Redan idag finns defensiva dödliga autonoma vapen, men utvecklingen av offensiva vapensystem pågår. Många forskare varnar för riskerna med att inte reglera utvecklingen av AI i tid och menar att mördarrobotar snarare kan utvecklas inom några år än årtionden. Ju mer länder investerar i utvecklingen av den här typen av teknologi desto svårare kommer det bli att övertyga dem om att sluta.

Processen kring ett förbud mot mördarrobotar började med diskussioner i FN:s Human Rights Council 2013. Frågan diskuteras nu inom ramarna för Konventionen om konventionella vapen (CCW) vid FN i Genève. CCW förbjuder och begränsar användningen av konventionella vapen som är “ytterst skadebringande eller som har urskillningslösa verkningar”. 125 länder är anslutna till CCW och representanter från mer än 80 stater har deltagit i de CCW-möten om helt autonoma vapen som hållits sedan 2014. Majoriteten av de stater som deltagit är överens om att det finns ett behov av att förhandla fram nya lagar och restriktioner som skulle reglera mördarrobotar. Flera av de stater som deltagit i diskussionerna i CCW har föreslagit att man ska börja förhandla om ett nytt internationellt fördrag för att förbjuda eller reglera helt autonoma vapensystem. Men förslagen har avvisats av länder som Israel, Ryssland, Sydkorea, Storbritannien och USA – länder som investerar stort i beväpnade drönare och andra autonoma vapen med allt lägre nivåer av mänsklig kontroll.

Ett förebyggande förbud skulle bli en kraftfull norm som tydligt markerar mot att ta bort meningsfull mänsklig kontroll från våldsutsövning. Ett förbud skulle påverka även de länder och aktörer som inte är med och undertecknar det i ett första skede. Konventionerna om förbud mot kemiska vapen (1992), förbud mot personminor (1997) och förbud mot klusterammunition (2008) har minskat användningen av den typen av vapen trots att inte alla stater har skrivit under konventionerna. Det beror på att förbuden ändrar normerna kring hur vi ser på användningen av den sortens vapen.