sättas in för att stötta polisen i kampen mot gängkriminalitet. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 31 oktober, pratar vi om gatuvåldet i Sverige och riskerna med ökad militarisering. Följ med oss när vi gräver djupare i frågan: Hur kan vi arbeta förebyggande, och går det att förebygga våld och eskalering när våldet redan är ett faktum?

Avsnittet gästas av Daniel Diaz, verksamhetsansvarig på Hassela Solidaritet , som berättar om sina erfarenheter av att jobba med barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden. Fredspodden gästas också av Niklas Hägg, medlare från Södertäljes kommuns socialtjänst, som berättar om hur det går att arbeta förebyggande. 

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Vad tänker de om den hårdnade retoriken bland politiker? Hur drabbar gatuvåldet unga i Sverige? Och hur kan vi arbeta förebyggande? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

År 2023 är ännu ett år som slår hårt mot demokratin världen över.  Civilsamhället är en grundpelare för demokratin, men dess utrymme krymper i skuggan av hot, hat, censur och alltmer restriktiv lagstiftning. Det är en utveckling som  även drabbat Sverige där indragna medel, och oro för ytterligare indragningar, drabbar civilsamhället, forskning och möjligheten att granska makten. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 27 september, diskuterar vi den gradvisa inskränkningen av civilsamhällets handlingsutrymme. Följ med oss när vi gräver djupare i frågan: hur påverkar ’shrinking space’ samhället och demokratin?

Avsnittet gästas av Natasja Bergström, verksamhetsutvecklare på LSU, som berättar om de utmaningar och hinder ungdomsorganisationer stöter på när de bedriver verksamhet i länder där civilsamhället har minimalt utrymme. Fredspodden gästas också av Sofia Bjersér, från Fredsakademin, och Mattias Irving, från Svenska Freds lokalförening i Stockholm. De båda är nyligen hemkomna efter en tre månader lång resa som följeslagare i Palestina. I podden berättar de om hur förtrycket mot civilsamhället och lokalbefolkning tas i uttryck i det ockuperade Västbanken. 

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Vad tänker de om att utrymmet för civilsamhället minskar världen över?  Vad händer med det demokratiska utrymmet i Sverige? Och hur påverkas möjligheten för fredsrörelsen att vara en tydlig röst för fred, nedrustning och förebyggande arbete? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

2023 har varit det dödligaste året på Medelhavet sedan 2017, som följd av bristen på säkra flyktvägar in i Europa. Sfax i Tunisien har blivit en utgångspunkt för många flyktingar som hoppas nå Europa genom att korsa Medelhavet och där har det sedan april inte gått en dag utan att döda kroppar spolats upp på Sfax stränder. Samtidigt har EU tidigare i år enats om en ny, strängare asyl- och migrationspolitik som bland annat innebär hårdare gränskontroller. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 30 augusti, diskuterar vi gränsövervakning och dess konsekvenser i en allt mer militariserad värld. Vi försöker gå till botten med frågan: hur påverkar ökad militarisering och vapenhandel gränsövervakning? 

Avsnittet gästas av Mark Akkerman från den nederländska organisationen Stop Wapenhandel (Stop Arms Trade). Han reder ut bland annat ut begreppet ”border militarisation” och  förklarar hur hårdare gränskontroller legitimeras av att migration och flyktingar framställs som  säkerhetshot. Han pratar även om kopplingen mellan gränskontroll och vapenindustrin, samt hur den ökade militariseringen av EU:s gränser har lett till ökat våld mot människor på flykt.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Vad tänker de kring den ökade militariseringen av EU:s gränser? Hur påverkar EU:s hårdare asyl- och migrationspolitik människor på flykt? Vad är kopplingen mellan vapenindustrin och EU:s gränskontroll? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

Turkiet och Ungern är de enda länder som ännu inte har ratificerat Sveriges Natoansökan. Det innebär att ett svenskt Natomedlemskap skulle kunna vara ett faktum vilken dag som helst. Fredspodden #32 handlar om ett eventuellt svenskt Natomedlemskap och vi reder ut frågan: vad innebär det egentligen?

Svenska Freds har under hela processen motsatt sig ett svenskt Natomedlemskap och kräver nu bland annat en stark fredspolitik och en nationell lag mot kärnvapen på svenskt territorium. I avsnittet diskuterar vi riskerna med ett Natomedlemskap och hur det bidrar till ökade spänningar, polarisering och militarisering i en tid då vi behöver det motsatta. Vi lyfter också vilka krav Svenska Freds kommer driva för att bland annat säkerställa att Natomedlemskapet inte tillåts urvattna svensk utrikes- och nedrustningspolitik. 

