Följdleveranser är ett annat ord för kompletteringar till en tidigare genomförd export. Ursprungligen handlade det bara om reservdelar men begreppet utvidgades från 1950-talet successivt till att bestå av ett tiotal kategorier, exempelvis ammunition, uppgraderingar och besläktad materiel. 2018 begränsades dock definitionen igen efter en lång tids debatt. Detta gäller sedan april 2018: “Om det inte finns ett ovillkorligt hinder, bör det finnas en presumtion för att tillstånd ges till utförsel av reservdelar till krigsmateriel som tidigare har exporterats eller överförts med tillstånd. Detsamma bör gälla beträffande leveranser av speciell ammunition till tidigare levererad krigsmateriel och andra leveranser som har ett direkt samband med tidigare levererad krigsmateriel.” (Proposition 2017/18:23)

Riktlinjerna för följdleveranser är omvända jämfört med nya affärer och innebär att tillstånd till reservdelar bör ges om det inte finns ett ovillkorligt hinder. Det är i princip bara vapenembargon som innebär ett ovillkorligt hinder och därmed är utgångspunkten att affärer som klassas som följdleveranser ska godkännas.

Följdleveranser är ett av de stora kryphålen i det svenska regelverket, som gör export möjlig till länder som är otänkbara för nya tillstånd. Följdleveranser har ingen tidsbegränsning och kan pågå i decennier efter att ett kontrakt har godkänts.

Uppdaterad 2021-12-21