Detta är en kommentar till Valgranskningen 2022, kapitlet om Nato. Kapitlet finns i sin helhet att läsa HÄR, där kan du ta del av vad partierna själva säger om sin politik.

Svenska Freds är emot ett svenskt medlemskap i Nato. Huvudanledningen är att ett Natomedlemskap varken skulle göra Sverige eller världen till en säkrare plats. Som medlem skulle Sverige bli del av en kärnvapendoktrin och vår röst och vårt agerande för demokrati, konfliktförebyggande, nedrustning och fredlig konflikthantering försvagas.  Det går inte att skapa hållbar fred och mänsklig säkerhet med hjälp av en militär allians och militära medel. Genom att ingå i en allians med odemokratiska länder finns risk för att Sverige kompromissar med andra ambitioner och åtaganden i vår utrikespolitik. Att Sveriges regering överväger att för att gynna svenskt Natomedlemskap återuppta vapenexporten till det odemokratiska Turkiet, export som stoppades efter att landet mot folkrätten militärt invaderade norra Syrien 2019, är ett mycket tydligt exempel på det. Medlemskapet ökar också risken att dras in i krig och väpnad konflikt. 

Nato är uteslutande en militär organisation vars kärna vilar på avskräckning, kärnvapen och kollektivt självförsvar. Svenska Freds anser att ett svenskt Natomedlemskap riskerar att begränsa Sveriges utrikespolitiska självständighet och att det kan bidra till att öka spänningarna i närområdet. Dessutom skulle Sverige hamna i en militär organisation med flera problematiska samarbetspartners. USA, ett land som har en lång historia av att bryta mot folkrätten och bedriva en impulsiv och nyckfull utrikespolitik, har en tongivande roll i Nato. Turkiet och Ungern är ytterligare två medlemsländer vars utveckling är djupt problematisk.

Nato är en organisation som inbördes ser efter och skyddar sina, eller ibland närstående staters, intressen. Mänsklig säkerhet handlar om att stå upp för dem som behöver vårt skydd oavsett medlemskap i Nato och att förebygga och åtgärda grundorsaker till väpnad konflikt. Som en renodlad militärallians saknar Nato därmed relevans för de största säkerhetsproblem som världen står inför, exempelvis klimatförändringar, pandemier, hot mot demokratin eller organiserad brottslighet. Det är hot som ett militärt försvar aldrig kan lösa. När militär upprustning prioriteras minskar utrymmet och resurserna att bemöta dessa stora säkerhetsutmaningar.

Den ensidiga och onyanserade debatt som föregick det svenska Natobeslutet 19 maj 2022 gjorde den låga kunskapen om Nato och kärnvapen påtaglig. Den säkerhetsriskanalys med titeln “Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge – konsekvenser för Sverige” som presenterades den 13 maj visade på vad som antingen var stora kunskapsluckor eller medvetna förenklingar. Turkiet och de uppenbara risker som fanns med att gå in i en militärallians med odemokratiska stater togs inte upp och  analysen tonade ner och grovt förenklade bland annat betydelsen av att ingå i  Natos kärnvapenpolicy.