Israel har vid upprepade tillfällen urskillningslöst attackerat civila, skolor, FN-byggnader och journalister och världen har bevittnat mängder av bilder från Gaza med lemlästade kroppar, döda barn och tältläger i lågor. Israels våld mot palestinier i Gaza utreds för folkmord av den internationella domstolen (ICJ). Flera människorättsorganisationer, som i decennier arbetat med att utreda och fastställa krigsbrott, har sammanställt rapporter och utredningar som visar att Israel begår folkmordshandlingar, bland annat Amnesty och Human Rights Watch. 

 

FN:s råd för mänskliga rättigheter gav i maj 2021, en FN kommission mandat att “undersöka, alla påstådda kränkningar av internationell humanitär rätt och brott mot internationell lag om mänskliga rättigheter.” I oktober 2024 släpptes kommissionens rapport som visar på flertalet krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter. Rapporten konstaterar att israeliska säkerhetsstyrkor avsiktligen dödat, torterat och fängslat medicinsk personal samtidigt som man riktat in sig på medicinska fordon och begränsat tillstånd för civila att lämna Gaza för medicinsk behandling. Attackerna mot medicinska anläggningar, främst de med inriktning på pediatrisk och neonatalvård, kränker enligt rapporten barns rätt till liv, nekar barn tillgång till grundläggande hälsovård och förstör kommande generationer av den palestinska befolkningen. Denna avsiktliga förstörelsersen av hälsoinfrastruktur mot sexuell och reproduktiv hälsovård är en kränkning av kvinnors och flickors reproduktiva rättigheter, rätt till liv, hälsa, icke-diskriminering och mänsklig värdighet. Allt detta är exempel på krigsbrott och där Israel agerat utanför folkrätten. 

 

Internationell humanitär rätt (IHL) förbjuder attacker som med hög sannolikhet riskerar att skada civila liv eller föremål i en omåttlig grad i förhållande till direkta militära fördelar. Detta förbud är en del av sedvanlig internationell humanitär rätt (CIHL, regel 14) och är därmed bindande för alla stater och parter i väpnade konflikter, oavsett om de ratificerat Genevékonventionerna eller inte. Enligt IHL kan inte civila dödsfall betecknas som misstag. Även om civila inte var måltavlan för attacken måste detta ses som ett förutsatt och accepterat resultat som avvägts av militära befälhavare. 

 

Kravet om proportionalitet inom internationell humanitär rätt är särskilt betydande i tätbefolkade områden, som i Gaza, eftersom distinktionen mellan militära mål och civila är komplex och risken för civila sidoskador stor. Proportionalitetskravet uppfylls inte genom varningar till civila att lämna militära operativa områden. Detta som kallas för “effektiv förvarning” är en separat och ytterligare försiktighetsåtgärd i de fall då en attack riskerar att påverka civilbefolkning och kan därmed inte ersätta proportionalitets- och försiktighetskrav som ställs av internationell humanitär rätt. 

 

Listan över exempel på israeliska krigsbrott som olika människorättsorganisationer och de internationella domstolarna ICJ och ICC rapporterat om är lång, och ICC har uträttat en arresteringsorder mot Israels premiärminister Netanyahu, på grund av brott mot mänskligheten och krigsbrott. Det finns mängder av bevis för att Israel agerat i strid mot folkrätten. Här är exempel på några:

 

• Godtyckligt frihetsberövande

Israel har fängslat tusentals palestinska vuxna och barn i israeliska militära läger. Fängslandena har i många fall varit godtyckliga och många har utsatts för omfattande och systematiska övergrepp så som tortyr, våldtäkt och psykiskt och fysiskt våld. Det är våld som utgör både brott mot mänskligheten och krigsbrott. Det har rapporterats om fångar som dött till följd av våld under fångenskap. 

 

• Användning av vit fosfor

Rapporter, vittnesmål och videomaterial visar att Israel har använt vit fosfor som en del av krigföringen mot Gaza. Vit fosfor är en kemisk substans som antänds i kontakt med luft med en temperatur över 30 °C och är direkt livsfarlig för människor. Antänd vit fosfor har kapacitet att bränna en människa hela vägen till skelettet. Israels krigföring som inkluderar sprängningar och spridning av vit fosfor inskränker den internationella humanitära rätten då dessa attacker med hög sannolikhet riskerar att skada civila liv och föremål i en omåttlig grad. 

 

• Attacker mot sjukhus och vårdinrättningar

I januari 2025 rapporterade Världshälsoorganisationen (WHO) att de verifierat 654 attacker på sjukvårdsinrättningar i Gaza sedan oktober 2023. Det är attacker som har dödat 886 människor och skadat 1 349. Sjukhus är civila och har särskilt skydd under internationell humanitär rätt. Om sjukhus används för att begå “handlingar som är skadliga för fienden” kan de förlora sitt skydd mot attack efter en påkallad varning. I de fall då militära styrkor förvarar vapen vid sjukhuset, eller slår läger på platsen för att bedriva strider, krävs det att den angripande parten utfärdar en varning, sätter en rimlig tidsgräns för när aktiviteten måste upphöra för att sedan, om dessa varningar inte följts, attackera på ett lagligt vis. Att beordra evakuering av medicinsk personal och patienter får endast användas som en sista utväg. Även i de fall då den attackerande parten vidtar dessa åtgärder, är attackerna olagliga om de är urskillningslösa eller oproportionerliga. Attacker mot sjukhus har stor risk att vara urskillningslösa och oproportionerliga då även mindre skador kan få katastrofala effekter på patienter och medicinsk personals liv, och riskerar därmed stor civil skada och död. Detta betyder alltså att en attack mot civilbefolkning, sjukhus, bostadsområden eller medicinska och humanitära insatser nästan uteslutande går emot den internationella humanitära rätten.

