EU är i grunden ett fredsprojekt. Handel och ömsesidigt beroende skulle skapa relationer mellan medlemsländerna och bygga hållbar fred i Europa men de senaste åren har försvarssamarbetet inom EU fått ökad prioritet.

Hösten 2017 upprättades det permanenta strukturella försvarssamarbetet Permanent Structured Cooperation (PESCO). Inom ramen för PESCO tar länderna fram nationella handlingsplaner och förbinder sig till att successivt öka sina investeringar i det nationella försvaret. Medlemsländer kan även delta i och driva olika projekt inom PESCO som då finansieras ur medlemsstaternas försvarsbudgetar. Sverige har sagt att man ska delta i tre PESCO-projekt.

EU har även beslutat om en försvarsfond – European Defence Fund (EDF). Vapenföretag inom EU kan gå samman och söka pengar ur EDF för att utveckla och tillverka ny vapenteknologi. Syftet är att effektivisera och stärka krigsmaterielindustrin inom EU. Fonden kommer att finansieras av EU:s budget samt av bidrag från medlemsstater. På så sätt vill EU stärka europeiska företags roll i utveckling och kompetens på den globala marknaden samt skapa tillväxt och jobb i Europa. Projektpengar får även användas för att utveckla autonoma vapensystem och så kallade mördarrobotar.

Beslutet om EDF innebär ett paradigmskifte inom EU. Det har även tidigare funnits samarbeten mellan vapenindustrin i olika EU-länder men hittills har pengar ur EU:s budget aldrig använts i militärt syfte. Beslutet om att Sverige skulle delta i PESCO fattades snabbt, omröstningen skedde efter endast 24 timmars motionstid utan offentlig debatt.

Utvecklingen går snabbt. Flera partier är positiva till utökat militärt samarbete men även bland dem finns oro för att Sverige och svenska företag inte kommer gynnas av satsningarna. Flera partier är helt emot att öka militära samarbeten inom EU.