I avsnittet besvarar vi även lyssnarnas frågor om Nato och diskuterar hur Svenska Freds kommer att granska det svenska Natomedlemskapet. Vi går genom den kravlista Svenska Freds har formulerat, som bland annat innefattar att inga värnpliktiga ska kunna tvingas att skickas utomlands på Natouppdrag och att svensk vapenexport inte får påverkas av Natomedlemskapet.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur ser de på att ett Natomedlemskap skulle kunna vara ett faktum vilken dag som helst? Vad innebär det att Nato inte har en ‘no first use’-policy? Vad skulle Sverige egentligen ha för skyldigheter i Nato?  Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

AI, det vill säga artificiell intelligens, är på allas läppar, men AI som utvecklas för militärt bruk och för att användas i vapensystem saknas ofta i de politiska diskussionerna. I början av sommaren nåddes vi av nyheten att Geoffrey Hinton, även kallad AI:s gudfader, hade sagt upp sig från Google för att varna för AI-teknik som han själv har varit med och utvecklat. Mer specifikt varnade han för helt autonoma vapensystem, så kallade mördarrobotar, som kan fatta beslut om att bruka dödligt våld utan mänsklig inblandning.

I Fredspodden #31, som spelades in den 20 juni, diskuterar vi vad en mördarrobot egentligen är, vilka risker som finns med militariserad AI och att det redan nu finns exempel på AI som används militärt. Vi frågar oss: vem drabbas av utvecklingen av mördarrobotar?

Avsnittet gästas av Deborah Biniam Solomon, Svenska Freds sakkunniga i frågan om mördarrobotar. Deborah reder ut begreppen, förklarar kopplingen mellan AI och diskriminering och lyfter riskerna med att överlåta beslut om liv och död till en maskin. Vi ringer också upp den palestinska människorättsaktivisten Issa Amro, som lever och verkar i en kontext där AI används för militära syften.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur tänker de kring AI som tillämpas militärt? Varför behövs ett internationellt förbud mot mördarrobotar? Vad är artificiell intelligens egentligen? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

I januari i år meddelade Försvarsmakten att fler omotiverade 18-åringar kommer att behöva göra värnplikt framöver. Det innebär att fler unga som inte vill göra värnplikten kommer att kallas in ändå. De senaste åren har värnpliktsfrågan aktualiserats på flera sätt, inte minst sedan värnplikten återaktiverades 2017. Dessutom väcker den svenska Natoansökan frågor om huruvida värnpliktiga kommer att kunna skickas på utlandsuppdrag framöver. I detta avsnitt som spelades in den 24 maj pratar vi om vapenvägran, som är straffbart, och möter personer som har erfarenhet av att inte vilja bära vapen. Vi lyfter också frågetecken kring frågan: kommer värnpliktiga behöva strida för Nato?

Avsnittet gästas av Magnus Thorn, som har erfarenhet av att bli straffad för att vägra värnplikt. Vi pratar också med Fredrik Eklund, som berättar om sin bakgrund inom försvaret, om sin utlandstjänstgöring i Afghanistan, och om hur han ändrade uppfattning om det militära systemet och ansökte om vapenfri tjänst.

Gästar avsnittet gör också Linnéa Petersson och Viktoria Granath, som tillhör den första årskullen som fyllde i mönstringsunderlaget efter att värnplikten återaktiverades 2017. De berättar om oron över att bli kallad till mönstring mot sin vilja och om att fylla i mönstringsunderlaget utan att fullt ut förstå vad det innebär.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur resonerar de kring risken att värnpliktiga skickas utomlands? Vad innebär vapenfri tjänst? Var kan man vända sig om man har frågor om värnplikten? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

Under 2022 nåddes vi av rapporter om att militärjuntan i Myanmar använt det svensktillverkade granatgeväret Carl Gustaf i fruktansvärda övergrepp mot civilbefolkningen och motståndsgrupper i landet. Detta trots att Sverige inte har exporterat vapen till Myanmar på flera decennier. Fredspodden #29 spelades in 27 april och handlar om svensk vapenexport där vi tar oss an frågan: hur hamnade granatgeväret Carl Gustaf i krigets Myanmar och i vilka andra väpnade konflikter har svenska vapen dykt upp?

Världen vapenskramlar; fredsforskningsinstitutet SIPRI konstaterade nyligen att de globala militärutgifterna ökar för åttonde året i rad och varnar för att upprustningen utgör ett hot mot den globala säkerheten. 2022 var Sverige ett av de länder som rustade upp mest jämfört med det föregående året. Den internationella vapenhandeln utgör en drivkraft i upprustningsspiralen och Sverige spelar en betydande roll som en av de största vapenexportörerna i världen räknat på per capita.

