PAX 2/18: NYA PERSPEKTIV PÅ SÄKERHET

Med projektet ”Säkert” vill Svenska Freds lyfta in nya perspektiv på säkerhet och bredda debatten. I projektet granskar Svenska Freds också partiernas säkerhetspolitik.

Under 2018 driver Svenska Freds med stöd från Folke Bernadotteakademin det säkerhetspolitiska projektet Säkert.

– Projektet går ut på att bredda och nyansera den säkerhetspolitiska debatten, dels genom att sprida information och kunskap om klassiska försvarsfrågor och dels genom att lyfta in andra perspektiv på säkerhet, förklarar Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande.

Svenska Freds anser att utgångspunkten för säkerhetspolitiken måste vara mänsklig säkerhet och inte det traditionella säkerhetsbegreppet som fokuserar på statens säkerhet mot externa militära hot.

– För att möta de säkerhetsproblem och hot vi står inför i dag behövs ett bredare och mer nyanserat perspektiv på vad säkerhet är och vem den är till för. Genom fokus på människorna i stället för staten får vi en annan bild av vad som bör prioriteras, inte minst hur samhällets resurser ska fördelas för att bäst främja människors säkerhet i Sverige och i världen, säger Agnes Hellström.

– Det råder nästintill politisk enighet kring uppfattningen att det finns ett behov av satsningar på det militära försvaret den kommande mandatperioden. För de väljare som inte delar den uppfattningen finns få politiska alternativ. Det vi behöver är fler som engagerar sig och som känner sig inkluderade i den säkerhetspolitiska debatten, menar hon.

Efter intervjuer med försvars- och säkerhetspolitiska talespersoner och genomgångar av budgetar, motioner och utspel i media har Svenska Freds under våren gjort en sammanställning över de partier som fått partistöd. Hela valgranskningen finns inom kort på Svenska Freds hemsida.

Försvar eller kris?

Den nationella säkerhetsstrategin från 2017 slår fast att ett väpnat angrepp mot Sverige är fortsatt osannolikt. Strategin lyfter andra säkerhetsutmaningar som Sverige står inför så som cyberhot och digitala risker, terrorism och radikalisering, energiförsörjning, transport och infrastruktur, hälsa och klimat.

Säkerhetsstrategin är ett exempel på hur ett breddat säkerhetsbegrepp och behovet av civil krishantering lyfts i ord och texter men när det kommer till resurserna visar det sig att det är militär upprustning som prioriteras. Försvarsbudgeten är uppdelad i militärt försvar och civil krishantering. Det militära försvaret tilldelas nästan 50 miljarder av regeringen medan samhällets krisberedskap tilldelas 4 miljarder.

Alla partier utom Feministiskt initiativ vill tillföra mer pengar till försvaret. Sverigedemokraterna, Liberalerna och Moderaterna är de som vill tillföra mest de kommande åren. Samtliga allianspartier siktar mot 2 procent av BNP som mått för hur mycket Sverige bör lägga på sitt försvar.

Svenska Freds menar att procent av BNP är ett dåligt mått för att avgöra hur mycket som ska investeras i försvaret då det inte finns något samband mellan Sveriges tillväxt och Sveriges försvarsbehov.

Svenska Freds hållning är att spänningar i närområdet bara kan motverkas genom relationsbyggande insatser. Under budgetposten Internationell samverkan får partierna redogöra för hur de ska stärka relationer och bidra till avspänning i närområdet. Regeringens budget för hela området ligger på 2 miljarder, det är alltså hälften så mycket som läggs på krishantering och 47 miljarder mindre än vad som spenderas på militär upprustning.

Delar av budgeten för Internationell samverkan går också till Försvarsmaktens internationella insatser. I själva verket går alltså ännu mindre till civil samverkan och relationsbyggande än 2 miljarder.

Natomedlemskap

Sverige står i och med värdlandsstödsavtalet närmare Nato än någonsin tidigare. Under denna mandatperiod har Centerpartiet och Kristdemokraterna ändrat sin hållning i frågan och är nu för ett Natomedlemskap. Det innebär att samtliga allianspartier förespråkar ett medlemskap och både Moderaterna och Liberalerna uppger att svenskt Natomedlemskap är deras viktigaste säkerhetspolitiska fråga för nästa mandatperiod.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet säger i princip ja till Natosamarbete men nej till Natomedlemskap. Vänsterpartiet, Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna vill inte gå med i Nato. Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ vill riva upp värdlandsstödsavtalet helt och Sverigedemokraterna vill i stället för Nato utöka det bilaterala samarbetet med Finland.

Kärnvapenförbud

En annan fråga som kommit att påverkas av Natodebatten är kärnvapennedrustning. Den 7 juli 2017 röstade FN:s generalförsamling för antagandet av konventionen om förbud mot kärnvapen. 122 stater röstade för konventionen, däribland Sverige. Men i stället för att gå vidare med att skriva under avtalet har regeringen tillsatt en utredning som blir klar först efter valet.

De partier som vill gå med i Nato anser att en underskrift för kärnvapenförbud kommer att försvåra processen mot ett medlemskap och att det kommer att skada vårt försvars- och säkerhetspolitiska samarbete med USA och andra Nato-länder.

Kärnvapen är inte inskrivet i Natos stadgar, utan endast i alliansens policydokument och strategier. Detta innebär att varje land har möjlighet att ta avstånd från kärnvapen trots att de är en del av Nato.

Allianspartierna och Sverigedemokraterna är emot ett förbud medan Socialdemokraterna och Miljöpartiet inväntar resultatet av den tillsatta utredningen. Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ vill att Sverige skriver under avtalet och Vänsterpartiet uppger att undertecknande av kärnvapenförbudet är en av deras viktigaste säkerhetspolitiska frågor för nästa mandatperiod.

Försvarsfonden

Under den senaste mandatperioden har Sverige anslutit sig till det europeiska militära samarbetet PESCO. Samarbetet syftar till att stärka EUs militära kapacitet och Sverige ska delta i tre projekt. EU håller också på att utveckla en försvarsfond (European Defence Fund, EDF) ur vilken europeiska vapentillverkare ska kunna söka pengar för utveckling av vapensystem. För att beviljas pengar måste flera företag från olika länder samarbeta. Syftet är att stärka europeiska företags roll och kompetens på den globala marknaden samt skapa tillväxt och jobb i Europa.

Alla riksdagspartier är positiva till PESCO utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som ser det som en militarisering av unionen. Båda är också kritiska till EDF men av olika anledningar.

Vänsterns argument bygger på att en militariserad union utmanar demokratin och de är emot att skattepengar ska subventionera vapenindustrin.
Sverigedemokraterna ser PESCO som ett hot mot Sveriges militära alliansfrihet och ser en risk att de svenska företagen inte kommer att kunna konkurrera om pengarna i EDF och att det därför kommer att missgynna svensk industri.

Socialdemokraterna och Moderaterna har samma rädsla för att svenska företag kommer att missgynnas av fonden medan Liberalerna och Centerpartiet ser positivt på både PESCO och EDF. Miljöpartiet har varit mycket kritiska till delar av EDF, så som att pengar ska tas ur EU:s budget för att stärka vapen­industrin.

Däremot är Miljöpartiet positiva till grundtanken att EU ska samordna sin vapen­industri för att minska produktionen och därmed behovet av export. 80 procent av alla vapen som tillverkas inom EU exporteras ut ur unionen och de största mot­tagarländerna är Saudi­arabien, Förenade Arabemiraten, USA, Indien och Qatar.

KAJSA SÖRMAN

Kajsa Sörman är projektledare för ”Säkert”

Pax nr 2 2018