DEBATTARTIKEL: Sverige bör ta ställning mot kärnvapen även som Natomedlem
Sverige måste göra allt i sin makt för att stärka det tabu som sett till att kärnvapen inte använts i krig sedan 1945, inte bidra till att ytterligare försvaga det, skriver Svenska Freds i en debattartikel i GP.
Debattartikel i GP 31 oktober 2024.
Just nu träffas FN:s generalförsamlings första kommitté, det forum där medlemsländerna diskuterar global säkerhet och röstar igenom resolutioner som sedan ska vägleda arbetet under 2025. På dagordningen står bland annat en årlig resolution som lägger fokus på kärnvapnens förödande konsekvenser.
Den japanska organisationen Nihon Hidankyo tilldelades nyligen Nobels fredspris med motiveringen att den lagt grunden till det tabu som i dag finns mot användningen av kärnvapen. Ett tabu som dock allt mer utmanas. I decennier har organisationen, som består av människor som överlevde USA:s kärnvapenattacker mot Hiroshima och Nagasaki, vittnat om hur människor påverkas av kärnvapen.
I linje med överlevarnas budskap läggs därmed varje år en resolution i FN:s generalförsamling som åberopar just de humanitära konsekvenserna, för att belysa vikten av att kärnvapen aldrig någonsin mer används. En resolution som Sverige innan Natomedlemskapet röstade för men som Sverige sedan hösten 2022 valt att lägga ner sin röst på.
Regeringen återupprepar ofta att Sverige kan, och ska, vara en stark röst för nedrustning och att Natomedlemskapet inte hindrar detta. Dock har vi sett en tydlig försvagning av den svenska nedrustningspolitiken sedan medlemsansökan skickades in.
Det började redan i augusti 2022 när S-regeringen lämnade det humanitära initiativet under icke-spridningsavtalets statspartsmöte, med hänvisning till att Sverige inte längre kunde stå bakom text om att kärnvapen inte ”under några omständigheter får användas”.
Ställningstagandet ansåg regeringen gå emot Natos kärnvapendoktrin. Sedan Natoprocessen inleddes har vi bevittnat de små stegens politik där kärnvapen allt mer normaliseras i den svenska diskursen. Kärnvapen beskrivs allt mer sällan som ett existentiellt hot och det massförstörelsevapen de är, tvärtom pratar våra beslutsfattare allt oftare om kärnvapen som säkerhetsskapande.
Denna förskjutning bidrar till att kunskapen och medvetenheten om de faktiska humanitära konsekvenserna som tabut bygger på suddas ut och försvagas. När det försvagas ökar riskerna att kärnvapen återigen kan komma att användas.
När Nihon Hidankyo tilldelades fredspriset sa utrikesminister Maria Malmer Stenergard att organisationen är “en viktig röst för att upplysa om kärnvapnens humanitära konsekvenser”. För att hedra årets nobelpris och de som drabbats av dessa vapen måste Sverige, se till att detta inte blir tomma ord och rösta ja när FN-resolutionen Humanitarian consequences of nuclear weapons återigen presenteras för FN:s medlemsländer.
Sverige behöver sedan implementera denna under 2025 genom att återgå till att vara en stark röst för kärnvapennedrustning. Sverige måste göra allt i sin makt för att stärka den tabu som sett till att kärnvapen inte använts i krig sedan 1945, inte bidra till att ytterligare försvaga det. Det handlar om allas, även vår, säkerhet.
Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande
Gabriella Irsten, sakkunnig kärnvapen och Nato på Svenska Freds