I det här avsnittet av Fredspodden rätar vi ut frågetecken kring svensk vapenexport samt hur svenska vapen kunde hamna i händerna på Myanmars militärjunta. Till hjälp har vi Linda Åkerström, Svenska Freds policychef, och Kristina Jelmin, Svenska Burmakommitténs verksamhetschef. Gästar avsnittet gör även Helen Buhtoo, ordförande för Karen Swedish Community, som berättar om situationen för civilbefolkningen under militärjuntans förtryck.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur resonerar de kring Sveriges roll i upprustningsspiralen? Varför granskar Svenska Freds svensk vapenexport? Vad gjorde Svenska Freds på Saabs bolagsstämma? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

För 20 år sedan föll bomber över Bagdad efter att en koalition länder, ledd av USA och Storbritannien, invaderat Irak den 20 mars 2003. Eftersom invasionen saknade godkännande från FN:s säkerhetsråd stred den mot folkrätten och konsekvenserna av kriget är påtagliga än idag. Invasionen föregicks av anklagelser om att Saddams Husseins regim hade massförstörelsevapen och därmed utgjorde ett hot mot världsfreden. Dessa anklagelser har aldrig kunnat bevisas. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelas in den 28 mars, försöker vi gå till botten med frågan: vad ledde fram till invasionen 2003 och varför måste vi prata mer om folkrätt?

Avsnittet gästas av Hans Blix, tidigare utrikesminister, toppdiplomat och chef för FN:s vapeninspektörer i Irak. Hans Blix delar med sig av sina erfarenheter i Irak, vad som ledde fram till invasionen och vilka insatser som hade krävts för att förhindra den. Vi diskuterar vad som egentligen hände 2003, hur situationen ser ut idag och varför institutioner som FN och ramverk som internationell rätt är viktiga byggstenar för att skapa hållbar fred.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur minns de den 20 mars 2003? Varför är det viktigt att  fortsätta stå upp för folkrätten? Vad kan den som vill engagera sig göra? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

Brott mot mänskligheten, fruktansvärt våld mot civila, etnisk rensning och systematisk svält: detta avsnitt av Fredspodden handlar om kriget i Tigray. Det är ett krig vars konsekvenser släckt över en halv miljon civila liv, men som trots det ibland kallats “det bortglömda kriget”. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelas in den 2 mars, försöker vi därför gå till roten med frågan: varför hör vi inte mer om kriget i Tigray? Och hur är situationen i Tigray idag?

Avsnittet gästas av aktivisterna och experterna Judith Kiros och Samuel Girma, som berättar om kriget i Tigray, dess orsaker och konsekvenser. Vi pratar om krigets brutala grymhet och vad det gör med människor, vilka sår det lämnar och vad som behövs för att faktiskt bygga hållbar fred i Tigray.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och fredscoachen Karin Hansson. Med i programmet är även Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande, som tillsammans med programledarna reflekterar kring att Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina gått in på sitt andra år. Vad minns de från den 24 februari 2022 och varför är det viktigt att vi fortsätter göra för att visa solidaritet med Ukraina? Varför är ansvarsutkrävande viktigt för fredsbyggande? Och vad kan vi i Sverige göra för att hjälpa människor i Tigray? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

Fredspodden görs av Svenska Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. 

Början av 2023 har haft ett fortsatt högt tonläge i den säkerhetspolitiska debatten: en debatt som präglas av begrepp som avskräckning, militärstrategi, upprustning och försvarskapacitet, och där mänskliga säkerhetsperspektiv lyser med sin frånvaro. I detta avsnitt, som spelas in 6 februari, reder vi därför ut frågan: vad är egentligen militarisering och vad har det för konsekvenser för vårt samhälle?

Avsnittet gästas av Maria Eriksson Baaz, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, som hjälper oss djupdyka i militarisering, vad det innebär och vilka konsekvenser det har. Vi diskuterar relationen mellan militarisering och könsstrukturer, minskat demokratiskt utrymme, könsrelaterat våld samt krigets fruktansvärda grymhet och komplexitet. 

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande. Med i programmet är även fredscoachen Karin Hansson. Vad ser de för exempel på militarisering i vardagen? Vad tänker de om den senaste utvecklingen i Nato-processen? Hur var Kerstins upplevelser av Folk och Försvars rikskonferens i Sälen? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. 

Fredspodden görs av Svenska Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. 

Ett nytt år är här, och likaså ett nytt avsnitt av Fredspodden! I detta avsnitt lämnar vi ett omvälvande 2022 bakom oss för att samla ny kraft inför 2023. År 2022 är ett år vi sent kommer glömma. Det är ett mörkt år som präglats av lidande och sorg; vi har ett krig i Europa, efter Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina; världen präglas av ökad militarisering, polarisering och spänningar; kriget i Jemen har gått in på sitt åttonde år och över två tredjedelar av befolkningen är i akut behov av mat; och i  Iran riskerar modiga unga kvinnor, och män, sina liv i kampen för basala mänskliga rättigheter. Vi står inför stora globala utmaningar som följer oss in i nästa år och som kräver att vi fortsätter kämpa för hållbar fred. 

