HÅLLBAR FRED OCH MÄNSKLIG SÄKERHET
Grundorsakerna till våld och väpnad konflikt är ofta flera och samspelar med varandra. Det kan handla om fattigdom, bristande demokrati, konsekvenser av klimatförändringar, konkurrens om resurser eller geopolitiska faktorer så som politiska val, utvinning av naturresurser eller historiska händelser. Men hur kan dessa grundproblem hanteras och åtgärdas för att förhindra att krig och våld bryter ut?
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen har sedan starten år 1883 verkat outtröttligt för att bygga fred. Vi utvecklar och sprider kunskap om orsaker till väpnade konflikter och upprustning. Vi är övertygade om att varaktig och hållbar fred bäst kan åstadkommas utan användning av väpnat våld och vi utgår ifrån att människor kan och vill leva i fred. Svenska Freds arbete utgår från två centrala begrepp, hållbar fred och mänsklig säkerhet.
Den här utställningen handlar om just dessa begrepp!
Illustratör: Sara Spånghagen
Hållbar fred
Vad är fred? Länge ansågs det endast vara avsaknad av väpnad konflikt, något som uppnåtts så snart kriget är över. Men fred är mer än frånvaro av krig och direkt väpnat våld och den traditionella bilden av fred är otillräcklig för att förklara alla de faktorer och de strukturer som utgör ett hot mot fred och säkerhet. Krig och väpnade konflikter har sin början långt innan våldet bryter ut och våldet är därmed ett symptom på sociala och politiska problem. För att markera detta pratar man om hållbar fred.
Att hantera de bakomliggande orsakerna till konflikter är avgörande för att komma närmare en fred som håller. Att arbeta för hållbar fred inkluderar därmed ett brett spektrum av aktiviteter som förebygger krigsutbrott, säkrar mänskliga rättigheter och förhindrar upptrappning genom att konflikter som uppstår kan hanteras fredligt.
Mänsklig säkerhet
Många faktorer påverkar våra liv och vår säkerhet, de flesta har inget med det militära att göra. Mänsklig säkerhet är ett begrepp som sätter individens rättigheter, trygghet och personliga säkerhet i centrum. Begreppet innebär ett bredare perspektiv på säkerhet och säkerhetspolitik än den traditionella uppfattningen som utgår från statens territoriella säkerhet och där skydd från externa, militära hot är huvudfokus. Mänsklig säkerhet kopplar samman sociala, ekonomiska och humanitära problem och definierar dem som säkerhetspolitiska utmaningar som behöver förebyggas och hanteras.
Mänsklig säkerhet synliggör därmed att säkerhetshot inte endast är militära och att säkerhet skapas genom hållbar utveckling och skydd av mänskliga rättigheter snarare än användandet av våld och vapen. På så vis kan eventuella sårbarheter i ett samhälle hanteras innan de riskerar att leda till väpnad konflikt.
Nationell territoriell säkerhet och militarisering
Säkerhetspolitiken likställs oftast med det militära försvaret, där nationens gränser ska skyddas från externa militära hot.
Det militära försvaret bygger på tanken om avskräckning, alltså att man med militärt verktyg hotar sin motståndare med våld och krig för att förhindra dem från att anfalla. Detta är en logik som riskerar att bidra till upprustningsspiraler, där ingen vill känna sig i underläge och därför rustar upp ännu mer när motståndaren gör det. Avskräckningen kan därmed riskera att öka spänningar och leda till större risk för att väpnad konflikt bryter ut.
Om det är så att ett av våra största politiska säkerhetsverktyg, upprustning och avskräckning, faktiskt riskerar att förvärra spänningarna och säkerheten – har den inte då motarbetat sitt syfte?
Vi har idag ett system som prioriterar militär avskräckning och upprustning över fredliga lösningar och konfliktförebyggande åtgärder, även under ”fredstid”.
Konfliktförebyggande och fredlig konflikthantering
Det finns inte en enkel lösning för att hantera väpnade konflikter eller krig. Oftast måste flera olika metoder kombineras för att åtgärda problemen. Vilka metoder som är lämpliga beror på orsaken till konflikten, vilket stadium konflikten befinner sig i, och situationens sammanhang. När kriget eller en väpnad konflikt väl är ett faktum, handlar debatten oftast om hur konflikten ska lösas med militära medel. Det finns dock fler verktyg och metoder, som inte får samma utrymme, uppmärksamhet eller resurser. Man kan dela in konfliktförebyggande och fredlig konflikthantering i tre grupper;
Metoder som främjar dialog fokuserar på att förändra attityder till hur konflikter ska hanteras och som främjar samtal och förhandling.
Metoder som främjar säkerhet handlar i sin tur om att skydda civila, att förebygga potentiella säkerhetshot samt förändrat beteende bort från våldsanvändning.
Metoder som främjar strukturell stabilitet av rättvis och hållbar utveckling. Det handlar alltså om att komma till rätta med potentiella grogrunder och bakomliggande orsaker till väpnade konflikter.
Militära utgifter och resursfördelning
Världen är överbeväpnad och freden underfinansierad – brukade FN:s f.d generalsekreterare Ban Ki Moon säga.
Förhållandet mellan militära utgifter, fred och säkerhet är en väletablerad länk. I FN-stadgan står det att FN:s medlemsländer bör lägga så lite resurser som möjligt på upprustning för att gynna fred och säkerhet.
Det finns både direkta och indirekta kopplingar mellan militära utgifter, väpnad konflikt, mänskliga rättigheter och tillgängliga resurser för social och ekonomisk utveckling. Världsbanken har uppskattat att för varje amerikansk dollar som investeras i förebyggande arbete kan den globala ekonomin spara 16 dollar. 2017, när de globala militära utgifterna låg på 1747 miljarder US dollar, räknade FN:s nedrustnings enhet ut att 80 procent av detta skulle täcka världens behov av humanitärt bistånd. Därtill räknade de ut att utrota extrem fattigdom eller hungersnöd skulle kosta 13 procent av 2017 års militära utgifter.