PRESSMEDDELANDE: Värnpliktiga kan skickas på Natouppdrag – Svenska Freds starkt kritiska
Pressmeddelande 20/6
Den 19 juni 2023 lämnade Försvarsberedningen över en rapport till regeringen som fastslår att svenska förband med värnpliktiga blir en del i Natos kollektiva försvar. Sveriges ansökan till Nato har väckt nya frågor om värnplikten och om värnpliktiga kan komma att inkluderas i militära operationer utomlands. De som väntas mönstra under året vet ännu inte fullt ut vad deras värnplikt kan komma att innebära framöver. Svenska Freds utreder därför frågan. Den delrapport Svenska Freds släpper idag tyder på att värnpliktiga kan komma att skickas på Natouppdrag trots att flera av riksdagspartierna inte har en tydligt politik i frågan.
– Många tror att det är en självklarhet att värnpliktiga inte kommer kunna användas för utlandstjänstgöring, men tvärtom pekar mycket på att värnpliktiga kan komma att skickas utomlands för Natos räkning. Vi kräver lagstiftning som tydliggör att ingen ska kunna tvingas att skickas utomlands, säger Kerstin Bergeå, ordförande på Svenska Freds.
Den delrapport Svenska Freds nu släpper visar att värnpliktiga kan påverkas av ett Natomedlemskap på flera sätt, bland annat genom att skickas utomlands för att strida för Nato i en krigssituation. Värnpliktiga får användas vid försvar av Sverige vid krig eller höjd beredskap. Kärnan i Nato är dess artikel 5, som fastställer att en attack mot en medlemsstat innebär en attack mot hela alliansen.
Ett sätt att motivera användning av värnpliktiga inom Nato i en krigssituation skulle kunna vara att argumentera för att försvar av Sverige också innebär försvar av Natoterritorium vid Natointräde. Det väcker frågor om det med gällande lagstiftning går att tvinga personer att delta i militära operationer utomlands för Natos räkning inom ramen för pliktlagstiftningen, särskilt då Försvarsberedningens rapport är enig i att svenska förband med värnpliktiga blir en del i Natos kollektiva försvar.
– De som mönstrar nu och de som sedan tidigare är krigsplacerade i det militära försvaret har inte kunnat väga in möjligheten att skickas utomlands när de tog ställning till att göra värnplikt. Det är skillnad på att ställa upp på att försvara Sverige, men en annan att skickas ut i strid för Natos räkning, i Turkiet eller något annat Natoland. Vi hoppas att detta underlag kan väcka frågan om värnpliktigas roll i Nato, och fungera som en vägledning för de partier som ännu inte tagit ställning i frågan, säger Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå.
Denna delrapport är en del av en längre rapport kring vad Sveriges Natomedlemskap kommer innebära. Rapporten lanseras i sin helhet i december.
KONTAKT
Maja Landin
Pressekreterare
070-763 48 57