Men inte allt är becksvart. I militarismens mörker skymtar ljusglimtar – även när allt känns hopplöst får vi inte glömma det motstånd som också sker: motstånd mot förtryck och orättvisor, mot våld och krig. Vi får inte heller glömma att vi också gör framsteg för freden. I detta avsnitt lägger vi därför fokus på fredsarbetets framgångar och möjligheter, med särskild betoning på ungas deltagande i fredsbyggandet. 

Avsnittet gästas av Julius Kramer, Youth, Peace and Security-rådgivare vid FN:s insats i Somalia. Med hjälp av Julius djupdyker vi i agendan för unga, fred och säkerhet och reder ut hur och varför unga måste vara en del av fredsarbetet. 

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Karin Hansson, fredscoach och praktikant. Varför tänker de att det är viktigt att prata om fredsarbetets framgångar? Varför uppkom agendan för unga, fred och säkerhet? Och vad har egentligen unga att bidra med i fredsarbetet? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. 

Året går mot sitt slut, och de allt mörkare dagarna präglas av rapporter om fortsatt väpnat våld och konflikt, förtryck och nya folkrättsvidriga militärangrepp. Rysslands krig i Ukraina fortsätter orsaka oerhört mänskligt lidande och förstörelse. Världen över kränks de mänskliga rättigheterna, inte minst i Iran där folkets protester fortsätter mötas med brutalt våld och där dödstalen stiger. Och när turkiska bomber faller över Syrien och Irak, samtidigt som den svenska vapenexporten fortsätter, står den svenska regeringen tyst. Det kan kännas dystert och tungt i dessa tider av midvintermörker, bitande kyla och växande militarism. När detta avsnitt spelas in, 29 november, angriper vi därför ödesfrågan: hur får vi slut på krigen?

Avsnittet gästas av Isak Svensson, professor i freds- och konfliktvetenskap vid Uppsala universitet, som hjälper oss reda ut vilka mekanismer och metoder som finns inom fredlig konflikthantering. Vi diskuterar funktionen av internationell rätt, konfliktförebyggande arbete och ickevåldsuppror. Utöver det får du också tips på årets bästa och fredligaste julklapp!

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande. Med i programmet är även Karin Hansson, fredscoach och praktikant. Hur tänker de kring konflikthantering och varför det är viktigt att prata om hur vi kan lösa konflikter utan våld? Finns det exempel på lyckade fredspocesser eller krig som aldrig bröt ut? Är krig oundvikligt eller är freden möjlig? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

Vi befinner oss i ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, med ett krig i Europa, ett eventuellt svenskt inträde i Nato samt en utrikespolitik i förändring. På mångas läppar är frågan: kommer Putin trycka på kärnvapenknappen? Det är inte konstigt att känna sig rädd; kärnvapens blotta existens medför hotet om civilisationers ödeläggning, ofattbara mängder lidande och katastrofala konsekvenser för hela mänskligheten. När  detta avsnitt spelas in 25 oktober pratar vi därför om hur vi kan se på kärnvapenhotet, och hur arbetet för kärnvapennedrustning ser ut, dess framgångar och utmaningar. Vi diskuterar också hur vi kan hantera våra rädslor för kärnvapenhotet, och hur vi tillsammans kan göra skillnad i arbetet för att bidra till kärnvapennedrustning.

Avsnittet gästas av Gabriella Irsten, sakkunnig i hållbar fred och säkerhet på Svenska Freds. Gabriella hjälper oss reda ut hur vi kan se på kärnvapenhotet, hur det internationella nedrustningsarbetet ser ut och hur ett Nato-medlemskap  påverkar Sveriges nedrustningspolitik. Hon berättar även om FN:s kärnvapenförbud, vad det gör för skillnad och varför det är så viktigt att Sverige skriver under detta. Dessutom får du tips på vad vi som medborgare kan göra för att bidra till arbetet mot kärnvapen.

