DEBATTARTIKEL: Låt värnpliktiga veta – Blir det Natouppdrag?

Debattartikel i Aftonbladet 22 februari 2025.

Sveriges Natomedlemskap väcker frågor om värnpliktiga kan inkluderas i militära operationer utomlands. Trots att det gått tre år sedan Sverige skickade in ansökan om Natomedlemskap vet unga värnpliktiga fortfarande inte vad Nato kan innebära för dem.

Svenska freds och Pliktrådet är två organisationer som kommer från olika håll, men i frågan om vad som ska gälla för värnpliktiga på Natouppdrag är vi eniga; det krävs tydliga besked. 

I början av året får över 100 000 unga som blir 18 år 2025 hem mönstringsunderlaget. Både Pliktrådet och Svenska freds har sökt svar på frågan om vad som ska gälla för värnpliktiga inom Nato, bland annat genom kontakt med politiker.

Det är tydligt för oss båda att det kvarstår flera frågetecken där det behövs mer diskussion och debatt. Vi har identifierat tre situationer där värnpliktiga skulle kunna skickas utomlands:

1. För att delta i övning/utbildning inom ramen för militärt samarbete (tillåts med gällande lagstiftning och sker redan i dag).
2. För att bevaka Natos territorium i fredstid som en del av Natos avskräckande arbete.
3. För att strida för Nato i en krigssituation.

I totalförsvarspropositionen för 2025-2030, som röstades igenom av riksdagen i december 2024, fastställs att det inte finns något som hindrar att värnpliktiga sätts in utanför Sveriges gränser om det anses att tjänstgöring behövs för Sveriges försvar. Det kan också gälla beredskapstjänstgöring i operationer och avskräckande arbete i fredstid.

Samtidigt har det betonats att det krävs politisk enighet och mer utredning. Vi tolkar det ändå som en politisk signal om att värnpliktiga kan användas inom Nato. 

Det finns ingen klarhet i exakt vad som ska gälla och vad som är möjligt med gällande lagstiftning.

Framför allt råder oklarheter i om värnpliktiga kan bli skyldiga att tjänstgöra utanför Sveriges gränser i fredstid. 

Mycket pekar på att värnpliktiga kommer att kunna användas för strid om artikel fem aktiveras. Det gäller krigsplacerade värnpliktiga som gjort värnpliktens militära grundutbildning, och som kan kallas in för tjänstgöring vid krig eller höjd beredskap.

Det faktum att det saknas tydliga besked till värnpliktiga är ett demokratiskt problem; en fråga om transparens och demokratisk förankring.

Att använda värnpliktiga för skarp tjänst utomlands är ett stort beslut som kräver betydligt mer diskussion än vad vi ser i dag. Det finns flera aspekter att väga in, som också handlar om rättigheter, villkor och skillnader för den som är anställd inom Försvarsmakten och den som tjänstgör som värnpliktig.

Därtill finns gråzoner vad gäller om övning/utbildning utomlands kan klassas som enbart övning/utbildning, eller om det snarare är en del av Natos militära arbete och därför bör klassas som skarp tjänst. Detta då Natos övningsverksamhet är en del av alliansens arbete kring strategiskt försvar och avskräckning.

Natos övningar har som syfte att visa upp militär förmåga och på så sätt skrämma fiender från att angripa.

En närmare analys av regelverket för att använda värnpliktiga utanför Sverige ska genomföras.

I det arbetet bör organisationer som möter värnpliktiga inkluderas, såväl som unga som berörs av värnplikten då det är deras framtid det handlar om.

Det är inte ovanligt att unga ser skillnad på att försvara Sverige och att försvara andra Natoländer. I en undersökning av Plikt- och prövningsverket framkommer till exempel att 57 procent är villiga att strida för Sverige, men endast 37 procent kan tänka sig att strida för andra Natoländer.

Pliktrådet har fört dialog med både politiker och Försvarsmakten, och Svenska freds har utrett frågan i rapporten ”Sverige i Nato”. Trots det har vi inte fått svar.

Från våra olika perspektiv kräver vi därför tydlighet; värnpliktiga måste få besked om vad som ska gälla. Det är en demokratisk skyldighet att de unga som fyller i mönstringsunderlaget vet vilket försvar de tar ställning till och vad som gäller.

Vi välkomnar också en bredare debatt om vad det innebär att skicka värnpliktiga utomlands.

Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande
Linnéa Linde Lundin, Pliktrådets ordförande