I oktober 2024 röstade det israeliska parlamentet Knesset igenom en lag som förbjuder UNRWA, FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar, att verka i Gaza, på Västbanken och i östra Jerusalem, ett beslut som trädde i kraft i slutet av januari 2025. Den 20 december 2024 meddelades att Sveriges regering stoppar stödet till UNRWA, ett mycket allvarligt beslut som riskerar att få både humanitära och politiska konsekvenser.  

 

Bland annat Amnesty betonar att den israeliska lagen som förbjuder UNRWA går tvärtemot den Internationella domstolens (ICJ) order till Israel “att säkerställa tillräckligt humanitärt bistånd och underlätta grundläggande tjänster”. Lagen röstades fram trots upprepade varningar från bland annat FN, EU, och Vita huset om att lagarna riskerar att förvärra den humanitära krisen i Gaza, samtidigt som FN:s livsmedelsprogram (WFP) varnade för att bristen på mat i Gaza kan eskalera till hungersnöd.

 

UNRWA har sedan bildandet 1949 haft i uppdrag att ge humanitärt stöd till palestinska flyktingar genom exempelvis skolor, sjukvård och humanitära insatser och är verksam i Jordanien, Libanon, Syrien, Gaza och Västbanken (inklusive östra Jerusalem).

 

Ingen annan organisation har kapacitet att genomföra UNRWAs uppdrag. UNRWA fyller livsviktiga funktioner för människor i Gaza och behövs för att kunna dela ut mat och förnödenheter. Dessutom har UNRWA en avgörande roll för palestinier på Västbanken. UNRWA hjälper i dagsläget runt 5,9 miljoner palestinska flyktingar. 

 

Över hälften av UNRWAs budget går till skolutbildning. 650 000 barn riskerar nu att mista livsviktig utbildning. 

 

UNRWA är i hög grad beroende av israeliska avtal för att fungera, det gäller även för att humanitärt bistånd ska få tillåtelse att passera gränsen till Gaza eftersom Israels blockad innebär israelisk kontroll över gränserna. Lagstiftningen innebär att all kontakt mellan UNRWA-anställda och israeliska tjänstemän förbjuds. 

 

Nästan hela Gazas befolkning, mer än två miljoner människor, har under kriget i Gaza varit beroende av UNRWAs hjälp, tjänster och leveranser av grundläggande förnödenheter som mat, vatten, sjukvårdsutrustning och hygien förnödenheter. Över sex miljoner medicinska konsutationer har erbjudits av organisationen under Israels våld och krigföring. UNRWA bidrar dessutom med arbetstillfällen för palestinier. Av dess 30,000 anställda är en majoritet av dem palestinska flyktingar och runt 13,000 är stationerade i Gaza. Om UNRWAs verksamhet inte kan fortgå riskerar därför arbetslösheten.

 

Utöver att beslutet om att förbjuda UNRWA riskerar att få förödande kortsiktiga och långsiktiga humanitära konsekvenser för palestinier innebär det också politiska konsevenser. UNRWA bildades för att hjälpa de 750 000 palestinska flyktingar som fördrevs från sina hem 1948 i samband med att staten Israel bildades. Sedan dess har generationer palestinier växt upp i flyktingskap.

 

De palestinska flyktingarnas rätt till återvändande regleras av en annan FN-resolution (UNGA 1949), men det är UNRWA som hanterar och administrerar flyktingskapet. Rätten till återvändande och palestiniers flyktingstatus är en central del av den långtgående väpnade konflikten mellan Israel och Palestina. Israels beslut om att förbjuda UNRWA är en politisk signal som i längden riskerar att leda till att flyktingfrågan och Palestinafrågan nedprioriteras. 

 

Att Israel förbjuder verksamhet för ett FN-organ är ett mycket allvarligt övertramp mot den internationella rätten och förpliktelsen att följa FN:s mandat och resolutioner. Det är ytterligare ett exempel på Israels till synes totala likgiltighet inför den internationella rätten.