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande. Gästprogramledare för detta avsnitt är även Karin Hansson, fredscoach och praktikant på Svenska Freds. Hur tänker de kring kärnvapenhotet? Vad har de för tips på hur vi kan hantera rädsla kringkärnvapenhotet? Vem får Svenska Freds ris och ros i den senaste kampanjen av Påtryckare för fred? Och vad kan vi, som enskilda personer, egentligen göra för att bidra till kärnvapennedrustning? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

När detta avsnitt av Fredspodden spelas in, den 30 september, har det gått 218 dagar sedan Ryssland inledde den fruktansvärda och folkrättsvidriga invasionen av Ukraina. Det är 218 dagar som inneburit misär, förstörelse och mänskligt lidande för de som drabbas av kriget. Putin har utlyst ‘delvis mobilisering’ i Ryssland där 300 000 ryssar väntas kallas in för att kriga. Detta har mötts av stora protester och lett till att tusentals män som berörs av mobiliseringen försökt lämna landet. Samtidigt har flera europeiska länder stängt sina gränser för ryska krigsvägrare och desertörer, och Sverige står inför ett vägval: ska Sverige välkomna ryska krigsvägrare? I detta avsnitt av Fredspodden pratar vi därför om krigsutveckligen i Ukraina, om vapenvägran som en form av motstånd, samt vikten av att stötta de människor som står upp mot krigets fasor. 

Avsnittet gästas av Vitaly Demchenko och Sofia Pereswetoff-Morath från organisationen Russians Against War. Vitaly och Sofia berättar om hur det är att leva under den ryska regimen, och om deras motstånd mot Rysslands krig mot Ukraina. I avsnittet får du också höra den oberoende fredsforskaren Jørgen Johansen förklara hur vapenvägran är en form av ickevåldsmotstånd. Dessutom får du höra om Fredsakademins nya kursstart, och varför höstens fredscoacher tycker det är viktigt att i dessa tider engagera sig för freden. 

Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande. Vad tänker de om de senaste rapporteringarna från Ukraina? Hur tycker de att Sverige bör förhålla sig till ryska vapenvägrare och desertörer? Hur är krigsvägran en form av ickevåldsmostånd? Och varför tycker Fredsakademins nya fredscoacher att det är viktigt att engagera sig för fred just nu? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. 

Det har gått över sex månader sedan Ryssland inledde sin fruktansvärda och folkrättsvidriga invasion av Ukraina. Sedan dess har miljontals ukrainare tvingats på flykt och det har rapporterats om upprepade ryska krigsbrott. Rysslands krig mot Ukraina har också påverkat den säkerhetspolitiska debatten som blivit alltmer militariserad under våren. I detta avsnitt pratar vi om vad som är viktigt att fortsätta göra för att få stopp på kriget och hjälpa dem som drabbas. Vi pratar också om den säkerhetspolitiska debatten, Svenska Freds valgranskning av hur partierna står i säkerhetspolitiska frågor och om varför ett nyanserat samtal om fred och säkerhet är viktigt.

Avsnittet gästas av Gabriella Irsten, ansvarig för frågor om hållbar fred och säkerhet på Svenska Freds, som berättar om hur den säkerhetspolitiska debatten förändrats under våren, Svenska Freds valgranskning och hur demokratin påverkas av en snäv och hård debatt. Dessutom får du lyssna på när Fredsakademin besöker Scouternas Jamboree för 11 000 scouter och träffar scouter som fått utbildning i fred och säkerhet genom Fredsakademins aktivitet på lägret.

Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande, och Rebecka Lindholm Schulz, Fredsakademins projektledare, är Fredspoddens programledare.  Vad tänker de när de påminns om att det gått ett halvår sedan Ryssland militärt invaderade Ukraina? Varför tycker de att det är viktigt att prata om fred och säkerhet inför valet? Och hur många scouter utbildade egentligen Fredsakademin i fred och säkerhet på Scouternas Jamboree? Det får du svar på i detta avsnitt.

Våren 2022 har varit en otroligt speciell tid där samhällsdebatten har blivit alltmer militariserad. Det har också gått över fyra månader sedan Ryssland inledde den fruktansvärda invasionen av Ukraina. I detta avsnitt pratar vi om vikten av att inkluderinga unga i arbetet med freds- och säkerhetsfrågor, och hur Fredsakademin arbetar mot bakgrund av FN:s resolution 2250 – Agendan för unga, fred och säkerhet.

Avsnittet är ett av sommarens specialavsnitt och programleds av Fredsakademins projektledare Rebecka Lindholm Schulz. Studion gästas av Fredsakademins utbildningssamordnare Malin Skålberg och Fredsakademins engagemangsamordnare Sara Husic som pratar om hur Svenska Freds arbetar med  Arvsfondprojektet Fredsakademin. Tillsammans blickar de tillbaka på året som varit och hur deras arbete påverkats sedan Ryssland militärt invaderade Ukraina. Fredsakademins fredscoacher Anna Kempe och Elida Strömberg berättar om varför ungas inkludering är viktig och varför de var på plats på Järvaveckan tillsammans med Svenska Freds. Och dessutom får du följa med Rebecka till kontoret när hon pratar med Svenska Freds organisationssekreterare Miriam Refai om hur Svenska Freds växt under våren.

