DEBATTARTIKEL: Det behövs besked om vem som ska strida för Nato
Enligt Sveriges försvarsminister ska inga värnpliktiga under utbildningen skickas till krigssituationer mot sin vilja. Det utesluter inte att krigsplacerade värnpliktiga kan skickas utomlands för Natouppdrag – vilket väcker nya frågeställningar.
Detta är en debattartikel som publicerades i Göteborgs-Posten 19 juli 2023.
I dagsläget består Sveriges krigsförband, utöver officerare och anställda, även av värnpliktiga. Värnplikten består, utöver militär grundutbildning, av: repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring. Även om försvarsministern sagt att värnpliktiga under utbildning inte kan användas utomlands i en krigssituation, utesluter inte det att krigsplacerade värnpliktiga kan skickas utomlands för Natouppdrag. Svenska Freds ser också att medlemskap i Nato riskerar att öka militära spänningar som i sin tur ökar risken för att Sverige dras in i väpnade konflikter, också tillsammans med odemokratiska allierade. Det väcker nya frågeställningar i vad vi utbildar unga till och vilken roll värnplikten ska spela framöver.
”Fler och fler kommer alltså enligt lagen tvingas att vara en del av det militära systemet.”
Värnplikt är en plikt, vilket innebär att personer enligt lagen kan tvingas till militär grundutbildning, repetitionsutbildning och till att tjänstgöra i en krigssituation eller under höjd beredskap. Den som vägrar kan bli straffad med fängelse i upp till ett år, och fyra år under krig eller höjd beredskap. Försvarsmakten meddelade i januari 2023 att fler omotiverade 18-åringar, det vill säga personer som inte frivilligt vill göra värnplikten, kommer att behöva göra värnplikten. Fler och fler kommer alltså enligt lagen tvingas att vara en del av det militära systemet.
Som en del av ett större arbete som utreder konsekvenserna av ett Natomedlemskap har Svenska Freds släppt en egen delrapport som berör hur värnpliktiga kan påverkas av Nato, och som pekar på att värnpliktiga kan komma att skickas utomlands på Natouppdrag. Att de som redan har mönstrat eller är krigsplacerade inte har kunnat ta ställning till att skickas utomlands för Natos räkning, och fortfarande inte har fått klarhet i vad deras värnplikt kan komma att innebära framöver, väcker frågor om demokratisk förankring och transparens. En departementsutredning som ser över lagstiftningen för att använda värnpliktiga utanför Sverige ska återkomma i december. Svenska Freds kräver att den tydligt måste fastslå att ingen genom plikt kan skickas på utlandsuppdrag.
Kerstin Bergeå, Ordförande för Svenska Freds – och Skiljedomsföreningen.