 

• Blockad och svält som vapen 

Den 21 november 2024 utfärdade ICC en arresteringsorder mot Israels premiärminister Netanyahu och den tidigare försvarsministern Gallant. Kammaren konstaterar i ordern att Netanyahu och Gallant har hindrat humanitärt bistånd i strid mot internationell humanitär rätt. Genom att avsiktligt beröva Gazas civilbefolkning tillgång till livsnödvändiga resurser som mat, vatten, medicin, bränsle och elektricitet har dessa handlingar direkt äventyrat befolkningens överlevnad. Sjukhusens förmåga att förse civila med medicinsk vård har med anledning av blockaden begränsats.

 

Med anledning av den utdragna perioden av att resurser och humanitärt bistånd hindrats, konstaterar ICC att det finns rimliga skäl att tro att Netanyahu och Gallant är skyldiga till krigsförbrytelsen “svält som en metod av krigföring”. Bristen på dessa nödvändiga resurser har skapat livsvillkor som varit beräknade att förinta en del av Gazas civilbefolkning, inklusive barn med anledning av undernäring och uttorkning.

 

Genevékonventionernas tilläggsprotokoll I och II kräver samtycke från berörda parter i en konflikt för att humanitär hjälp ska genomföras av en tredje part. En part får dock inte vägra ge samtycke på godtyckliga grunder. I ett fall där en civilbefolkning hotas av svält är en part skyldig att ge sitt samtycke. Den fjärde Genévekonventionen kräver att stater tillåter fri passage till försändelser av sjukvård, viktiga livsmedel, kläder avsedda för barn under 15 år och gravida. Tilläggsprotokoll I utökar denna skyldighets omfattning till att humanitära  hjälpsändningar, utrustning och personal ska få obehindrad passage. 

 

 

• Attacker mot humanitära konvojer, lokaler och personal

Israeliska styrkor har enligt Human Rights Watch genomfört attacker mot humanitära konvojer, personal och lokaler utan förvarningar. Dessa attacker har till stor del varit luftangrepp och dess förstörelse har förhindrat livräddande hjälpinsatser och dödat fler än 300 hjälparbetare i Gaza vilket är det högsta antalet någonsin i en enskild kris i världen. 

Artikel 7 i 1994 års konvention om säkerhet för FN-personal uttrycker staters skyldighet att skydda FN-personal eller tillhörande personal (även dess utrustning och lokaler från attacker eller andra handlingar som hindrar dem från att fullfölja sina uppdrag).  

Två artiklar i 1998 års ICC-stadga uttalar att attacker som avsiktligt riktar in sig mot personal involverad i humanitärt uppdrag utgör krigsbrott i både internationella och icke-nationella konflikter så länge de har rätt till det skydd som ges till civila (Artikel 8(2)(b)(iii), (e)(iii).

Även Genevékonventionerna skyddar hjälporganisationer och personal i hjälpinsatser. Opartisk humanitär personals arbete måste säkerställas av parter till en konflikt och både material och personal måste skyddas och respekteras. 

 

 

• Attacker mot journalister

Över 220 journalister och mediearbetare har dödats i Gaza, och flertalet journalister har gripits av israeliska styrkor i Gaza och på Västbanken. Artikel 79 i den tredje Genevékonventionen anger att journalister beviljas det civila skyddsomfånget enligt internationell humanitär rätt. Internationell humanitär rätt förbjuder attacker som med hög sannolikhet riskerar att skada civila liv eller föremål i en omåttlig grad i förhållande till direkta militära fördelar. 

 

 

• Attacker mot skolor

Barnkonventionen anger att alla barn har rätt till liv, överlevnad, utveckling, utbildning och rätt till lek, vila och fritid. Halva Gazas befolkning består av barn. Barn som under det senaste året dödats, skadats och traumatiserats av israeliska attacker. Sedan 7 oktober 2023 har dessa barns skolgång nästan uteslutande upphört till följd av livsfaran som förknippas med att gå till skolan. Nästan hela Gazas befolkning har tvingats fly sina hem och människor har tagit skydd från bomberna i skolor som står tomma. Då skolor skyddas av internationell humanitär rätt är det ett brott att direkt och avsiktligt attackera dessa så länge skolor inte används för militära ändamål, detta i enlighet med distinktionsprincipen.  Trots detta visar siffror från Röda Korset att nästan 90% av Gazas skolbyggnader har skadats eller förstörts i israeliska attacker.