Våren 2022 har varit en otroligt speciell tid där samhällsdebatten har blivit alltmer militariserad. Det har också gått över fyra månader sedan Ryssland inledde den fruktansvärda invasionen av Ukraina. I detta avsnitt pratar vi om den senaste tiden, debatten kring Nato, vapenexport och Turkiets krav på Sverige. Dessutom får du lära känna Svenska Freds nya ordförande Kerstin Bergeå! 

Avsnittet är ett av sommarens specialavsnitt och programleds av Fredsakademins projektledare Rebecka Lindholm Schulz. I avsnittet pratar hon med Kerstin Bergeå om vad hon tar med sig in i rollen som Svenska Freds ordförande och vilken roll Svenska Freds ska fortsätta ha i den alltmer militariserade samhällsdebatten. Rebecka ringer också upp Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds, för att reda ut frågan kring svensk vapenexport till Turkiet, vad den nya utrikesdeklarationen betyder och var Sverige står i processen med ansökan till kärnvapenalliansen Nato. 

Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin. 

Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. 

Läs mer om Fredspodden på https://www.svenskafreds.se/fredspodden/

Det har gått över tre månader sedan Ryssland inledde den fruktansvärda invasionen av Ukraina. Samtidigt har samhällsdebatten svängt och Sverige har på kort tid fattat beslut om att gå med i den militära kärnvapenalliansen Nato. I detta avsnitt pratar vi därför om vilka ickevålds- och ickemilitära metoder det finns för att skapa fred. 

Avsnittet gästas av Martin Uggla, verksamhetschef på Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter, som pratar om vilken roll demokratirörelser och människorättsperspektivet har för att skapa fredliga samhällen. Martin pratar också om hur kriget i Ukraina påverkat deras arbete den senaste tiden och vikten av att Sverige står upp för internationell rätt. I avsnittet blickar också Agnes Hellström tillbaka på sitt ordförandeskap, vilka framgångar hon tar med sig mest och vad som varit roligast med att representera Svenska Freds. 

Rebecka Lindholm Schulz och Agnes Hellström är Fredspoddens programledare. Vad kände de när beslutet om att Sverige skulle söka medlemskap i Nato kom? Vad betyder ickevåld för dem? Och hur var panelsamtalet om verktyg för fred som inledde Svenska Freds 139-års kongress? Det och mycket annat får du svar på i detta avsnitt.

Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin. 

Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg.

Sedan Ryssland drog sig tillbaka från Kiev och dess förstäder i början av april har förödande bilder och vittnesmål spridits. Döda kroppar på gatorna och massgravar är del av den rapportering som tyder på allvarliga ryska krigsbrott. Samtidigt har debatten om Nato och ett svenskt medlemskap intensifierats kraftigt den senaste tiden. I detta avsnitt pratar vi därför om Nato verkligen kan göra oss säkrare och varför det är viktigt för demokratin att flera röster och nyanser får ta plats i samtalet. 

Avsnittet gästas av Malin Nilsson,  generalsekreterare på IKFF, som förklarar vad ett Natomedlemskap skulle innebära och vilka risker det finns med det. Gästar avsnittet gör också Linus Hagström, professor i statsvetenskap på Försvarshögskolan, som bland annat pratar om sin forskning kring den svenska Nato-debatten 2014-2018 och vilka risker det finns med att fatta snabba säkerhetspolitiska beslut. Dessutom får du höra de blivande fredscoacherna Alva och Bitanya berätta om hur de påverkats av den senaste tiden och varför det är viktigt att engagera sig för fred och säkerhet. 

Agnes Hellström, ordförande, och Rebecka Lindholm Schulz, Fredsakademins projektledare, är Fredspoddens programledare.  Vad tänker de om den senaste tidens Nato-debatt? Vad innebär det att Nato är en kärnvapenallians? Och hur många gånger har Natos artikel 5 egentligen använts? Det och mycket annat pratar vi om i detta avsnitt. 

Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin. 

Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. 

Det har gått över en månad sedan Ryssland inledde sin folkrättsvidriga, oförsvarliga och grymma invasion av Ukraina. Kriget i Jemen har också gått in på sitt åttonde år och där är 2,2 miljoner barn i akut behov av näringsstöd för att överleva. I detta avsnitt pratar vi om krigen i Ukraina och i Jemen och om Sveriges roll i att exportera vapen till väpnade konflikter.

Avsnittet gästas av Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds och expert på svensk vapenexport, som förklarar vilka risker det finns med vapenexport till diktaturer och krigförande stater. Hon reder också ut skillnaden mellan svensk vapenexport till den saudiledda koalitionen som krigar i Jemen och det militära stödet som skickats till Ukraina i form av bland annat 10 000 pansarskott. Dessutom får du lyssna på en intervju med Minna Fredriksson, rådgivare i konflikt och rättvisa på Diakonia, som berättar om Diakonias arbete för att stötta civilsamhället i olika konfliktdrabbade kontexter. 

Agnes Hellström, ordförande, och Rebecka Lindholm Schulz, Fredsakademins projektledare, är Fredspoddens programledare. Vad tänker de om situationen i Ukraina och i Jemen? Hur har den senaste tidens debatt varit? Och varför har samtalet i podden betytt extra mycket den här gången? Det och mycket annat pratar vi om i detta avsnitt. 

Torsdag 24 februari inledde Ryssland en oförsvarlig och folkrättsvidrig militär invasion av Ukraina. Vi är många som känner med Ukrainas folk och den fruktansvärda situation de befinner sig i, som är förbannade och vill göra allt vi kan för att få stopp på den ryska krigföringen. I detta specialavsnitt pratar vi om Rysslands krig mot Ukraina och vad vi kan göra för att få stopp på det.

I avsnittet får du höra om hur Svenska Freds tycker att Sverige borde agera för att få stopp på kriget och hjälpa dem som drabbas. Du får också höra vad Svenska Freds tycker om Sveriges riksdags beslut att skicka krigsmateriel till Ukraina och ett svenskt Nato-medlemskap. Dessutom får du höra om de demonstrationer Svenska Freds arrangerat för att protestera mot kriget och du får flera tips på vad du kan göra för att bidra.

Agnes Hellström, ordförande, och Rebecka Lindholm Schulz, Fredsakademins projektledare, är Fredspoddens programledare. Vad kände de när de först nåddes av nyheten att Ryssland invaderat Ukraina? Hur är det att vara en orubblig röst för fred och nedrustning i en hård och intensiv debatt? Och vad ger dem hopp? Det pratar de om i detta specialavsnitt.

Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg.

NYTT AVSNITT: #14 Kriget kommer! Hur nyanserar vi debatten?

Den senaste tidens samhällsdebatt om det säkerhetspolitiska läget har varit snäv och alarmistisk. Att Ryssland har hotat med att militärt angripa Ukraina är mycket oroväckande och upprörande, men varför framställs det som att kriget är på ingång även i Sverige? Och varför är fokus så ensidigt på militära lösningar? I detta avsnitt lyfter vi vikten av en nyanserad debatt där de fredliga alternativen får ta plats och problemen med en militariserad samhällsdebatt.

Fredspodden gästas av skådespelaren Robert Fux, som tillsammans med Svenska Freds satte upp föreställningen Ned med vapnen på Folk och försvars rikskonferens i Sälen 2019. Han berättar om föreställningen, hans tankar om den senaste tidens upprustningshets som dominerat nyhetsflödet och vilken roll kultur kan spela i att nyansera debatten. Gästar avsnittet gör också Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds, som berättar om Svenska Freds utmärkelse “Årets vapenvärvning” och problemen med de täta banden mellan regeringskansli, myndigheter och vapenindustri. Dessutom får du höra Fredsakademins deltagare Sofia och Evelina berätta om vad de ser fram emot mest med freds- och ledarskapsutbildningen och varför de tycker alternativ som Fredsakademin är viktiga.

Agnes Hellström, ordförande, och Rebecka Lindholm Schulz, Fredsakademins projektledare, är Fredspoddens programledare. Vad tänker de om det säkerhetspolitiska läget? Vad gör dem upprörda? Och vad ger dem ny glöd för att stå upp för de fredliga alternativen? Det och mycket annat pratar vi om i detta avsnitt.

Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin.
Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg.
Läs mer om Fredspodden på https://www.svenskafreds.se/fredspodden/

#13 FEMINISTISK UTRIKESPOLITIK – KAN VI HA DET OM VI FÖRSER DIKTATURER MED VAPEN?

Sedan 2014 bedriver Sverige som första land i världen feministisk utrikespolitik. Samtidigt säljer Sverige vapen till krigförande stater och diktaturer där kvinnors rättigheter systematiskt kränks. Cornelia, fredscoach och alumn från Fredsakademins ledarskapsutbildning, undrar varför Sveriges utrikesminister tidigare sagt att det inte finns någon motsättning mellan feministisk utrikespolitik.

Vår kollega Gabriella Irsten, ansvarig för frågor om hållbar fred och säkerhet, är på plats i studion och förklarar varför det är en motsättning. Hon reder också ut vad feministisk utrikespolitik innebär, hur vapenexport påverkar kvinnors säkerhet och vad vi kan göra för att stärka den feministiska utrikespolitiken.

Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande, är Fredspoddens programledare. Är de feminister? Och vad tänker de på när de hör feministisk utrikespolitik? Det och mycket annat får du svar på i detta avsnitt.

#12 LEVERANSTID PÅ FRED – HUR LÅNG TID TAR FREDSARBETE EGENTLIGEN?

