Låt inte ett svenskt Natomedlemskap förvärra klimat- och miljökrisen

Detta är en debattartikel publicerad 26/4 i Altinget.

Låt inte ett svenskt Natomedlemskap förvärra klimat- och miljökrisen

Just nu pågår Aurora 23, den största militärövningen i Sverige på mer än 25 år. Militära aktiviteter bidrar till den pågående klimat- och miljökrisen och nu vill regeringen ge Försvarsmakten ytterligare undantag från miljötillstånd för Natoövningar. Beslutet att gå med i Nato fattades mycket snabbt, utan tillräcklig konsekvensanalys. Ju närmare medlemskapet vi kommer, desto tydligare blir det. Denna gång genom en bristfällig klimat – och miljöanalys. 

Natos krav om att medlemsländerna ska lägga minst två procent av BNP på försvaret presenterades under debatten våren 2022 som ett tak. Nu pratar man om att en högre procentsats krävs samt att Natomedlemskapet även kommer öka andra budgetposter. Nato framställdes som en demokratiklubb, men Turkiet och Ungerns utspel har tydligt visat att det är en sanning med modifikation. Nu kommer nyheten att regeringen vill tillåta Försvarsmakten fler undantag vid miljötillstånd vid övningar med andra länder, då förfrågningarna ökar i och med Natoansökan. Detta trots att både förra och nuvarande regeringen meddelat att Natomedlemskapet inte bedöms få några konsekvenser för miljön och att det därmed inte behövs en miljö- och klimatanalys av medlemskapet. 

Ett svenskt Natomedlemskap kommer att leda till ökad militär närvaro i Sverige i form av bland annat fler militärövningar. Krig och militära aktiviteter har stor påverkan på miljö och klimat genom omfattande utsläpp, markföroreningar, förbrukning av naturresurser och föroreningar från vapen och ammunition. 

Även innan den svenska Natoprocessen tilläts den militära sektorn ha en särställning i förhållande till miljö- och klimatarbetet. Svenska Freds rapport Frikortet från 2020 visar på Försvarsmaktens bristfälliga klimat- och miljöarbete samt de undantag som Försvarsmakten redan nu har från både svenska och internationella klimat- och miljökrav. Till Parisavtalet rapporterar Sverige endast en liten begränsad del av de nationella militära utsläppen. Endast Försvarsmaktens inrikestransporter finns loggade och redovisade. Varken myndighetens energiförbrukning, påverkan av svensk vapenindustri eller andra länders utsläpp när de övar i Sverige rapporteras eller dokumenteras idag. Inte heller Försvarsmaktens utsläpp när den svenska militären på olika sätt deltar i aktiviteter utomlands redovisas. Försvarsmakten omfattas inte av Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och är undantagen flera av dessa krav.  

I juni 2022 tillkännagav Nato planer på att minska sina utsläpp av växthusgaser och arbeta mot nettonollutsläpp till 2050. Men Nato som institution är inte den främsta källan till militäralliansens utsläpp. Den största delen kommer från medlemmarnas nationella militära försvar och planen inkluderar inte deras utsläpp. Nato har sedan 2021 gjort ”militär förberedelse för klimatet” till en prioriterad fråga inom alliansen. Men om man granskar policyn handlar det till största delen om att stärka och anpassa den militära kapaciteten till ett förändrat klimat och inte om att förebygga klimatförändringarna. 

Regeringen måste sätta upp tydliga och transparenta krav på Försvarsmakten att minska sina utsläpp. Att ge Försvarsmakten, som ska vara garant för vår säkerhet, ytterligare undantag samtidigt som myndighetens miljö- och klimatpåverkan ökar i och med växande verksamhet kommer riskera att Natomedlemskapet förvärrar klimathotet, ett av vår tids största säkerhetshot.  

Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen 

Gabriella Irsten, ansvarig för hållbar fred och säkerhet hos Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen