ETT ÅR AV SVERIGE I NATO
Idag är det ett år sedan Sverige blev medlem i kärnvapenalliansen Nato. Under det gångna året har nedrustningspolitiken fått stå tillbaka medan upprustningen blivit allt mer närvarande i Sverige. Det handlar om kärnvapen i Sverige, Trump-ledda militärbaser i Sverige och en ökad svensk vapenexport.
Natoprocessen gick snabbt och karaktäriserades av att Natoförespråkare fick ta en betydligt större plats än de som lyfte kritiska aspekter. Svenska Freds var en av få kritiska röster som i debatten lyfte riskerna med medlemskapet. Nu införlivas de många riskerna en efter en.
Här listar vi några av de risker som nu införlivats:
ALLIANS MED TRUMP
Vi visste redan 2022 att det fanns en risk att Donald Trump skulle bli president i USA igen. Men någon fördjupad riskanalys om vilka konsekvenser detta skulle kunna få för Sveriges utrikes- och försvarspolitik hörde vi inte. Nato är en militärallians som följer en militärstrategisk logik. USA som den största militärmakten, och Turkiet som nummer två, dikterar därmed villkoren för alliansen och dess utveckling. USA:s roll i Nato har varit och är i mycket hög grad beroende av amerikansk inrikespolitik. Olika presidenter och kongressmajoriteter har genom historien svängt mellan aktivism och isolationism. Ett påtagligt amerikanskt stöd till Nato och dess medlemsstater visste vi alltså redan när vi skickade in Natoansökan inte kunde tas för givet.
ESKALERANDE UPPRUSTNING
Natomedlemskapet skulle vara det billigare alternativet. Många Natoexperter påpekade under Natoprocessen att om Sverige inte gick med i Nato skulle vi behöva lägga så mycket som 4-5 procent av BNP på försvaret. Dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist sa i Tv4 att det kommer att bli ännu dyrare att stå utanför Nato, att försvarsutgifterna skulle behöva öka mer än 2%. Nu föreslår en majoritet av alla riksdagspartier att Sveriges försvarsutgifter måste öka till så mycket som 5%.
KÄRNVAPEN I SVERIGE
Redan under ansökningsprocessen för Natomedlemskapet försvagades Sveriges nedrustningspolitik. Regeringen svängde i FN och kunde inte längre stå bakom att kärnvapen inte ”under några omständigheter får användas”, då detta ansågs gå emot Natos kärnvapendoktrin. Nu öppnar statsminister Ulf Kristersson upp för kärnvapen i Sverige i kris eller krigstid. Kärnvapen framställs allt mer sällan som ett existentiellt hot, utan snarare som säkerhetsskapande. Detta trots att kärnvapen är ett massförstörelsevapen som inget land eller militärallians har en chans mot om de används.
MILITÄRBASER I SVERIGE
Under Natoprocessen vidhöll både den tidigare regeringen och den nuvarande regeringen att det inte finns skäl att ha permanenta baser eller kärnvapen på svenskt territorium i fredstid. Trots detta röstade riksdagen igenom det bilaterala militäravtalet (DCA) mellan Sverige och USA i juni 2024. Ett avtal som de facto skapar förutsättningar för permanent närvaro av amerikansk militär i Sverige. Den danska regeringen, refererar till sitt DCA-avtal som just ”mer permanent amerikansk militär närvaro i Danmark”.
ÖKAD SVENSK VAPENEXPORT
Redan innan Natomedlemskapet lyckades Turkiet utpressa Sverige till att återuppta exporten av krigsmateriel till den odemokratiska staten. Även Albanien har lagts till som svensk vapenkund som en direkt effekt av Natomedlemskapet. En ny utredning har också föreslagit att regelverket ändras och gör vapensamarbeten och export till Natoländer enklare.
Läs Svenska Freds analys av vapenexporten 2023.
MILJÖ OCH KLIMAT BORTPRIORITERAS
I Natopromemorian stod det ”Ett medlemskap bedöms i övrigt inte få några konsekvenser för miljön…”. Trots detta så kom hösten 2024 promemorian ”Snabbare processer enligt miljöbalken för att stärka det militära försvaret”. Med hänvisning till Natomedlemskapet ges Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarsmakten, Sveriges näst största myndighet, undantag från miljölagstiftning under de närmsta 5 åren. Promemorian erkänner också att dessa undantag som föreslås kan komma att öka Försvarsmaktens miljö- och klimatpåverkan.
Läs Svenska Freds remissvar till förslaget.
Mer information och Svenska Freds ställningstaganden om Nato finns att läsa här. I början av 2024 släppte Svenska Freds också rapporten Sverige i Nato där många ännu ouppklarade frågeställningar analyseras, t.ex. om värnpliktigas roll inom Nato och frågan om kärnvapen på svenskt territorium.
Läs även Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeås krönika med anledning av årsdagen.
Hjälp oss fortsätta granska säkerhetspolitiken! Bli medlem och stärk vår gemensamma röst för fred, nedrustning och demokrati i världen.