Genom historien har Svenska Freds och fredsrörelsen bidragit till en rad fredliga framgångar, men hur lång tid tar fredsarbete egentligen? I detta avsnitt lyfter vi att även om leveranstiden på fred är lång är den inte oändlig och att det dessutom finns massor av saker vi kan göra för att förkorta den! 

Christina Öster, expert på fredsavtalet mellan Sverige och Norge, berättar om Morokulien och fredsrörelsens aktiva arbete som såg till att det aldrig blev något krig mellan Sverige och Norge i början på 1900-talet. Tilda Wendefors, projektledare för nedrustningsfrågor, berättar om leveranstiden på demokratikriteriet i den svenska vapenexportlagstiftningen och Svenska Freds arbete för att stoppa vapenexport till diktaturer. Studion gästas också av Fredsakademins fredscoach Julia Hammarström som i samtal med Deborah Solomon, kampanjledare på Svenska Freds, pratar om vad vi kan göra för att förkorta leveranstiden på ett globalt förbud mot mördarrobotar. 

Rebecka Lindholm Schulz, Fredsakademins projektledare, och Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande, är Fredspoddens programledare. Har de kämpat för någon fredsfråga som gett resultat? Hur lång tid var leveranstiden på de globala förbuden mot kärnvapen och mot klustervapen? Och varför pratar vi inte mer om krigen som stoppades innan de bröt ut? Det och mycket annat pratar vi om i detta avsnitt.

#11 KRIGET MOT TERRORISMEN – GÅR DET ATT KRIGA FRAM FRED?

För 20 år sedan USA inledde “kriget mot terrorism” som bland annat ledde till att USA gick in militärt i Afghanistan. Situationen i Afghanistan där talibanerna återigen tagit makten efter 20 år av internationellt, militärt deltagande får oss att fundera över frågan; går det verkligen att kriga fram fred? Fredsforskaren Helena Lindholm reder ut vad kriget mot terrorism inneburit för världen och vad vi egentligen vet om militära lösningar som konfliktlösningsmetod. Studion gästas också av Svenska Afghanistankommitténs Sverigechef Anna Ek som berättar om hur den militära insatsen, som Sverige deltagit i, påverkar deras arbete och civilbefolkningen i Afghanistan. 

Rebecka Lindholm Schulz, Fredsakademins projektledare, och Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande, är Fredspoddens programledare. Vad minns de från 11 september 2001? Vad tar de med sig från samtalen med Helena Lindholm och Anna Ek? Och vad säger fredscoacherna Ayla och Vendela om hur det var hålla workshops om hållbar fred och mänsklig säkerhet med gymnasieelever? Det och mycket annat får du svar på i detta avsnitt.

#10 SVERIGES FREDSTILLSTÅND – HAR VI 200 ÅR AV FRED?

Sverige har över 200 års frånvaro av storskaligt krig, men genom militära insatser och vapenhandel har Sverige påverkat en rad konflikter sedan 1950-talet. I Fredspoddens tionde avsnitt diskuterar vi Sveriges fredstillstånd och olika sätt att se på fred. Studion gästas av Clara, fredscoach och alumn från Fredsakademins ledarskapsutbildning, som berättar om artikeln hon skrivit för fredstidningen Pax på temat “Vad betyder fred?”.

Med hjälp av Clara ringer vi upp fredscoacherna och alumnerna Nadia och Jonatan som berättar vad fred är för dem och hur de ser på Sveriges fredstillstånd. Rebecka Lindholm Schulz, engagemangssamordnare Fredsakademin, och Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande, är Fredspoddens programledare. Vad betyder fred för dem? Hur ser de på Sveriges fredstillstånd? Och på vilka sätt påverkar Sverige väpnade konflikter runt om i världen? Det får du svar på i detta avsnitt.

#9 KÄRNVAPEN – HUR FÖRBJUDER VI DEM?

I år är det 76 år sedan kärnvapen användes för första gången och atombomben “Little Boy” släpptes över Hiroshima.  Hur ser vi till att kärnvapen aldrig används igen? Och varför har Sverige inte skrivit under FNs konvention om kärnvapenförbud? Josefin Lind, generalsekreterare Svenska Läkare mot Kärnvapen, är på plats i studion och hjälper oss reda ut detta. Vi pratar också med fredscoacherna Clara, Desiré och Annika som var på plats på Simrishamns Fredsfestival som symboliskt inleddes på Hiroshimadagen.

Rebecka Lindholm Schulz, engagemangssamordnare Fredsakademin, och Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande, är Fredspoddens programledare. Vad känner de när de tänker på risken att kärnvapen kan användas igen? Hur hänger bikini-baddräkten och kärnvapen ihop? Och hur blev papperstranan en symbol för hopp och fred? Det och mycket annat får du svar på i detta avsnitt.