Detta är en kommentar till Valgranskningen 2022, kapitlet om Värnplikt. Kapitlet finns i sin helhet att läsa HÄR, där kan du ta del av vad partierna själva säger om sin värnpliktspolitik.

Enligt gällande försvarsbeslut är målet att antalet som kallas till värnplikt ska öka till 8 000 personer år 2025. De flesta riksdagspartier anser dock att det inte räcker och att fler behöver kallas. En anledning till att värnplikten återaktiverades var att det ansågs behövas ett starkare militärt försvar i och med en mer orolig omvärld. Efter Rysslands oförsvarliga invasion av Ukraina i februari 2022 har kraven på ett starkare svenskt försvar ökat ytterligare. Sveriges regering har också i samband med det uttalat att fler unga ska förbereda sig på att bidra till det militära försvaret.

Svenska Freds är emot värnplikten och står upp för allas rätt att slippa bära vapen och vara del av det militära systemet mot sin vilja. Att slippa utöva våld och bära vapen är en mänsklig rättighet. Enligt artikel 18 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter ska ingen tvingas göra något som inskränker ens trosuppfattning. Trosuppfattning inkluderar även en världsbild eller övertygelse om att våld och vapen är fel. Värnplikten håller också idén levande om att våld är acceptabelt och nödvändigt för att lösa konflikter, när det tvärtom är del av problemet. Rysslands fruktansvärda krig mot Ukraina ställer problemen med att kunna tvingas in i ett militärt system på sin spets. Ryska soldater kan tvingas in i ett krig som inte är deras och ukrainska män i så kallat vapenför ålder får inte lämna landet. Ingen ska behöva tvingas delta i krig eller krigsförberedelser. 

Varför är det en viktig fråga inför valet?

– Risken att fler unga kallas till värnplikt mot sin vilja kommer öka när fler ska pliktas in under kommande mandatperiod. Det handlar också om vilka signaler vi vill sända. Under värnplikten tränas unga i att använda dödligt våld, vill vi verkligen att unga ska kunna tvingas till det?, säger Rebecka Lindholm Schulz, Projektledare för Fredsakademin.