Home / Upptäck / Försvars- och Säkerhetspolitik / DEBATTARTIKEL: Sveriges nedmontering av diplomatin lämnar walkover till Trump i Ukraina

DEBATTARTIKEL: Sveriges nedmontering av diplomatin lämnar walkover till Trump i Ukraina

2025-02-12

Trots att många länge varit överens om att Rysslands folkrättsvidriga krig mot Ukraina tids nog måste avslutas vid förhandlingsbordet har de svenska diplomatiska ambitionerna lyst med sin frånvaro.

Debattartikel i GP 12 februari 2025.

Trots att många länge varit överens om att Rysslands folkrättsvidriga krig mot Ukraina tids nog måste avslutas vid förhandlingsbordet har de svenska diplomatiska ambitionerna lyst med sin frånvaro. När Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj nu uttalat att Ukraina är redo för ett diplomatiskt avslut på kriget får Sverige och EU inte lämna walk over till Trump att diktera villkoren, skriver Kerstin Bergeå, Svenska Freds.

Krig är vedervärdigt. Vi ser det inte minst i Ukraina. Över 1000 dagar av lidande och död, urskillningslösa attacker mot sjukhus, förskolor, energianläggningar och bostäder. 1000 dagar, 10 miljoner människor på flykt och 14,6 miljoner i behov av humanitär hjälp. Det kan inte ses som något annat än ett enormt misslyckande att Putin trots omvärldens påtryckningar i snart tre år kunnat fortsätta kriget mot Ukraina.

Många med oss har framhävt att det är upp till Ukraina att bestämma när det är dags för fredsförhandlingar. När Zelenskyj nu öppnar för förhandling med Putin gör han det i ett mycket osäkert läge med en amerikansk president som visar total likgiltighet för den internationella rättens principer, normer, institutioner och regelverk.

Trumpadministrationen väntas komma till säkerhetskonferensen i München 14-16 februari med en fredsplan. Planens detaljer kan vi bara gissa, men de utspel Trump gjort under sin första tid tillbaka i Vita huset visar på en president som vill ta åt sig äran för att själv ”skapa fred” i Ukraina och Gaza och som vill att den starkes rätt ska gälla. De premisserna riskerar framförallt att gynna Putin och låta ryska krigsbrott gå ostraffade. I det läget får Sverige och EU inte lämna walk over till Trump att diktera villkoren utan måste omedelbart visa tydliga diplomatiska ansträngningar och ambitioner.

I dag den 12 februari presenterar regeringen sin utrikespolitiska deklaration. Tidigare har diplomatin beskrivits som ”vår främsta försvarslinje” och som ”vägen framåt för att minska spänningarna”. 2024 var diplomatin bokstavligen förpassad till yttre rymden. Den enda gången ordet förekom handlade det om rymddiplomati, i relation till en pågående militarisering av rymden.

Många, däribland Natos före detta generalsekreterare Jens Stoltenberg, tidigare ÖB Micael Bydén och fredsforskare som bland annat Isak Svensson, har pratat om att kriget i Ukraina sannolikt kommer att sluta vid förhandlingsbordet. Vi har från krigets början önskat att Sverige skulle ta en tydlig roll i arbetet med en diplomatisk lösning och i att förbereda en framtida fredsprocess. Sveriges regering har dock hållit fast vid mantrat att avskräckning är det enda språk Putin förstår.

Politiska initiativ

Diplomati för lätt tankarna till möten mellan statsöverhuvuden, det så kallade diplomatins spår ett. Men det finns minst nio spår, där diplomatin förs på många olika nivåer. Det är av avgörande betydelse för inkluderande och hållbara fredsavtal. Civilsamhällets aktörer och kontakter är centrala. För att de ska kunna bidra krävs dock politiska initiativ och stöd. Ett sätt att förbereda för en framtida fredsprocess skulle till exempel vara att redan nu samla ukrainska freds- och demokratiaktivister för samtal om fredsbyggande.

Det diplomatiska svaret är, likt det militära, långt ifrån okomplicerat. När krig brutit ut finns ofta bara djupt otillfredsställande vägar att gå. Att långt mer resurser satsas på att förebygga krig och att konflikter blir väpnade är en ödesfråga. Men faktum är att det pågår en kraftig nedmontering av Sveriges långvariga fredsarbete, något 24 fredsforskare nyligen varnade för i DN .

Aktiv motkraft

Regeringen måste börja ta jättekliv på den långa, svåra vägen som handlar om att återuppbygga tilliten till folkrätten, diplomatin och till de verktyg som vi alla, oavsett inställning till det militära systemets roll, vet behövs. Att omgående skicka tydliga signaler om att Sverige är redo att stötta diplomatiska lösningar och ta en tydlig roll för att skapa en inkluderande fredsprocess för Ukraina vore ett första välkommet steg.

Med Trump vid befälet riskerar potentiella fredsförhandlingar enbart ske på toppnivå, utan att ansvariga ställs inför rätta, utan folklig förankring och hänsyn till behov hos olika grupper i samhället. Det i sig riskerar att leda till ett avtal som inte är förankrat i folkrätten och inte leder till en hållbar fred. Med Trump vid rodret måste Sverige vara en aktiv motkraft, inte en passiv medföljare.

Kerstin Bergeå, ordförande, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen